Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Cirkuspolitisk teater som springer för livet

Ensemblen i "Movements". Foto: EMMALISA PAULY
Ensemblen i Movements Foto: EMMALISA PAULY
Helen Al-Janabi och Oldoz Javidi i "Movements". Foto: EMMALISA PAULY

Cirkus Cirkör skildrar rörelsen i den tredje föreställningen om flykt. Sara Berg blir rörd och imponerad över resultatet.

Kanske är cirkus ett sätt att fly verkligheten. Men om verkligheten är att fly? Ja, då får man göra cirkus av flykten. När Cirkus Cirkör nu presenterar den tredje delen i sin cirkuspolitiska serie – efter föreställningarna ”Borders” och ”Limits” – handlar det om rörelse. Om att vandra genom berg, klättra över murar och om att springa för livet så fort man kan.

 

LÄS MER: Margareta Sörenson om Cirkus Cirkörs "Limits" 

 

Till grund för föreställningen ligger flyktingars personliga berättelser och några av dem medverkar tillsammans med skådespelare och artister från Malmö stadsteater och världen. Eller, står gör de sällan, de använder sina kroppar för att gestalta den mödosamma vägen till ett liv i frihet. En mänsklig klätterställning hjälper någon över den gråa, kalla muren, resten rasar ned. 

 

LÄS MER: Martina Montelius möter Cirkus Cirkörs Tilde Björfors 

 

Ashtar Muallem dansar virvlande genom luften, hängande i två linor av tyg och när Fadi Zmorrod svingar sig till synes orädd kring stolpar och nästan ramlar i marken håller publiken andan.

Men det vackraste och mest skrämmande är vattnet. Det regnar från taket, över flyktingförläggningen. Vätskan samlas på scenen och visar ingen barmhärtighet. Det är lätt att halka och falla i vatten. 

När är det dags att fly, undrar rösterna. När det inte längre finns något val.

Kan man kombinera underhållning med allvar, undrar jag. Svaret är: oftast. Större delen av kvällen sitter jag rörd och imponerad och det är bara någon gång som manuset slår över i trams. Jag uppskattar till och med det glättiga stycket i mitten, där man vågar spegla den närmast euforiska stämning som stundtals uppstod när svenskarna tog emot de många syriska flyktingarna. Samt det hastiga slut denna volontärvilja fick då gränskontrollernas infördes.

Lastbilsattacken i Stockholm

Dock borde man ha hoppat över det avslutande partiet om lastbilsattacken i Stockholm. Det känns mest pliktskyldigt instoppat i sista minuten och där någonstans går föreställningen på övertid. Allting måste inte handla om Sverige hela tiden.

Teater

Regi Tilde Björfors

Musik Irya Gmeyner

Cirkus Cirkör och Malmö Stadsteater

Speltid 2 t.

Sara Berg är kritiker på Expressens kultursida.