Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Min vän blev mobbad – jag ville ej berätta det för honom”

Hisham Al-Khushali är 14 år och läser på Sorgenfriskolan i Malmö. Han skriver om sin skola och hur den ska kunna bli tryggare. Foto: Privat
Sorgenfriskolan i Malmö. Foto: LASSE SVENSSON

Jag ser dem. 

Jag ser de som har roligt på rasterna. Jag ser hur bollen rullar efter att ha blivit sparkad av ett barn som skrattar. Jag ser hur barnen springer så fort de bara kan med stora leenden på läpparna. 

Jag ser hur mycket eleven inte vill lämna skolan när mamman ber hen att göra det. Jag ser dem, men jag ser också dem som längtar tills de blir vuxna. De som sitter ensamma i den bruna rostiga bänken längs hörnet på skolgården med ryggen böjd mot gruset som om de gömde sig.

Skolorna ser mycket annorlunda ut i dag, jämfört med när jag började skolan. Då fanns det ingen som var ensam. Alla var med och alla hade kul. Då var det ingen som sa ett enda fult ord – inkluderande mig själv. 

Då mobbades ingen. Då var alla årskurser trevliga mot varandra. Då var det inga som skolkade och inga som cyklade inuti skolan, när de redan visste om reglerna mot dessa handlingar.  

Vi hade respekt. Vi var som en enda familj.

För någon dag sedan gick jag, och en årskurs åtta-elev genom skolgården och träffade på några lågstadietjejer som gick på ett mycket tufft sätt. De såg ut som om de ville bråka med mig men det gjorde de inte. 

I stället sa de till mig och min afghanske vän att hålla käften.

Tjejerna började kränka min vän på ett mycket rasistiskt sätt. De kallade min vän "jävla kinesafghan”. Min vän kunde inte så bra svenska så han fortsatte att gå utan att veta vad de sagt. 

Jag förstod vad de sa men ville inte förklara det för min bäste vän, för att jag visste att han skulle bli sårad. Jag var överraskad och vände blicken tillbaka mot dem. De stod då framför en förskoleelev och skrek på hen. Hen var rädd för dem.

Är det så en skola ska se ut med barn som trakasserar andra barn? 

Var har de lärt sig detta ifrån, frågade jag mig själv. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan, ingen ska vara rädd för någon i skolan, ingen ska vara rädd för något i skolan. Skolan är elevernas andra hem. 

Jag försökte komma fram till ett svar på mina frågor och det gjorde jag. Miljön kring eleverna är det som gör de till det de är. Jag önskar att det såg ut som när jag började på skolan. Det skulle vara bättre för alla elever. Ibland är det förflutna bättre än vad det är i dag.

Skolorna måste hitta lösningar på dessa ordningsproblem och det måste ske konsekvenser för de elever som inte beter sig. Tryggheten i skolan måste bli bättre. Alla elever har rätt att känna sig trygga så som jag gjorde när jag växte upp. 

Jag hoppas att det händer.

 

HISHAM AL-KHUSHALI
Den här texten är skriven av en Kvällspostenläsare, som del i tidningens julkalender – med läsarnas egna berättelser. 

 

Hisham Al-Khushali, 14 år.

Bor: Malmö

Gör: En studerande elev på Sorgenfriskolan.

Intressen: Mina intressen är att spela fotboll och att vara med kompisar

Vad betyder julen för dig? För mig är julen en mycket viktig och glädjefull högtid som samlar och förenar familjemedlemmar. Dekorationer i städer sprider mycket glädje, kärlek, lycka och hopp för mig. Det känns som om det är en ny början varje år. När jag ser alla julgranar och lampor runtom i staden så känns det som om det är en ny början varje år.