I början av sommaren förra året ringde kvinnan till banken SEB. Hon hade varit företagskund i nästan tio år och ville nu göra en privat utlandsbetalning.
Hos SEB är telefonbanken en tjänst som sägs vara ”precis som på ditt vanliga bankkontor – det enda du behöver är mobilt bank-ID”.
Kvinnan ringde för att genomföra betalningen, uppgav sitt namn och personnummer och legitimerade sig med mobilt bank-ID. Men bankens medarbetare sa ändå nej.
Rösten stämde inte
”Bankens medarbetare bedömde att (kvinnans) röst inte stämde överens med hennes kvinnliga personnummer”, skriver Malmö tingsrätt som har hanterat målet.
Kvinnan uppmanades att i stället komma till sitt bankkontor för att utföra ärendet.
Hon kände sig diskriminerad på grund av att hon korrigerat sin könstillhörighet och fick hjälp av organisationen Malmö mot Diskriminering (MmD) att stämma banken.
Hon krävde 20 000 kronor i ersättning för kränkningen.
Bara en säkerhetsåtgärd
Banken har hela tiden hävdat att det inte har handlat om diskriminering – bara om en säkerhetsåtgärd som inte endast drabbar personer med korrigerad könstillhörighet.
Liknande problem med kundens röst kan uppstå om en person i telefon låter mycket yngre eller äldre än sin faktiska ålder. Syftet med kontrollen är att undvika bedrägerier.
Förfarandet är ”ett led i att motverka obehöriga transaktioner där bedragare lyckas komma över en kunds mobila bank-ID, vilket är vanligt förekommande”, enligt SEB.
Banken hade gjort rätt
Malmö tingsrätt beslutade på onsdagen att banken hade gjort rätt som stoppade transaktionen med den motiveringen.
”Förfaringssättet är uppenbart lämpligt eftersom det förhindrar bedrägerier i situationer där det finns en konkret indikation på att en person försöker genomföra transaktioner på en annan persons konto”, skriver rätten i sin dom.
”Tingsrättens bedömning är alltså att SEB tillämpat ett till synes neutralt förfaringssätt som missgynnat (kvinnan) på grund av hennes kön, men att förfaringssättet har ett berättigat syfte.”
