Louisa Lynes "Debyut" - en lyckad debut.
Louisa Lynes "Debyut" - en lyckad debut.

Kurage bakom debut

Publicerad

Salomon Schulman är imponerad av Louisa Lyne.

Det var på en bakgård mitt i Malmö jag såg henne för första gången i somras. Scenen kunde vara klippt ur ett östjudiskt trettiotal. På en scen i ena hörnan stod hon, det blonda bombnedslaget med de ivriga gesterna, och kring henne kapellet med fiol, accordion och bas.

Hon sjöng till min överraskning på jiddisch. Detta är ju mitt barndomsspråk som jag talade med en flyktinggeneration besatt av alla krigsminnen som dök upp i var och varannan mening men också den underfundiga humor som saxades mellan sorgligheterna.

Där stod hon, med de passionerade åthävorna bland tango- och valsrytmer, och framförde jiddischörhängen och poeters sällsamheter. Overkligheten kröp behagligt under min hud.

Att denna Louisa Lyne så väl behärskade inte bara språket utan även jiddischkulturens uttryck förstod jag senare när hon berättade att hon var musikalartist, precis som många av Warszawas, Lodz och Berlins kleinkunstutövare.

 

Efter en cd-release på Palladium i tisdags är hon även nåbar för en bredare publik genom skivan Debyut (utgiven på MaestroMusic) med ett konvolut i nostalgisk flowerpoweranda. Romantik och poesi är också dess innehåll. Fem poeter är inpressade.

Min favorit Itzik Manger, trubaduren som flydde Polen strax före krigsbörjan och skrev sin Dagbok ur Paradiset under Paris broar hann också med sorgekväden, bibliska satirer och bitande kupletter innan han lämnade den europeiska kontinenten bakom sig och försvann in i alkoholismens töcken.

Poeternas ödesdigra liv är en röd tråd som Louisa följer. Men här finns också en kärlekssång av Sarajevodottern Jagoda Flory på spanjolska, jude­spanskan som talades på Balkan efter att den iberiska judenheten transplanterats dit efter 1492, en amorös sång med doft av blommor, L'amor como las flores.

 

Klezmerälskarna kan glädja sig åt en instrumentell spanjolsk melodi som slingrar sig vackert fram i sina arabiskklingande sekvenser, A terk in Amerika, där en turk är beteckningen för de judar som inte talade jiddisch utan judespanska.

Louisa har lyckats med sin debut, debyut. Att våga kasta sig in i jiddischslingorna med dess mångkulturella influenser kräver konstnärligt kurage!

 

Salomon Schulman

kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag