Titta de flyger. Karlsson (Samuel Jarrick) tar med sig Lillebror (Leif Aruhn-Solén) till sin takvåning. Foto: Malin Arnesson
Titta de flyger. Karlsson (Samuel Jarrick) tar med sig Lillebror (Leif Aruhn-Solén) till sin takvåning. Foto: Malin Arnesson

Malmöoperan: Karlsson på taket

Publicerad
Uppdaterad
Karlsson på taket tar till både brösttoner och magstöd på Malmöoperans urpremiär. Nils Schwartz lyssnar förgäves efter barnaskratt men gläds åt den sceniska fantasin.
Mitt livs första teaterföreställning var Pelle Svanslös på Kungliga operan i Stockholm, jag kan ha varit 5-6 år. Av föreställningen kommer jag inte ihåg någonting, inte ens att katterna sjöng hela tiden. I minnet finns bara en upplevelse av något stort och överväldigande.
Den här inledningen hade jag formulerat redan innan jag satte mig i min bänk på Malmöoperan och började bläddra i programbladet i väntan på att Karlsson på taket skulle göra entré. Där har författaren Monni Nilsson skrivit nästan samma sak, fast den föreställning hon såg på Kungliga operan som femåring var Lille Petters resa till månen.

Varken hon eller jag blev avskräckta för livet. Kanske är det rentav så att en femåring genom själva upplevelsens kraft får ut mera av en barnopera än en redan blaserad åttaåring, med eller utan operaintresserade föräldrar.
Att figurerna på scenen är välkända från flitigt omlästa barnböcker är förstås en trygghetsfaktor. Det är inte lätt att uppfatta sjungna repliker, även om librettisten Mathias Clason inte krånglar till Karlssons och Lillebrors konversation i onödan. Men den 45 personer starka orkestern låter väldigt mycket, och jag undrar hur den levande pudeln som Lillebror får i födelsedagspresent egentligen uthärdar ljudnivån - hundar har ju mycket känsligare hörsel än människor.

Dessvärre gör ljudstyrkan det också svårt att uppfatta barnens reaktioner - låt vara att premiärpubliken dominerades av vuxna. Visst väcker Samuel Jarricks Karlsson munterhet när han inledningsvis sätter sig i publiken och tror att han ska få se en film. Men många fler barnaskratt blir det inte, och det beror nog inte enbart på att de dränks av orkestern.
Regissören Sally Palmquist-Procopé vill mera göra Karlsson till fantasins anarkistiska representant än renodlad lustigkurre och förser honom med ett entourage av andra sagogestalter. Mot dem står de grå kostymerna hos Lillebrors familj. Här finns också en kör av desperate housewives som i olikfärgade peruker sjunger ut sin leda över vardagstristessen, vilket möjligen är en vuxenblinkning för mycket.
Med vuxna öron njuter jag annars av Jarricks kraftfulla baryton och Leif Aruhn-Soléns ljusa tenor som Lillebror, och med barnsliga ögon slukar jag de finurliga detaljerna och tekniska lösningarna i Anne Hellandsjös scenografi.
Thomas Lindahls musik är funktionell men lämnar inga bestående avtryck. De gjorde ju å andra sidan inte heller Erland von Kochs musik till Pelle Svanslös, så det beror kanske mera på mig, åldern oaktad.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag