Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Johanna tatuerade in barnens namn – såg resultatet och grät

Tatueringen blev inte riktigt som Johanna hade tänkt sig. Foto: Privat
Genrebild. Foto: Colourbox/Morozova Tatiana

Johanna Giselhäll Sandström, 30, hade längtat efter att tatuera in sina barns namn.

Några minuter efter de sista nålsticken fick hon se resultatet – och började gråta.

– Det är sånt som inte händer liksom, sånt man ser i roliga reklamfilmer, säger hon.

30-åriga Johanna Giselhäll Sandström från Kyrkhult, Blekinge, hade bestämt sig:

Barnens namn – Nova och Kevin – skulle förevigas på hennes kropp.

Hon fick möjligheten i födelsedagspresent av sin man och satte tillsammans med sin kusin kurs mot en känd tatueringsstudio i Blekinge, något som Blekinge Läns Tidning var har skrivit om.

– Jag sa att jag ville ha mina barns namn tatuerade och sa vad de hette. Tatueraren ritade upp motivet och frågade inget angående stavning eller så och jag tänkte inte mer på det, säger hon.

När han la ner pennan och kom ut med den färdiga stencilen testade Johanna olika placeringar tills det kändes bra.

– Från mitt håll var stencilen uppochner och jag kollade inte stavningen. Jag fokuserade på att placeringen skulle bli rätt.

”Min kusin skrattade och jag grät”

Några minuter senare var kärleksförklaringen i bläck färdig och Johanna Giselhäll Sandström åkte hemåt. Men när kusinen tog en bild på den färska tatueringen upptäckte hon att något var annorlunda.

– Jag märkte det när jag fick se kortet. Då stannade hjärtat typ, jag trodde jag skulle svimma. Det är sånt som inte händer liksom, sånt man ser i roliga reklamfilmer.

”Kevin” hade råkat bli ”Kelvin”.

– Jag satt och kollade på bilden och tänkte ”nej, det står verkligen fel namn”. Min kusin skrattade och jag grät.

Tatueraren skrattade

De åkte genast tillbaka till studion och pratade med tatueraren – som började skratta, berättar Johanna.

– Han sa ”oj då, hur kunde det bli så?” och att det inte var någon fara, att man lätt kunde få bort det på en laserklinik.

Så här blev resultatet. Foto: Privat

Johanna fick ett telefonnummer till en klinik i Växjö, men fick strax därpå veta att behandlingarna – plural – inte skulle ge full effekt förrän om ett helt år.

”Jag skrattar också åt det nu”

Johanna Giselhäll Sandström fick pengarna tillbaka för tatueringen, men laserbehandlingarna var inte ett alternativ. Efter en vecka av funderingar kom hon och mannen fram till en annan lösning:

– Vi beslutade att byta namn på pojken, säger Johanna.

– Jag hade aldrig hört namnet ”Kelvin” som tilltalsnamn på en människa. Det finns väl ingen som döper sitt barn till Kelvin? Men när jag tänkte mer på det kände jag att det ju inte finns någon annan som heter så, här. Det blev unikt. Nu tycker vi bättre om det än Kevin.

Har Kev... Kelvin reagerat på namnbytet?

– Nej, han var inte så gammal så han har inte tänkt på det. Nu är han fem år. När jag skaffade tatueringen var han nästan två år.

Genrebild. Foto: Colourbox/Morozova Tatiana

Hur har andra reagerat?

– De har skrattat. Jag skrattar också åt det nu, jag bryr mig inte så mycket.

Ska tatuera ett tredje namn

För ett halvår sedan fick paret ett till barn – dottern Freja – och Johanna planerar nu att lägga till hennes namn till samlingen.

– Det namnet måste jag också tatuera men jag kommer skriva det på ett papper och granska det till tiotusen.

Vad har du för tips till andra som ska tatuera namn eller ord?

– Kolla verkligen stavningen, även om det är simpla namn eller texter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!