Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Malmö i gangsterhand

Ricard A R Nilsson och Pierre Larancuent.

Bengt Eriksson läser Ricard A R Nilssons och Pierre D Larancuents bok Män utan nåd.

Först något om det eventuellt oetiska – eftersom det pratats om det: bör ett seriöst förlag ge ut en deckare som skrivits av en mördare, dömd till livstids fängelse, och en narkotikabrottsling, som avtjänar 14 år?

Straff utdöms av domstolar. Allmänheten ska inte ge extrastraff i form av yrkesförbud. Att Ricard A R Nilsson och Pierre D Larancuent ägnar sig åt att författa är förstås ett bättre yrkesval inför framtiden. De har dessutom föregåtts av många författare, utländska som svenska, med kriminellt förflutet.

Hur bra är deras deckare? Det är frågan, inte om den skulle ha publicerats. I bästa fall borde Nilsson/Larancuent kunna bidra med en mer trovärdig och sann bild av kriminalitet.

Grundstoryn – en flykting utvisas trots hot om dödsstraff – ska enligt författarna vara sann. Det betvivlar jag inte. Men exakt var övergår verklighet i fiktion? Snart blir berättelsen så action- och våldsfylld att den passerar i alla fall min gräns för trovärdighet: det sprängs, skjuts, misshandlas och dödas.

Berodde flyktingavvisningen rent ut sagt på rasism? Har rasistiska organisationer inflytande högt upp i samhället – ja, in i Sveriges regering? Finns det ens en liknande rasistorganisation, à la motorcykelklubb, som Nilsson/Larancuent beskriver? Och skulle verkligen hela Malmö kunna kontrolleras av en enda gangster?

Inte minst: hur sann och riktig är beskrivningen av den framgångsrika advokatfirman Feldt & Partners med kontor i Malmö? Ibland rapporteras det ju om advokater som klivit över på fel sida om lagen – ändå undrar jag om inte Feldt & Partners är de kriminellas dröm om en advokatbyrå.

Skriva kan Ricard A R Nilsson och Pierre D Larancuent, men till nästa deckare borde de lugna ner sig. Nu när de skrivit av sig sin ilska. Flera av personerna i Män utan nåd präglas av hat mot samhället, eller kanske snarare hat mot livet.

 

Bengt Eriksson

kultur@kvp.se