Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kliniken ger kvinnor möjligheten att få barn

Det väller ut vit rök ur spermabehållaren när klinikchefen Iben Kristoffersen öppnar den. Här förvaras framtidens barn, i minus 195 grader.
Foto: Christian Örnberg
Till Stork klinik kommer kvinnor från hela Europa för att få hjälp med att bli gravida, 40 procent av kunderna på Stork klinik ligger i Köpenhamn är svenska.
Foto: Christian Örnberg
Till Stork klinik kommer kvinnor från hela Europa för att få hjälp med att bli gravida.
Foto: Christian Örnberg

800 svenska kvinnor åker årligen utomlands för att bli befruktade med donatorsperma. På kända Stork klinik i Köpenhamn är 40 procent av kunderna från Sverige.

- Många känner att deras barn inte har laglig rätt att vistas i Sverige, säger klinikchefen Iben Kristoffersen.

Det väller ut vit rök ur spermabehållaren när Iben Kristoffersen öppnar den. Här förvaras framtidens barn - i minus 195 grader. Bara på Stork klinik, som är en av många inseminationskliniker i Köpenhamn, har 4 632 barn redan tillverkats.

Men namnet kommer inte, som man kan tro, från skrönan om att storken har med sig barn, berättar verksamhetschefen Iben Kristoffersen. Det är i själva verket efternamnet på grundaren av kliniken - Nina Stork, barnmorska och lesbisk, som själv har gått igenom flera inseminations- och IVF-behandlingar.

Det var 1999 som hon hittade ett kryphål i den då rådande lagen som förbjöd läkare i Danmark att inseminera lesbiska och ensamstående kvinnor. Det fanns dock inget som hindrade en barnmorska från att driva en inseminationsklinik.

I dag är den en av Köpenhamns mest kända kliniker. Sedan 2007 är det åter lagligt för läkare att arbeta med verksamheten i Danmark.

40 procent svenska kvinnor

I Sverige fick lesbiska par rätt att insemineras för tio år sedan men det är ännu inte tillåtet för ensamstående kvinnor. Tidigast 1 april 2016 kan lagen träda i kraft enligt det förslag som regeringen nyligen lade fram.

Till Stork klinik kommer kvinnor från hela Europa för att få hjälp med att bli gravida - 40 procent av kunderna är svenska.

Stork klinik ligger i centrala Köpenhamn. Det är mysigt inrett med bekväma soffor, plädar och fårullsskinn, och trots att det är högsommar är värmeljus tända på borden. Iben Kristoffersen visar oss runt och berättar att hon tycker att det är synd att den svenska regeringen dröjer med lagen.

- Vi tycker att ensamstående kvinnor ska ha samma rättigheter som andra så vi hoppas att det blir tillåtet i Sverige. Vi upplever att många svenska kvinnor som kommit hit och fått hjälp inte känner att deras barn har laglig rätt att vistas i Sverige, och att man därför inte vill prata öppet om det, säger hon.

Den stora skillnaden mellan de danska och de svenska bestämmelserna är att barnet har rätt till att få veta sitt genetiska ursprung, det vill säga att det går att spåra donatorn. I Danmark kan en ensamstående kvinna välja en anonym donator, vilket betyder att barnet aldrig får veta vem denne är och att donatorn aldrig får veta vilka barn som har blivit till.

Öppen donation

Iben Kristoffersen förklarar att det absolut vanligaste är att kvinnorna (75-80 procent) väljer det dyrare alternativet, en öppen donator, det vill säga att barnet efter att det har fyllt 18 år har rätt till en kontakt med donatorn.

Kvinnan kan ha önskemål om ögonfärg, hårfärg, längd och hudfärg. Men på Stork klinik avråder man från donatorer som har en annan hudfärg än mamman, detta för att barnet lättare ska kunna knyta an till sin mor, förklarar Iben Kristoffersen

Det finns också något som kallas utvidgad donatorprofil, vilket betyder att kvinnan får tillgång till donatorns handstil, familjebakgrund, yrke, fritidsintressen, utbildning med mera. Ytterligare ett alternativ är att ha en egen donator, någon som kvinnan har kommit överens med gällande arrangemanget. Denne är då i juridiska termer pappa till det barn som behandlingen resulterar i och har försörjningsplikt för barnet, och barnet har arvsrätt efter donatorn.

"Dialog med mödrarna"

I Danmark får numera max tolv danska familjer använda samma donator, för bara några år sedan var siffran det dubbla. Sedan kan samma donator användas av familjer i andra länder. Tidigare tilläts kvinnor sälja överbliven sperma vidare, för att på så sätt få igen lite pengar, men det är numera förbjudet, förklarar Iben Kristoffersen.

Hur tänker ni moraliskt kring att barnen som blir till här via anonyma donatorer fråntas rätten att veta sitt ursprung?

- Vi är måna om att barnen ska känna till historien. Det är vanligast att heterosexuella par väljer anonyma donatorer och då ser man mannen som "pappa". Vi förklarar att det är viktigt att barnet vet om att det finns en donator och det brukar gå bra. Men det kan vara svårt i andra situationer. Vi försöker att ha en dialog med mödrarna.

Händer det att ni nekar kvinnor att genomgå behandling hos er?

- Ja, vi gör en utredning. Om det är någon som är sjuk eller har psykiska problem så kräver vi att få ett läkarintyg.

Hon förklarar att ytterligare en utmaning i arbetet är att möta sorgen hos de kvinnor, som uppnått max antal misslyckade försök, vilket är tio insemineringar och sex IVF-behandlingar, och som Stork klinik inte längre kan hjälpa.

800 svenska kvinnor per år

Men å andra sidan är lyckan över att hjälpa tusentals kvinnor att bli gravida enorm.

- Att få hjälpa alla dessa frustrerade kvinnor till ett liv med barn är helt fantastiskt. På den årliga Storkträffen ser vi att det finns så många olika familjekonstellationer och att det går så bra. Det hade varit kontroversiellt för bara 40 år sedan, säger hon.

Finns det några i din bekantskapskrets som har åsikter om att det du arbetar med?

- Det finns alltid de i den äldre generationen, 70 plus, som tycker att man ska hålla sig till att göra barn på den naturliga vägen. Men då brukar jag kontra med frågan "Att ragga upp någon på en bar och få barn ihop med, är det rättvist?", säger hon.

I dag reser 800 svenska ensamstående kvinnor per år utomlands för att få assisterad befruktning. Även om det inom en snar framtid blir lagligt i Sverige så kan processen komma att bli lite krångligare här, då det måste göras en prövning av förutsättningarna för att barnet får en bra uppväxt.

- Det kan ju innebära att man får vänta ännu längre och det har man ju inte lust med om man är 38-39 år. Så vi kommer nog fortsätta ta emot svenska kvinnor, och vi hjälper dem så gärna, säger Iben Kristoffersen.


Frida von Koch Hasselvall är en av alla de svenskar som vänt sig till fertilitetskliniken i Köpenhamn. Läs hennes historia här!

Inseminationer

Det finns ett 20-tal kliniker som utför insemineringar i Danmark.

Många gynekologer utför också inseminationer.

En insemination från en anonym donator kostar på Stork klinik runt 2 300 kronor. En öppen donator är tusen kronor dyrare.

I Danmark får man max vara 45 år gammal för insemination och högst tillåtna BMI är 35.

En öppen donator går med på att barnet, när det fyllt 18 år, får kontakta honom en gång.

Ett paket om tre IVF-försök med öppen donator kostar på Stork klinik närmare 70 000 kronor, medicin tillkommer.

I Danmark får max tolv danska familjer använda samma donator.

Var femte par har svårt att få barn

Ungefär var femte par har någon gång i livet svårigheter att få barn. Anledningarna till att det inte blir några barn kan var många: Att kvinnan inte har ägglossning eller att mannens spermier är av dålig kvalitet eller saknas helt. Även ålder kan spela in. Hos kvinnor kan fruktsamheten börja avta redan i 30-årsåldern.

Barnlöshet kan även bero på olika livsstilsfaktorer såsom vikt eller rökning eller exempelvis medfödda avvikelser eller sjukdomar.

Även obehandlade könssjukdomar som klamydia och gonorré kan orsaka nedsatt fertilitet.

I ungefär en tredjedel av fallen beror det på att det finns något problem hos kvinnan. I andra tredjedelen finns problemet hos mannen, och i den sista tredjedelen ligger problemen hos både mannen och kvinnan. Bland kvinnor i åldern 16-24 år beräknas en på tjugo ha problem med att bli gravid. I åldersgruppen 35-39 år har nästan en på fem kvinnor problem med att bli gravid. Medelåldern för kvinnor som fött barn har ökat från 26 år 1973 till drygt 30 år 2013. Enligt Statistiska centralbyrån ligger den ofrivilliga barnlösheten i Sverige på mellan 7 och 8 procent. Sedan den 1 juli 1997 klassificeras infertilitet som en sjukdom. Det innebär att barnlösa par har rätt till behandling, men det är upp till varje landsting att välja behandlingssätt. Antalet IVF-behandlingar inom den svenska sjukvården har ökat från cirka 3 000 år 1991 till cirka 14 400 behandlingar 2012. Landstingen finansierar IVF-behandling för par som uppfyller särskilda kriterier. Åldersgränsen för kvinnan varierar mellan olika regioner, från 38 på vissa ställen till 40, exempelvis i Region Skåne (55 för mannen), medan privata kliniker kan sträcka sig till 42. Att jämföra med Danmark som har åldersgräns 45. Sedan 2005 är det också tillåtet för lesbiska par att få hjälp med assisterad befruktning i Sverige. En lagändring som tillåter även ensamstående att insemineras kan träda i kraft tidigast 1 april 2016.

Källa: 1177.se, SCB, mamamia.se, Socialstyrelsen, Regeringen.se

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!