Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Allting började i Skåne – för Sjöwall-Wahlöö

Foto: Sds Sds
Foto: Krw-Arkivet /Info@Rooketime.Se
Foto: Krw-Arkivet /Info@Rooketime.Se
Foto: Krw-Arkivet /Info@Rooketime.Se
Foto: Krw-Arkivet /Info@Rooketime.Se
Kurt Salomonsson, vän till Wahlöö.

Det talas ofta om den hårdkokta amerikanska deckarens inflytande på Sjöwall-Wahlöös tio polisromaner om Martin Beck. Detta inflytande är tveklöst stort. Men det är inte så enkelt. Det finns också svenska influenser som varit avgörande.

Man skulle kunna säga att en av trådarna börjar i Skåne, i Malmö.

Per Wahlöö (1926-1975)

Per Wahlöö föddes 1926 och växte upp i Lund. Mellan åren 1947 och 1964 arbetade han som journalist, de första sju åren i Malmö: På Sydsvenskan, Kvällsposten, Veckorevyn, Folket i Bild, Fib-Aktuellt. 1965-1970 satt han i redaktionsrådet för den nya vänsterns Tidsignal, veckotidning i tabloidformat, nedlagd 1970.


Mest känd är han för de tio deckare han skrev (1965-1975) tillsammans med Maj Sjöwall - om polisen Martin Beck. Men han skrev själv en rad politiska romaner med internationella motiv: "Himmelsgeten" (1959), "Vinden och regnet" (1961), "Lastbilen" (1962), "Uppdraget" (1963), "Det växer inga rosor på Odenplan" (1964), "Mord på 31:a våningen" (1964), "Generalerna" (1965), "Stålsprånget" (1968), alla på Norstedts.

Den förre Kvällspostenreportern Per Wahlöö bodde i början av 60-talet i Stockholm och arbetade på Folket i Bild (FiB). Men Malmö var hans gamla hemmahamn, trots att han växte upp i Lund. Tillsammans med konstnären Bengt Rooke och musikern Rolf Kronkvist bildade han 1963 i Malmö konstaktivistgruppen KRW (Kronkvist-Rooke-Wahlöö). Hösten och vintern 1963-64 gjorde gruppen flera uppmärksammade aktioner med politiska förtecken, senare kom den att samverka med danska situationister, som Jørgen Nash och Carl Magnus. Med utgångspunkt i Hegels och Marx idéer om alienation - där människan ses som ett offer präglat av omgivningens sociala villkor - ville KRW genom sina spektakulära aktioner skapa revolutionära medvetanden i stället för experimentell konst. Något Sjöwall-Wahlöö senare också ville göra med sina deckare.

Nyckelromanen

Den bok där dessa idéer för första gången syns tydligt är Wahlöös numera ganska bortglömda science fiction-roman "Mord på 31:a våningen" från 1964, hans sjätte. Med nyckelromanens självrättfärdighet utdelar han stadiga satiriska njurslag mot veckotidningsbranschen, och Bonnierkoncernen. Romanen vimlar av människor manipulerade av veckopress och samförståndspolitik, som klippta och skurna ur en marxistisk varningsskrift om det monopolkapitalistiska samhället. Det är just denna typ av människa som Malmögruppen med Rooke och Wahlöö i spetsen försökte väcka till medvetande, med sina aktioner.

I en intervju med Henrik Sjögren i Kvällsposten (20/9 1964), i samband med att "Mord på 31:a..." kom ut, talar Wahlöö om arbetarförfattaren och FiB-kollegan Kurt Salomonsons tänkande om den arbetande människans ställning i samhället som särskilt betydelsefull. Ideologiskt tänkande individer som i stället hänger sig åt bilismens materialistiska värderingar - det är något som Wahlöös "Mord på 31:a..." har gemensamt med flera av Salomonsons romaner, liksom efterkrigstidens arbetarprosa i stort.

Passiva offer

I ett manifest ställt till Nordiska rådet i januari 1964, delvis publicerat i Sydsvenskan (28/1 1964) och skrivet av Wahlöö och Bengt Rooke, uttryckte de liknande idéer: att arbetarrörelsen mjölkat sig själv tom på intelligens och inspiration genom sin strävan efter social komfort, och att den endast uppnått god social standard i ett konsumentsamhälle, lett av politiska expediter och kulturentreprenörer. De påtalade också att funktionalismen har lett till schematisk planläggning av samhällets livsformer och att konsten brukas till att driva människor in i isolering - som passiva offer för masskommunikationsmedlen. Två centrala teman lyfts alltså fram i manifestet: kritiken mot arbetarrörelsen och kritiken mot massmedia. Främst kritiken mot arbetarrörelsen utgör ju själva grundbulten i Sjöwall-Wahlöös Martin Beck-svit 1965-1975.

Föreställningen om alienationen, om människans manipulerade, undertryckta och materialistiska natu r går som ett centralt stråk genom hela Per Wahlöös författarskap, från de inledande romanerna i Diktatur-sviten (1959-1964) till Sjöwall-Wahlöös tio böcker i sviten Roman om ett brott. Tanken på människan som manipulerad av stat och kapital i det moderna samhället var också central hos situationisterna, liksom det var ett vanligt inslag hos efterkrigstidens arbetarförfattare. Det visar att den vänsterradikalism som senare frodades hos Sjöwall-Wahlöö var en sammansatt kompott med rötter i såväl svensk arbetarromantradition som kontinental filosofi.

 

Per Hellgren

kultur@kvp.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!