Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lyckotårar när "Aniara" blir opera i Malmö

Modern klassiker. Högkomikern Sandon - Conny Thimander – och resten av den illustra ensemblen i "Aniara". Foto: Malin Arnesson / FOTO: MALIN ARNESSON

Harry Martinsons "Aniara" sätts upp som opera i Malmö. 

Hanna Höglund ser ett kreativt dreamteam bakom det imponerande rymdeposet.

   Det kommer inga frejdiga "Guardians of the Galaxy" till undsättning när rymdskeppet Aniara i Karl-Birger Blomdahls opera gör en rymdvurpa.

Nej, allt går åt helvete och samtliga dör i det här legendariska 50-talsverket baserat på Harry Martinsons bok. Till och med superdatorn Miman som till skillnad från ”Hal” i Stanley Kubricks ”2001” faktiskt bryr sig om hur det går för mänskligheten som flytt mot fjärran stjärnor från en jord utplånad av krig och miljökatastrofer.

Och även om det låter deppigt är uppsättningen på Malmö opera i regi av Stefan Johansson en kulturhändelse att bli märkvärdigt upplyft av.

OPERA

Av Karl Birger Blomdahl (musik)

Libretto Erik Lindegren

Regi Stefan Johansson

Dirigent Tobias Ringborg

Malmö opera

Speltid 2.30 t.

Retrofuturistiskt blippande

En föreställning där scenbilden har tagit form av mörk sarkofag och den ena glänsande sångaren efter den andra avlöser varandra, medan Bea Szenfelds kostymer är ren och skär mode-intelligens, dirigenten Tobias Ringborg har blick för minsta vokalinsats, tolvtonsflöjter svider sig in i örongångarna och pukorna mullrar sig upp ur orkesterdiket och rakt in i själen.

Å, vad jag tycker om den!

Original-”Aniara” på Kungliga Operan må ha skapats av ett kreativt dream team som Operasverige än i dag, nästan sextio år senare, talar om med lyckotårar i ögonvrån. Men det har faktiskt den här också.

Hur smart är det till exempel inte att Conny Thimander som Högkomikern Sandon trumpetar ur sig sina högsta tenortoner sminkad som Heath Ledgers Joker-gestalt i ”Batman - The Dark Knight”, eller att Den blinda poetissan (Alexandra Büchel, med en av kvällens vackraste sånginsatser) gör entré som Edith Södergran?

 

LÄS MER Hanna Höglund: Operan som skrevs i koncentrationslägret

 

Att uppleva Torbjörn Lillieqvist i rollen som Den stenstumt döve är ren kärlek. Liksom att höra Karl-Birger Blomdahls egen röst på Mima-banden - de inspelade konkreta-musik-inslag som är en av anledningarna till att detta verk var så unikt när det blev till, och som nu blivit ett rörande tidsdokument som gör svensk operahistoria sällsamt närvarande på scen. Dessutom lika läckert retrofuturistiskt blippande som valfritt 1970-talsalbum av Kraftwerk.

 

LÄS MER: Hanna Höglund om 100-åringen Karl-Birger Blomdahl

Brecht-pjäs i science fiction-dräkt

Denna nya Malmö-”Aniara” – en klingande Brecht-pjäs i science fiction-dräkt med den känslomässiga krämen i orkesterbotten – behövs i en samtidsvärld där polarisen smälter med rekordfart, nordkoreanerna vapenskramlar, kemiska stridsmedel är vardag i Syrien och ett operabesök kanske inte känns som högsta prioritet.

För det operan vill säga att det fortfarande finns tid till förändring. Att det är möjligt att göra något åt sakernas tillstånd. Så att föreställningens år 2038, skrämmande nära idag, inte behöver bli så hopplöst som Martinson och Blomdahl en gång befarade.

 

Hanna Höglund är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!