Kammaråklagare Björn Rosenlöf misstänker sammanlagt 14 personer i Malmö för ett omfattande bedrägeri med assistansersättning. Bedrägerierna har genomförts med påhittade tidsrapporter om hjälp som funktionsnedsatta aldrig fått. Sedan har Försäkringskassan betalat ut ersättning Foto: Micke ÖlanderKammaråklagare Björn Rosenlöf misstänker sammanlagt 14 personer i Malmö för ett omfattande bedrägeri med assistansersättning. Bedrägerierna har genomförts med påhittade tidsrapporter om hjälp som funktionsnedsatta aldrig fått. Sedan har Försäkringskassan betalat ut ersättning Foto: Micke Ölander
Kammaråklagare Björn Rosenlöf misstänker sammanlagt 14 personer i Malmö för ett omfattande bedrägeri med assistansersättning. Bedrägerierna har genomförts med påhittade tidsrapporter om hjälp som funktionsnedsatta aldrig fått. Sedan har Försäkringskassan betalat ut ersättning Foto: Micke Ölander
Försäkringskassan kan ha betalat ut 20 miljoner – sjuka fick aldrig hjälp. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNFörsäkringskassan kan ha betalat ut 20 miljoner – sjuka fick aldrig hjälp. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Försäkringskassan kan ha betalat ut 20 miljoner – sjuka fick aldrig hjälp.  Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Betalade ut 20 miljoner – sjuka fick aldrig hjälp

Publicerad

Förfalskade tidsrapporter. 

Handikappade och sjuka som aldrig fått någon hjälp.  

Vittnen som påståtts ha varit personliga assistenter trots att de aldrig utfört något arbete.

Så misstänker åklagaren att en chef på ett assistansbolag ska ha genomfört grova bidragsbrott i flera års tid.

I bevisen mot de misstänkta finns förutom förfalskade tidsrapporter även förhör med personer som bolaget påstår ha arbetat som personliga assistenter. I utredningen finns dessutom en stor mängd avlyssnade samtal mellan misstänkta. Polisens spanare har även  smygfilmat ett antal personer.

I ett förhör har till exempel en person helt nekat till att han varit personlig assistent. Han har inte heller undertecknat tidsrapporterna. Samma sak har ytterligare en person uppgett, enligt kammaråklagare Björn Rosenlöf.

Chef pekas ut

Ett annat vittne har berättat i förhör att han visserligen varit personlig assistent åt en viss person, men inte alls i den omfattning som bolaget uppgett på tidsrapporterna till Försäkringskassan.

Björn Rosenlöf kallar en del av tidsrapporterna för "rena påhitt".

– Det har inte utförts något arbete, förklarade han under en förhandling i tingsrätten tidigare i dag.

I ett fall som gäller en så kallade brukare, alltså person som är i behov av personlig assistans, ska falska tidsrapporter skickats till Försäkringskassan från september 2013 till sommaren 2017.

Åklagaren pekar ut en chef på assistansbolaget som ansvarig. Den chefen är en av de tio personer som häktats. Sammanlagt 14 personer misstänks för inblandning i härvan. Försäkringskassan kan ha lurats att betala ut minst 20 miljoner kronor under fyra års tid.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Följande personer har rätt till LSS:

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Anhöriga fick pengar

I utredningen finns också misstankar att anhöriga till minst två av de som beviljats personliga assistens varit delaktiga i bidragsfusket. Ekobrottsmyndighetens utredare har spåra utbetalningar som gått från bolaget direkt till anhörigas privata bankkonton.

Björn Rosenlöf uppfattar utbetalningar som att chefen på assistansbolaget eller någon annan på bolaget gett en del av pengarna man fått in med hjälp av påhittad assistans till brukarnas anhöriga.

I ett fall fick en anhöriga mer 1 miljon kronor insatt på sitt privata bankkonto. Den anhörige är för övrigt en av de tio som sitter häktad.

Åtal innan sommaren

Björn Rosenlöf var i tingsrätten för att försöka igenom en kvarstad på bolagets banktillgodohavande. Åklagaren vill ha kvarstaden eftersom som han  i samband med rättegången tänker avkräva företaget en företagsbot på 3 miljoner kronor.

Tingsrätten avvisade hans begäran om kvarstad. Däremot har minst åtta misstänkta fått kvarstad på sina privata tillgångar eftersom Försäkringskassan kräver dem på över 20 miljoner kronor.

Åklagaren räknar med att kunna väcka åtal före sommaren.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag