Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kvinnorna som styr SD – ändrar bilden av partiet

Åsa Edvardsson, gruppledare för SD i Klippan. Foto: Privat
Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN
Pernilla Wikelund, ordförande för SD i Växjö. Foto: Privat
Jessica Hellman, ordförande för SD i Mörbylånga. Foto: Pressbild
Pia Trollehjelm, ordförande SD i Bjuv. Foto: Privat

De har ledande positioner inom Sverigedemokraterna och är kvinnor. 

Men det är ingen traditionell politik för kvinnors rättigheter de vill driva.

– Det finns grupper jag inte vill förknippas med som har kidnappat ordet feminist, säger Louise Erixon (SD), kommunstyrelseordförande i Sölvesborg.

SD blev största parti i tio skånska kommuner efter valet. Där framgången var störst styrs partiet i större utsträckning av kvinnor. 

Partiledaren Jimmie Åkesson sade nyligen i en intervju med Expressen att partikamraterna i de sydsvenska kommunerna ”ligger en mandatperiod före i utvecklingen”.

På kvinnofronten ser det åtminstone ut så.

Men deras intåg har inte skett över en natt. Carina Ståhl Herrstedt kom in i riksdagen 2010 och var då en av endast tre SD-ledamöter som var kvinnor.

– Jag har stuckit ut hakan och sagt hela tiden att jag inte är speciellt orolig. Jag har sett att det kommer att lösa sig av sig självt. Kvinnor kan, vill och vågar, och vi har sett det intresset och engagemanget, säger hon.

Tusentals i kvinnoförbundet

Ståhl Herrstedt sitter också som ordförande för partiets kvinnoförbund SD-kvinnor. 

I dag finns det över 4 000 medlemmar, antalet växer för varje vecka som går.

– Det har varit ett jättemansdominerat parti, och det har tagit lite tid innan kvinnorna märkts av. Jag hävdar ofta att om man vill nå kvinnor får man synas med kvinnor, och vi har mest synts med män, säger Ståhl Herrstedt.

Från början var det ett parti som många trodde bestod av arga, unga män

En uttalad målsättning för förbundet har varit att just få fler politiskt aktiva kvinnor att synas utåt för att ändra bilden av SD.

– Från början var det ett parti som många trodde bestod av arga, unga män. Den bilden har i min mening hela tiden varit felaktig, säger Pia Trollehjelm, ordförande för SD i skånska Bjuv.

 

Förklaringen: ”Kvinnor har varit rädda”

Nya kvinnliga medlemmar har i många fall klättrat snabbt till toppen och gasat förbi männen via omkörningsfilen, trots att uppdraget uppfattas som tufft.

– Kvinnor har nog varit mer rädda att gå in i det politiska inom SD på grund av allt som varit innan med påhopp och hot. Det är många som inte vågat, säger Åsa Edvardsson, gruppledare för SD i skånska Klippan.

– Nu ser alla att man kan vara kvinna och aktiv utan några problem. Det kan ha varit ett hinder, att man måste stå upp för sig. Skulle jag vara socialdemokrat måste jag inte alltid stå upp för det, men som SD:are måste man stå upp för det, säger Jessica Hellman, ordförande för SD i Mörbylånga på Öland. 

 

Nio kvinnliga SD-toppar i Sydsverige

Louise Erixon, kommunstyrelseordförande i Sölvesborg

”Jag har alltid blivit bra behandlad inom partiet. När kvinnosynen har varit dålig har det snarare kommit från politiska motståndare som antyder att jag fått jobbet för att jag har en viss sambo.”

 

Cecilia Bladh in Zito, kommunstyrelseordförande i Hörby

”Inom kvinnoförbundet pratar vi inte specifikt om kvinnofrågor. Vi kämpar för allas lika värde med jämställdhet som grund, det innebär ingen motsättning mellan kvinnor och män.”

 

Pia Trollehjelm, ordförande för SD i Bjuv

”I min grupp är vi helt jämställda. Det är inte många andra partier som är. Den gamla stämpeln måste suddas ut, den stämmer inte överens med verkligheten.”

 

Jessica Hellman, ordförande för SD i Mörbylånga

”Det bevisar bara att vi inte är ett parti för män, nu när vi har mycket kvinnor i partiet. Vi vill också hjälpa till att göra skillnad.”

 

Liselott Hovdegård, ordförande för SD i Borgholm

”Många pratar om jämställdhet och feminism, men för mig handlar det om sunt förnuft. Det är det vi diskuterar på våra möten. Jag tycker att SD har sunda värderingar.”

 

Åsa Edvardsson, gruppledare för SD i Klippan

”Vi är emot kvotering, om man ska ha en position ska det vara utifrån det man presterar. Just nu är det många kvinnor som tagit steg framåt.”

 

Carina Ståhl Herrstedt, riksdagsledamot för SD och ordförande för SD-kvinnor

”Personligen har jag inte sett mansdominansen som ett problem, men för att utvecklas politiskt är det alltid bra med en mix. Det är mest utvecklande.”

 

Pernilla Wiklund, ordförande för SD i Växjö

”Vi har en biologisk skillnad som gör att kvinnor föder barn, i övrigt ska det inte spela någon roll mellan könen. Jag tror att kvinnor generellt är bra på att ta plats.”

 

Jessica Stegrud, andre kandidat för SD till EU-valet

”Den stora, viktiga kvinnofrågan är att det finns många invandrade kvinnor som lever under hedersförtryck, en del får inte ens lära sig svenska och man ser hijabs på små barn.”

Stor mansdominans i riksdagen

Överrepresentationen av män som röstar på och som är politiskt aktiva inom SD är dock fortfarande ett faktum. 

I höstens val stod kvinnor för mindre än en tredjedel av partiets röster, och av partiets 62 ledamöter i riksdagen är bara 18 kvinnor.

Jag är inte för den generaliseringen att det är mansstyrt på grund av männen.

De sydsvenska SD-kvinnorna har dock aldrig sett det som ett problem. 

Det har bara blivit så, svarar de. Det behöver inte betyda någonting.

– Många gånger är det kvinnor som väljer att inte vara aktiva. Jag är inte för den generaliseringen att det är mansstyrt på grund av männen, jag tror att många gånger beror det på kvinnorna själva, säger Lotta Hovdegård, ordförande för SD i Borgholm.

Carina Ståhl Herrstedt. Foto: SVEN LINDWALL

Forskaren: ”Ändrar bilden av grabbiga partiet”

Statsvetaren Anders Sannerstedt har i snart tio års tid punktmarkerat Sverigedemokraterna i sin forskning vid Lunds universitet. 

En återkommande aspekt har varit just bristen på kvinnor, men han börjar se en förändring.

– Att fler kvinnor har kommit fram nu är ett tecken på att man är på rätt väg, säger han.

Vad betyder det för partiet?

– Det man kan tänka sig är att det på sikt ändrar bilden av det lite grabbiga partiet. Om partiet får en mer jämställd image kan det leda till fler kvinnliga röster. Underskottet av kvinnor kommer att bestå, men kan krympa.

Finns det ett samband mellan SD:s framgång i södra Sverige och att fler kvinnor frontar partiet där?

– Det har alltid gått bra för SD i Skåne, det är partiets starkaste fäste ihop med Blekinge. Men det är inte alltid man vet vilken politiker som företräder partiet innan man röstar. Att fler kvinnor tar plats nu kan tänkas få effekter först vid kommande val, det vet vi inte än.

Hård kritik mot SD:s kvinnosyn

Samtidigt brottas de kvinnliga politikerna med anklagelser mot partiet som kvinnofientligt. I samband med förra årets valrörelse växte det fram kritik mot Sverigedemokraternas kvinnosyn i flera politiska frågor.

En stor del av kritiken hämtade näring från att SD är för att sänka gränsen för abort från 18:e till tolfte veckan, något som man också skriver i sitt partiprogram.

Bland annat skrev socialminister Annika Strandhäll (S) och RFSU:s ordförande Hans Linde ett debattinlägg i Expressen:

”En röst på SD är inte bara en röst på ett rasistiskt parti med rötterna i nazismen, det är också en röst på ett parti som aktivt motarbetar kvinnors och hbtqi-personers rättigheter”, skrev de i texten.

Om nuvarande abortlagen: ”Det är mord”

Partiledaren Jimmie Åkesson betonade inför valet att abortfrågan är lågt prioriterad. Men argumentet för att ändå införa en sänkning har varit att medicinska framsteg gör att man kan rädda foster i ett tidigare skede.

Liselott Hovdegård, ordförande för SD i Borgholm, har inga problem att acceptera partiets huvudlinje.

– Det är de frivilliga aborterna det gäller, där det blivit en olycka eller i värsta fall används som preventivmedel vilket ingen kvinna gärna utsätter sig för, säger Hovdegård.

Att en barnmorska ska stå och hålla i fostret tills det självdör, det finns inget humant i det. Det är fel. Det är mord.

– Kommer du dit artonde veckan dröjer det kanske till vecka 24 innan aborten genomförs. Då är fostret stort. Den frågan är inte kvinnofientlig, säger Hovdegård.

– Själv tycker jag inte det är något problem. Har fostret blivit så stort måste det födas fram naturlig väg. Att en barnmorska ska stå och hålla i fostret tills det självdör, det finns inget humant i det. Det är fel. Det är mord.

Lotta Hovdegård, ordförande för SD i Borgholm på Öland. Foto: Privat

 

”Vi förlorade kvinnor på medias uttalanden”

Flera menar att det är mediernas rapportering som skrämmer bort kvinnorna.

– Jag tror att vi förlorade många kvinnor på medias uttalanden inför det här valet. Jag hoppas att de fått svar på sina frågor och inser att det inte var så hårt. De kan vi nog vinna tillbaka till nästa val, säger Hovdegård.

Pernilla Wikelund, ordförande för SD i Växjö, säger under vår intervju att ”bara att du ringer i den här frågan borde göra att man backar”.

Hon säger sedan:

– Det är media som till stor del bidrar till negativa framställningar som medverkar i att trycka tillbaka SD. Det gäller inte bara abortfrågan, det gäller annat också. Partiet får inte komma fram med frågor som faktiskt är väsentliga.

EU-kandidaten: ”Inte det minsta kvinnofientlig”

Jessica Stegrud har varit politiskt aktiv inom SD i bara några veckor – och är redan partiets andranamn på listan över kandidater i EU-valet

Hon är det senaste exemplet på en kvinnlig SD-politiker som snabbt har nått en hög position. Partiet hörde av sig för att försöka värva henne redan inför valet.

– Innan valet reagerade jag på att SD målades ut som kvinnofientligt i sin sakpolitik. Debatten om abort är inget fel att ha. Det handlar om den medicinska utvecklingen, när blir själva barnet i magen en individ med egna rättigheter?

Stegrud menar att SD:s politik i sjävla verket gynnar kvinnor. Bland annat förslaget att vårdpersonal ska ha rätt att arbeta heltid samt att fattigpensionärer ska hamna över fattigdomsgränsen.

– Kvinnor i dag är välutbildade, starka och helt rustade för att fatta egna beslut. Där skiljer jag mig från tredje vågens feminister. Jag tycker inte att politiken är det minsta kvinnofientlig, säger hon.

Därför vill Erixon inte kalla sig feminist

I Sydsverige har kvinnorna gått i spetsen för framgångarna.

De två skånska kommuner där SD fick störst andel röster, Bjuv och Hörby, har numera en kvinnlig ordförande. 

Två av tre kommuner i landet där SD för första gången har en ordförande i kommunstyrelsen styrs av Cecilia Bladh in Zito, Hörby, och Louise Erixon, Sölvesborg.

– Jag tror att SD haft ett behov av att fokusera mer på mjuka värden. Det har funnits en bild av oss som ett manligt präglat parti, säger Erixon.

Är du feminist?

– Man ska ha samma möjligheter och skyldigheter oavsett om man är kvinna eller man. Men just ordet feminist har fått en väldigt politiskt laddad innebör. Det finns grupper jag inte vill förknippas med som har kidnappat ordet feminist.

Louise Erixon, kommunstyrelseordförande i Sölvesborg. Foto: JENS CHRISTIAN

Nio år har gått sedan Carina Ståhl Herrstedt kom in i riksdagen och bara hade två kvinnliga kolleger bredvid sig. Hon tror att ännu fler kvinnor kommer att vända sig till SD.

– Jag hävdar att om man vill nå kvinnor får man synas med kvinnor. Jag blir inte alls förvånad om det blir fler framöver. Tittar man på Louise Erixon och Cecilia Bladh in Zito gör det att vi lockar ännu fler, säger riksdagsledamoten.