Kalle Lind är uppvuxen i Eslöv, har pluggat i Lund och är verksam i Malmö. Och den bakgrunden spelar stor roll för urvalet i skånsk-svenska ordboken från abekatt till övanpå (Roos & Tegnér).
– Det ska jag inte sticka under stol med, säger författaren som även fått mycket respons från P 4 Malmöhus lyssnare i jakten på ord och uttryck som platsar i ordboken. Och då har det kommit bidrag från såväl Göinge som Österlen och Nordväst.
Andra bidrag på skånska ord kommer från tidigare böcker i ämnet och från verk av till exempel Edvard Persson, Hasse Andersson och Peps Persson
Men det rent språkvetenskapliga får som sagt stå tillbaka för annat.
Skånska ordgränser
Kalle Lind menar att han jobbat efter några enkla kriterier. Ord som är roliga eller säger något om skånskt kynne kommer med. Detsamma gäller ord han vuxit upp med och fortfarande använder. Skånska ord han snappat upp hemifrån från mamma eller mormor till exempel.
– Ta sådana ord som rälig och sjatte. Det är såna ord jag använder, säger Kalle Lind.
Men det är också tydligt att det finns gränser även i Skåne som inte bara är rent geografiska. Kalle Lind tar det slitna uttrycket fubbik som exempel. Ett ord som är stenhårt förknippat med Malmö.
Inte minst genom Fredrik Ekelunds Fubbick town.
– Det är ju ett uttryck som var bekant även för mig i Eslöv men jag har kompisar från Limhamn som inte hade en aning om vad det var förrän långt upp i 20-årsåldern. Där har det nog mer med klass än geografi att göra.
Ekivoka skånskan...
Ordet knuda är inte lika klassbetingat men kan likväl betyda olika saker beroende på var det yttras. Lundabon säger "knuda" om mopedister med fjunmustasch och andra säger "knuda" om dumskallar i gemen. Detsamma gäller vrövel som betyder olika beroende på vem som använder det.
Kalle Lind drar sig inte heller för vare sig det politiskt inkorrekta "Lackare än lackatos" eller det, ähum, intima i språket. Kärt barn har många namn och könsorganen har ännu fler. Fittamaden hör dock inte dit.
Historiska förklaringar
Många av orden och förklaringarna har djupa förankringar i skånsk historia men även nya språkliga landvinningar finns med.
Här finns till exempel det kärnfulla och malmöitiska "De e bull!" . Ett tydligt lån från engelskans bullshit som ändå är lika mycket Malmö som någonsin uttrycket "sedan Doffeln brann".
Däremot är skällsordet Bengalo inte så malmöitiskt man kan tro.
– Det kommer ju från romernas romani chib och finns i en rad andra dialekter, förklarar författaren och tar omskrivningen bängen (polis), som exempel.
– Som i Nationalteaterns Bängen trålar.
Skånska ordboken förklarar
Bengalo är för övrigt bara en av många kreativa fraser i skånskan för att uttrycka att någon är tossig. På min gata i förorten (Skanör)kunde man till och med förstärka det i trestegsraketen bengalo, sinnes, mental.
I Kalle Linds bok finns även varianterna dingalo och dingaloo med:
"Kan utökas till "hospitaldingaloohispig" (beskrivning av Hitler i Mary Anderssons Dåliga människor, 1991). Endast fantasin sätter gränser", som det heter i den skånsk-svenska ordboken.
Prova att göra vårt roliga quiz här - kan du de skånska orden?
Här kan du hitta fler roliga quiz.
