Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mats letade efter blod i Hörbymannens stuga

Den dömde dubbelmördaren Ulf Olsson tog sitt liv efter att ha dömts till sluten psykiatrisk vård.Foto: DRAGO PRVULOVIC / MALMÖBILD TT NYHETSBYRÅN
Mördade Helén Nilsson i Hörby.Foto: POLISEN
Mats Hägg, legendarisk rotelchef för tekniska roteln på länskriminalen i Skåne. I arbetet har han deltagit i 150 mordutredningar.Foto: LASSE SVENSSON

Den pensionerade kriminalchefen Mats Hägg är en av flera riktiga poliser som spelar sig själv när SVT:s drama om mördaren Ulf Olsson har premiär.

– Jag var med när vi letade blodstänk bakom golvlisterna i Olssons stuga, säger han.

Serien ”Jakten på en mördare” är en av årets stora satsningar från SVT.

Den aktuella dramaserien är på sex 45-minuters avsnitt och har premiär den 15 november i både SVT1 och SVT Play.

Serien bygger på Sydsvenskanjournalisten Tobias Barkmans bok med samma namn.

I TV-serien ringer Ulf Olsson anonymt till polisen vid flera tillfällen och berättar om detaljer ingen utomstående känner till.Foto: SVT

Marcos Hellberg, projektledare på SVT, uppger att serien har en rad samproducenter och en stor andel extern finansiering. Kostnaden ligger på drygt 50 miljoner kronor.

Enligt honom finns just nu närmast ett omättligt behov för ”True crime-storys. 

Vad var det som fick SVT att satsa på just det här projektet? 

- Det är ju för att det är en historia som rymmer så mycket mer än bara morden. Mordet på Helén och den efterföljande utredningen blev ju ett nationellt trauma. Det skedde under en tid då Sverige genomgick en stor förändring. och kom att bli den mest omfattande polisutredningen efter Palmemordet, säger han.  

Vad i berättelsen gör serien speciell

– Det är förutom kriminalhistorien en berättelse med många lager. Den handlar om manlig ensamhet och aggressivitet. Om mäns våld mot kvinnor. Om klasstillhörighet och socialt utanförskap. Om ett folkhem i upplösning. 

Social nöd

Enligt Marcos Hellberg handlar serien också om blomstrande bruksorter som förvandlades till platser med social nöd. Om omorganisationer och new public management som präglar offentliga organisationer. En förändring som inte minst drabbar poliskåren. 

 – Men framför allt berättar vi historien om hur några poliser bestämmer sig för att mot alla odds ge upprättelse och rättvisa åt en mördad 10-årig flicka och hennes anhöriga, säger han. 

Per-Åke Åkesson, den riktige kriminalkommissarien, ”supersnuten” kallad, var polischefen som motarbetades av sina högre chefer – men som med sina kolleger löste ändå tiotalet kvinnomord i norra Skåne.Foto: SANNA DOLCK / KVP
Per-Åke Åkessons karaktär spelas av Anders Beckman i SVT:s stora satsning. I de flesta rollkaraktärer har man sökt efter skånska röster.Foto: CAROLINA ROMARE / SVT

Kommissarien Per-Åke Åkesson blir ifrågasatt och utfryst av högre chefer – men lyckas ändå och med stöd av kolleger lösa tiotalet kvinnomord.

Filmteamet började filma i augusti 2019. Men manusförfattaren och producenten Helene Lindholm hade haft idén i huvudet i tio år. I arbetet har även manusförfattaren Lotta Erikson deltagit.

Helene Lindholm har med Lotta Erikson gjort TV-manus av journalisten Tobias Barkmans bok.Foto: Christofer Dracke
Ett stort antal personer söker efter tioåriga Helén Nilsson.Foto: SVT
I SVT:serie spelas kommissarien Per-Åke Åkesson av Anders Beckman. Åkesson är den missförstådde snuten som bara springer i vägen för de högre cheferna, men som på egen hand löser tiotalet mordfall.Foto: SVT

Den 20 mars 1989 gick tioåriga Helén Nilsson till lågprisaffären i Hörby för att träffa kompisar – men kom aldrig hem igen.

Sex dagar senare hittades hon insvept i svarta sopsäckar, mördad och skändad, vid den lilla byn Bröd utanför Tollarp.

Jannica Ekblad

Fem månader senare inträffade ännu ett mord i trakten. Offret var 26-åriga Jannica Ekblad, vars kropp hittades naken på en parkeringsplats utanför Hässleholm. 

Mordet på Helén och Jannica misstänktes ha ett samband – men skulle ta 15 år att lösa.

Nycklarna till polisens framgång var att dna-tekniken utvecklades – samt att kriminalinspektören Monica Olhed Hansson under en privat middag fick ett tips om vem mördaren kunde vara.

När polisen 2003 med hjälp av brittisk polis fick fram en dna-profil fanns plötsligt en identitet på förövaren.

Under åren som polisen sökte efter Helens mördare fick man även ta emot anonyma brev som tros ha tillverkats av den riktige mördaren Ulf Olsson.Foto: SVT
I första avsnittet får man se hur tioåriga Helén går mot affären för att möta sina kompisar.Foto: SVT
Mordet på tioåriga Helen Nilsson skakade om en hel bygd. Bilden från SVT:s dramatisering.Foto: SVT

Men det fanns fortfarande inget namn på personen.

I det läget upprättade polisen en lista på 30-talet möjliga gärningsmän. De erbjöds att frivilligt ställa upp på dna-topsning.

Ulf Olsson kom med på listan som nummer 30 – men insåg förmodligen inte vidden av den nya polistekniken. 

Gjorde Lasermannen

Producenten Helene Lindholm gjorde tillsammans med regissören Michael Marcimain berättelsen om ”Lasermannen” John Ausonius för SVT. 

– Den här serien vandrar i samma landskap, det är en dramaserie och bygger framför allt på poliserna som inte gav upp utan som löste fallet, säger Helen Lindholm.

Kriminalchefen Mats Hägg var rotelchef på länskriminalen och expert på blodbildsanalyser. Efter 40 år hos polisen gick han i pension i somras. 

Monica Olhed Hansson var en av dem som löste mordet på Helen Nilsson. Hon fick det avgörande tipset på en middagsbjudning.Foto: JENS CHRISTIAN
Kriminalinspektör Monica Olheds karaktär spelas av Lotten Roos.Foto: CAROLINA ROMARE / CAROLINA ROMARE PHOTOGRAPHY

I TV-serien spelar han sig själv och deltar som statist. Jakten på Heléns och Jannicas mördare minns han tydligt.

– Jag var med vid undersökningen av Olssons hus och letade blod bakom golvlisterna, säger han.

Kontakt med anhöriga 

SVT har haft kontakt med Heléns anhöriga inför filmatiseringen.

– Det är naturligtvis svårt för de anhöriga varje gång den här historien rullas upp oavsett om det är på SVT eller i Kvällsposten. Men några har också uttryckt förståelse för att den berättas och har sagt att man inte får glömma. Ingen har invänt mot att vi gör serien, säger Marcos Hellberg.

FLER NYHETER I KVÄLLSPOSTEN