Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Terroristkramare

MÖRDARE+MÖRDARE. Den ene är "hjälte" på Flashback - norske massmördaren Anders Behring Breivik, den andre "gillas" av över 7000 på Facebook - seriemördaren Mohamed Merah.

Jenny Maria Nilsson efterfrågar gränsen mellan åsikter och våld.

En av de filosofiska principer som jag är anhängare av - inte för att den är perfekt utan för det är den bästa formulering jag känner till - är John Stuart Mills, om yttrandefriheten. Mill tror att sanningen vinner över lögnen i längden om båda får uttryckas, att också bra åsikter som aldrig diskuteras tappar i styrka och att det, eftersom vi aldrig kan vara helt säkra på vad som är rätt och fel ur ett långsiktigt perspektiv, inte bara är en mänsklig rättighet att få framföra sin åsikt utan att det också finns stora fördelar för samhället om alla får göra det.

Så jag tycker att pastor Åke Green kan få säga att homosexuella är en cancersvulst på samhällskroppen, trots att han ger uttryck för en obehaglig människosyn - eller kanske just för att han då visar sina motbjudande värderingar.


Många sa emot honom och det blev uppenbart att hans argument var både osanna och förvirrade.

Om Green däremot talat om en plan för hur han skulle ta sig in i homosexuellas lägenheter och tända på så borde han omedelbart ha gripas. För gränsen går mellan åsikter och våld, och om risk för det senare föreligger måste samhället genast ingripa.

Men på sista tiden har gränsdragningen blivit svårare.

En grupp, inte ny men kanske tidigare mer osynlig, märks av: de som hyllar personer som Breivik och Mohamed Merah, som nyligen bland annat mördade judiska barn i Toulouse i Frankrike.

På Flashback ser många Breivik som en hjälte, och på Facebook ser jag att över 7 000 människor har tryckt gilla på Mohamed Merahs "fanpage". Även om det "bara" är åsikter så är de konkret kopplade till våldsamma mord.


Man gillar dessa dåd och jag kan inte se annat än att man då konkret stöder terrorism. Hur hanterar vi ett öppet samhälle som värnar yttrandefriheten då individer, i relativt stor mängd, inte bara försvarar utan beundrar terrordåd?


Jenny Maria Nilsson

kulturen@kvp.se