Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Allt om Kovacs city

Till Mölle! Mellan 1910 och 1963 åkte man tåg upp till badet i Mölle.
Foto: Gunnar Gunnarsson/Höganäs kommun

...Carina Waern reser från istid till vrålande kommunpampar, och upptäcker längs vägen att Kullaberg kunde ha varit - Skagen!

I SVT-serien "Kommunpampar" i höstas utmärkte sig Höganäs Peter Kovacs, som vill bygga höghus i småbåtshamnen i Höganäs. Bokstavligen på lösan sand eftersom underlaget är havsbotten som fyllts upp med sten och makadam. Kommer huset en dag att ramla ner i ett svart slukhål? Och vem ska nyttja detta konferenshotell? De redan existerande har svårt att hitta gäster på vintern.

Folkopinionen är givetvis emot, vilket fick kommunalrådet att ro ut i Öresund och vråla ut sitt missnöje. Folkomröstning ska hållas i maj, röstar mer än 50 procent emot har Kovacs lovat skrota planerna. Vilket är osannolikt eftersom moderaterna har absolut majoritet. Kovacs borgerliga allians har redan - med stöd av vänsterpartiet (!) - byggt ett höghus i hamnområdet, dock på fast grund för här låg fram till 30-talet en mölla. Nu en ny väderkvarn... huset är ställt med bredsidan mot havet så att orkanvindar uppstår då det blåser från väst. Systembolaget mittemot fick flytta, besökarna blåste nästan omkull i entrén.

Makthavare vill bygga monument över sig själva, och detta kan ibland ha egendomligt positiva effekter.

Sålunda har Höganäs, med Kovacs i spetsen och i samarbete med Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, gjort en unik satsning för en kommun med bara 25 000 invånare: ett påkostat verk i två delar, om sammanlagt 1 000 sidor med rikhaltigt bildmaterial, om Höganäs historia. Första delen, "Höganäs historia från stenålder till millennieskifte", kom 2011. Nu har andra delen utkommit - "Kullahalvön mellan istid och kommunreformer". Redaktör är Höganäs stadsantikvarie Henrik Ranby som med andra forskare svarar för de tunga historiska avsnitten om bebyggelse, mark och kommunindelningar. Som Ranby påpekar i sitt förord är hus, vägar, järnvägar, betesmark, och så vidare, materialiserad idé- och teknikhistoria.

Kullahalvön var på stenåldern och långt fram på bronsåldern en ö och hade mer kontakt med norra Själland och Jylland och intilliggande öar långt in på järnålder och vikingatid. Därtill var den en helig ö: en rad arkeologiska fynd visar på olika former av helgedomar på Kullaberg. Och från tidig medeltid fram till 1658 var ju området danskt och för danskarna är det fortfarandet smått heligt: nästan varje år omkommer fortfarande en dansk som - i metafysisk självöverskattning? - försöker bestiga Kullaberg.

Flera skribenter visar hur folk på Kullahalvön ofta var ute och reste, främst sjömännen förstås men också andra, det var ett livligt utbyte med Danmark, Tyskland, England, ett slags "lokal kosmopolitism".

Erik Magnusson skriver levande om turismen, och bibliotekarien Birgitta Tilly lär oss i stort sett allt om de författare - från H.C. Andersen via Strindberg och Selma Lagerlöf, som ju hittade inspirationen till "Nils Holgerssons underbara resa" på Kullaberg, Vilhelm Ekelund till Reidar Jönsson och Rolf Aggestam - som bott på och inspirerats av Kullaberg. Filosofen Sören Kierkegaard lär ha företagit sitt livs enda utlandsbesök till Kullen - förutom några smärre avstickare till Berlin. Tilly påpekar att Povel Ramels "Gräsänklingsblues" skojar med det faktum att alla hemmafruar fått rätt till tvåveckorssemester på 50-talet.

Förste turisten/skribenten var givetvis Carl von Linné i "Den skånska resan" 1749. Mest känd är dock Frans G Bengtsson, vars "Röde Orm" översatts till tjugo språk, och skrevs i slottet Kockenhus på Kullaberg. Lars Vilks skriver påfallande korrekt och sakligt om konst och konstnärer i Kullabygden, utan ett ord om rondellhundar eller egna konstverket Nimis. Intressant är att konstnärskolonin på Skagen, med P S Kröyer i spetsen, först vistades hos Mor Cilla i Arild.Men Cilla tog inte emot betalning i form av tavlor. Därför flyttade konstnärskolonin över till Brøndums på Skagen. En enkel ekonomisk faktor som var avgörande för vår nordiska konsthistoria.


Carina Waern

FAKTA

Kullahalvön - mellan istid och kommunreformer

Red: Henrik Ranby

Höganäs Kommun