Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Blodsband

I helgen drog årets krimimässa i Horsens över 5 000 besökare, alla flitiga deckarläsare – liksom ett 100-tal författare och andra i denna ännu växande genre.

Viktigt att välja rätt lokaler när man arrangerar en deckarfestival – eller krimimesse, som danskarna säger. Krimimessen i Horsens, bortom tre bilbroar på Jylland, använder sig av det nedlagda statsfängelset. Inte bara jag som skräms, känslan delas av Ole Frøslev, en av de danska deckarförfattarna.

Frøslev tittade på fönstren med galler och murarna med ståltråd, och rös: – Otäckt, viskade han.

Men Horsens statsfängelse är en lämplig miljö för en krimimesse. Efter att ha krimispanat hela helgen kan jag avslöja tre trender, vad gäller läsning och författande: två handlar om publiken – deckarläsarna har sjunkande medelålder (många besökare i 30-årsåldern), och de blir alltmer jämlika, fler män läser. Min tredje trendspaning gäller fiktion och verklighet. I författarintervjuer och temaseminarier spann samtalen kring böckernas innehåll, kriminalgenrens förhållande till verkligheten.

– Det ska vara underhållande, sa svenska Tove Alsterdal, som snart får sin nya roman I tystnaden begravd utgiven i Danmark. Men en deckare, fortsatte hon, måste vara mer än underhållning.

 

– Jag har använt mig av gamla tidningar, berättade Ole Frøslev, aktuell med sjunde och avslutande delen av en polisserie om Köpenhamn under andra världskriget.

– Böckerna innehåller autentiska brott och attentat, hämtade ur verkligheten.

Barry Forshaw, engelsk journalist och författare till boken Death in a Cold Climate / A Guide to Scandinavian Crime Fiction (Palgrave Macmillan 2012), gav två förklaringar till att främst svenska och norska deckare blivit populära i Storbritannien:

– Kritiker och läsare tycker att skandinaviska deckare är bättre – stilistiskt – än engelska. Kriminallitteratur från Skandinavien betraktas som skönlitterär.

– Engelska författare inspireras också av verkligheten. Skillnaden är att här – särskilt i Sverige – skrivs det samhällsdeckare. Verkligheten står i fokus, synas och kommenteras.

Krimimessen i Horsens arrangerades för elfte gången. Det började 2001 med att Horsens bibliotek gjorde en deckardag med fem författare och ett par hundra besökare. Fortfarande är det biblioteket som arrangerar men nu har det vuxit till en tvådagars krimimesse som för sex år sen flyttade till Fængslet. I år deltog cirka 100 författare och andra debattörer, främst danska men också från övriga Norden, Skottland, Tyskland, Sydafrika.

 

Egentligen är detta både en mässa och en festival. I Vesthallen, en sporthall strax utanför murarna, finns montrar och bord för förlag, bokhandlare och ett par danska krimifanklubbar, medan intervjuer och seminarier främst pågår i olika lokaler – Trykkeriet, Snedkeriet och Gymnastiksalen – i statsfängelset.

Störst publik lockade Jussi Adler-Olsen, lång kö och fullsatt överallt där han pratade och signerade. Stämmer det, frågade jag, att han stoppade den svenska utgivningen av sin polisromanserie – den fjärde titeln, Journal 64, kommer nu på svenska – och fick förlaget (Bra böcker) att ge ut böckerna på nytt, i rätt ordning.

– Det är ju en serie, nästa titel hänger ihop med den föregående, och så började man med den tredje titeln! Omöjligt... Jag fick sätta upp fingret.

 

Adler-Olsen är Danmarks mest framgångsrika deckarförfattare – utom i Sverige. Här går försäljningen sämre. Han är inte ensam om att ha problem med Sverige. Till exempel verkar Gretelise Holms och Elsebeth Egholms samhälls- och femideckare – fast den senare benämningen gillar inte Holm – ha slutat att översättas. Fast jag snappade även upp några positiva nyheter för svenska läsare.

Sara Blædel, som också skriver någon slags femideckare, har ett nytt förlag i Sverige, thrillerförfattaren Henrik Brun introduceras till hösten och – äntligen! – har Lene Kaaberbøl och Agnete Friis hittat ett svenskt förlag för sin deckarserie om Röda Kors-sjuksköterskan Nina Borg. Tema: flyktingar.

Sen får man hoppas också att Det syvende barn av Erik Valeur, som på Krimimessen i Horsens fick ta emot pris som fjolårets danska debutant, når till Sverige. För bästa utländska deckare, Den døende detektiv, prisades Leif GW Persson i sin frånvaro, och Steen Langstrup – även han kunde läsas på svenska förr i tiden – fick ta emot det nyinstiftade priset som årets danska horror-författare för boken Alt det hun ville ønske hon ikke forstod.

Hemma igen kom ett mejl från Horsens bibliotek: också i år slogs publikrekordet. Helgens krimimesse i Horsens drog drygt 5 000 besökare.

 

Bengt Eriksson

kulturen@kvp.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!