Några minuter före klockan 21 på lördagskvällen hördes en kraftig smäll i det annars lugna bostadsområdet Slottsstaden. Några minuter senare sköts två tonåringar framför flera vittnen utanför en pizzeria på Möllevången. En pojke i 15-årsåldern avled.
Under söndagen passerar tusentals cyklister och fotgängare pizzerian vid Möllevångstorget. Trottoaren har täckts av blommor och tända ljus och bilder på offret. Ungdomar står i klungor och håller om varandra i sorgen. Många gråter.
Helena Lundberg som bor i området berättar om känslorna som kom efter nyheten om skottlossningen.
– Jag satt kvar i bilen 30 minuter i garaget och funderade om jag skulle gå ur bilen och titta vad som hänt. Numera går jag inte längs husväggarna utan kan jag gå mitt i gatan så gör jag det.
– Det är större sannolikhet att hitta en bomb i Malmö än att vinna på Triss, säger hon.

Gick förbi minuter senare
Flera personer blev vittnen till mordet som inträffade på en plats och vid en tidpunkt då det var gott om liv och rörelse på gatan.
Ewa Wollert, 66, var på väg hem och passerade Möllevångstorget bara ett par minuter efter skottlossningen.
– Min dotter ringde mig och var naturligtvis orolig, för hon visste hur jag går när jag går hem från stan, säger hon.
När hon sedan fick reda på vad som hänt påverkades hon kraftigt, menar hon.
– Bestörtning. Chock. Ilska. Det var nog alla känslor på en gång, nu börjar det bli för mycket. Något måste hända, någon måste ta krafttag och det måste komma från politiskt håll.

Stjernfeldt Jammeh (S): ”Tragiskt”
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd i Malmö, beskriver den våldsamma natten i Malmö som tung och svart.
– Det är otroligt tragiskt, det är varje förälders värsta mardröm, säger hon.
– Det är av yttersta vikt att man snabbt kan komma tillrätta och framåt i de olika parallella utredningar som nu drivs. Det tar mycket av polisens resurser att jobba i flera utredningar samtidigt.

”Bortkastade liv”
Även Anna-Lena Wihlborg, 53, som bor i närheten var nära att hamna mitt i skjutningen. Hon berättar att hon hade tänkt köpa mat på pizzerian, men ändrade sig när hon ringde sin man och frågade om de kunde köpa thaimat i stället.
– Hade han inte svarat när jag ringde hade jag gått in på pizzerian, beställt och väntat vid exakt den tidpunkten då det hände, säger hon.
– Det var menat. Jag tror ganska mycket på ödet. Samtidigt är det förfärligt att sånt här händer och att det drabbar två så unga personer. Det är bortkastade liv, totalt respektlöst.

Vill stanna i Malmö
Både Ewa Wollert och Anna-Lena Wihlborg säger att de inte vill lämna Malmö. Ändå påverkas de på djupet.
– Det har hänt incidenter tidigare, men jag har aldrig varit rädd. Men det är jag nu. Jag har som alla andra tänkt tanken att flytta härifrån, men samtidigt tänker jag att jag har bott här sedan jag är 19 år gammal. Det här är min stad, de ska inte få jaga mig härifrån, säger Ewa Wollert.
– Men det kommer att dröja innan jag vågar gå över Möllevångstorget igen, fortsätter hon.