Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så lockas unga till Hells Angels

Många unga som lockas in i gäng som Hells Angels och Bandidos gör det för gemenskapen. Foto: JANNE ÅKESSON/SWEPIX
Gemenskapen innanför klubblokalens väggar lockar många unga som är på gränsen till kriminalitet. Foto: PEO MÖLLER / TOPNEWS

Löften om rikedom och ett liv i lyx drar in unga män in i gängkriminalitet. Men framför allt behovet att vara en del av ett sammanhang. 

En ny bok visar vad som lockar unga med miljöer som Hells Angels och Bandidos. 

– Det är väldigt svårt att punktera drömmen om broderskapet, säger Stine Lukowski, socialrådgivare, som är en av författarna. 

Anja Leavens och Stine Lukowski har tillsammans skrivit boken ”Rockere og bandemedlemmer i Danmark” som ger en inblick i kriminella milljöer och visar hur unga lockas till MC-gäng som Hells Angels och Bandidos. 

Det är, enligt Leavens och Lukowksi, inte drömmar om rikedomar och lyx som lockar mest. 

– De flesta förförs av sammanhållningen och tanken att få vara en del av ett broderskap som nästan är som en familj. Sen gör ju så klart drömmarna om stora pengar, fester och kvinnor inte det kriminella livet mindre lockande, säger Anja Leavens till Ekstrabladet som var först med att skriva om boken. 

Hon har 19 års erfarenhet av arbete inom kriminalpsykologi och har i många år arbetat som certifierad medlare i kriminella miljöer. Stine Lukowski är socialrådgivare och som under 14 år har arbetat med att förebygga ungdomskriminalitet. 

FLER NYHETER OCH TV-KLIPP PÅ TOPNEWS 

Det är när unga känner sig utanför ”normalsamhället” som risken att bli indragen i ett kriminellt gäng är som störst, enligt Anja Leavens och Stine Lukowski.Foto: Topnews

Utåtagerande man får beröm

Det är när unga känner sig utanför ”normalsamhället” som risken att bli indragen i ett kriminellt gäng är som störst. 

Enligt Stine Lukowski har de då svårt att passa in och underordna sig sociala koder som de inte förstår sig på. 

– I en kriminell gruppering får till exempel en utåtagerande man beröm för att ställa till med bråk till skillnad från tidigare i livet då de bara fått skit av föräldrar och lärare, säger hon. 

Det är inget krav att man är supervåldsam från start. 

– De flesta inleder inte sitt gängliv med att stampa någon på huvudet men för varje steg man tar desto mer normalt blir det. 

Tufft att lämna miljön

Både Lukowski och Leavens har i sina yrkesroller gång på gång stött på hur både provmedlemmar och fullvärdiga medlemmar i gäng som Hels Angels och Bandidos blivit varse att löftena och drömmarna om ett liv i lyx fortfarande är väldigt långt borta. 

– Men det är ändå väldigt svårt att punktera drömmen om broderskapet, säger Stine Lukowski.

I nästan alla fall kommer en dag när man lämnar gänget. Även om det är av fri vilja är det ofta kopplat till sorg och ensamhet. 

– Man mister det som har varit kärnan i ens existens så länge, mister alla sina vänner och är samtidigt besviken över att man blev lovad något som inte fanns, säger Stine Lukowski.

– Man är ensam och han inte längre någon som står bakom en, men kanske fortfarande en massa fiender. Sen ska man kanske hitta ett nytt boende eller söka hjälp hos kommunen, man står med mössan i hand och det är det inte helt lätt att plötsligt göra.

”Brukar gå åt helvete”

Sigrun Sigurdsson är verksamhetschef på Fryshuset i Malmö. Hennes arbete går ut på att skapa möjligheter för unga i riskzonen, eller som redan befinner sig i kriminalitet.

– Det brukar gå åt helvete för de här ungdomarna. De har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Det här är stigmatiserade ungdomar som inte litar på någon, har hon tidigare sagt till TT. 

Hon tror, enligt TT, att lösningen finns i skolan. Att den behöver förändras. I dag är det inte alla som passar in där, och det måste finnas fler förebilder för de unga att se upp till. Hon tycker även att mer resurser behöver läggas i förebyggande syfte.

– Det måste ske innan de gått ut skolan. I dag kostar en gängkriminell samhället 23 miljoner kronor fördelat på 15 år. Varför kan vi inte i stället lägga 500 000 på en insats som gör att de inte hamnar där.

Viktigt ta avstånd

Vad kan man då som förälder göra om ens barn närmar sig de kriminella gängen? Enligt Stine Lukowksi gäller det att vara bestämd från början. 

– Om man som förälder håller fast vid att man inte böjer sig för kriminella normer som hot och liknande är chanserna större att ens barn inte fortsätter sin väg in i gängen. 

Även om ens barn tar steget in i den kriminella miljön är det viktigt att man håller fast vid kontakten. 

Man måste fortsätta respektera sitt barn och säga ”jag älskar dig mycket men jag tar avstånd från ditt val”.  

Ibland kan det vara att unga män måste sjunka ner till botten innan de förstår konsekvensen av sina handlingar. 

– Då får man helt enkelt hålla tummarna och hoppas på det bästa. 

Ladda ner Kvällspostens nyhetsapp.