Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jasmina, 6, försvann utan ett enda spår

Jasmina julen 1996. En glad och social tjej. Foto: Calle Jismark
Rexhep Jasharaj tillbaka på gården där familjen bodde när Jasmina försvann 1997. Föräldrarna svävar fortfarande i ovisshet om vad som hänt dottern Foto: Henrik Högström
Jasminas försvinnande engagerade hela samhället. Bland annat genomsöktes vindsutrymmen och källare och sjön draggades. Trots omfattningen gav sökandet inga spår. Foto: Calle Jismark
Fallet fick ny fart för ett par år sedan när polisen meddelade att man hade en ny misstänkt i utredningen. Den livstidsdömde dubbelmördaren Anders Eklund som avtjänar sitt straff på anstalten Tidaholm. Foto: Christian Örnberg

6-åriga Jasmina i Sävsjö gick ner på gården för att leka. Sedan dess har hennes föräldrar inte sett henne.

De fick uppleva alla föräldrars mardröm och 19 år senare letar familjen fortfarande efter en förklaring till vad som hänt henne.

– Hoppet är det sista man släpper, säger Rexhep Jasharaj, pappa till Jasmina.

Rexhep Jasharaj guidar runt i Sävsjö. Han pekar bort mot ett höghus och förklarar att det var hit familjen kom i början av 90-talet från Götene. Sedan dess har de etablerat sig i samhället och blivit rotade. De har bott på tre ställen sedan de kom till Sävsjö men aldrig särskilt långt från gården där deras då 6-åriga dotter försvann i från 28 juli 1997.

Så länge hon är försvunnen måste familjen stanna kvar, förklarar Rexhep.

På gården pekar Jasminas pappa bort mot det som tidigare var en Vivo-butik. Här handlade Jasmina smågodis och en citron till familjen den där sommardagen för länge sedan.

Rexhep berättar att dottern kom upp i lägenheten efteråt och bjöd runt på godiset. Han skar en skiva citron till téet och Jasmina tog en av kärnorna, slängde i en kruka innan hon gick ner på gården för att leka igen.

Han minns alla detaljerna från "den där förbannade måndagen" tydligt. Hur Jasmina plötsligt var försvunnen och hur alla, grannar och vänner, var ute och letade utan att hitta henne någonstans.

Citronkärnan tog sig. Krukan med citronträdet i står i källaren under vintern. På vårarna tar han ut den i solen.

Då kommer tårarna

– Man måste vattna den då och då, inte så ofta. Men varje gång jag har huvudet över den så kommer tårarna . Så jag har funderat, ska jag behålla eller ska jag slänga den, för den påminner mig hela tiden om Jasmina, men jag har behållit den, säger Rexhep.

Familjen har gått vidare så gott det går. Två av sönerna har blivit stora och Rexhep och Florije har fått barnbarn.

– Min pappa brukade säga att barnbarnen är alldeles speciellt, jag trodde inte på honom. Nu förstår jag att han hade rätt. Man bara älskar dem.

Som en av poliserna sa, så länge vi inte har hittat henne så lever hoppet. Hoppet är det sista man släpper, säger Jasminas pappa Rexhep Jasharaj. Foto: Henrik Högström

Den yngste sonen bor hemma. Han föddes efter att Jasmina försvann. Rexhep förklarar att föräldrarna velat skydda pojkarna från familjetragedin så mycket som möjligt men att det inte alltid är möjligt.

Han berättar om reaktionerna när den yngste sonen var borta under några ångestridna timmar när han var liten.

– Han var fyra eller fem. Då bodde vi på blåbärsvägen och där finns en liten skog bakom. Skogen var inte så tät eller så men han var borta några timmar där. Och när han kom hem var vi helt galna. "var har du varit?". Då svarade han: "Jag letade efter min syster", berättar Rexhep.

– Då var det punkterat. Då hade jag inte mer att fråga. Men några timmar senare, när jag hade lugnat ner mig pratade jag med honom och sa att: Vi har redan blivit av med ett barn, vi vill inte bli av med ett till. Håll dig så nära huset som möjligt. Lovar du det?

Under årens lopp har familjen då och då framträtt i medierna för att efterlysa nya uppgifter i fallet och få svar.

Senast i Aftonbladets Brottscentralen där Florije var med. Rexhep berättar att det kom många samtal till tipstelefonen men att de flesta var från människor som på något sätt ville stötta familjen i deras svåra situation.

Anders Eklund nekar

Utredningen kring fallet har genererat åtminstone två hyllmeter med förhör och dokument. Området där Jasmina försvann och omgivningarna runt Sävsjö finkammades med polis, helikopter med värmekamera, hemvärn, dykare, militärer och frivilliga. Sjön har draggats och avloppsledningar och brunnar har genomsökts med kameror. Spår och tips har kommit och gått men än så länge har man vare sig funnit någon kropp eller fällt någon misstänkt.

Fallet fick ny fart för ett par år sedan när polisen meddelade att man hade en ny misstänkt i utredningen. Den livstidsdömde dubbelmördaren Anders Eklund som avtjänar sitt straff på anstalten Tidaholm. Foto: Christian Örnberg

Fallet fick ny fart för ett par år sedan när polisen meddelade att man hade en ny misstänkt i utredningen. Den livstidsdömde dubbelmördaren Anders Eklund som avtjänar sitt straff på anstalten Tidaholm.

Enligt de nya uppgifterna kunde lastbilschauffören Eklund placeras i Sävsjö dagen efter Jasmina försvann. Anders Eklund har nekat till misstankarna men är fortfarande skäligen misstänkt för Jasminas försvinnande som under årens lopp har rubricerats om till mord. Men om det skulle vara så så måste han ha haft någon sorts hjälp i Sävsjö som pekat ut flickan, menar Rexhep.

– Nu är det de misstankarna som dunkar hela tiden i huvudet, vem kan det vara.

Rexhep menar att så länge inte svaren finns så lever både osäkerheten och hoppet kvar. Jasminas pappa har haft egna tankar om utredningen. Spår som borde följas upp och personer som borde vara intressanta.

Han upplever att utredarna varit förtegna om arbetet och menar att familjen ibland fått veta mer av journalister än av polisen.

Kanske, säger han, skulle Missing people kunna göra något.

Under den korta guidningen i Sävsjö åker vi förbi gården där familjen bodde när Jasmina försvann. Rexhep Jasharaj pekar ut lekplatsen där familjen såg sin dotter sist och den före detta Vivo-affären där hon köpte smågodis och citron. Platser som båda ligger inom tydligt synhåll från balkongen där familjen bodde. Det är inte ens ett stenkast bort.

"Hoppet är det sista man släpper"

Förr i världen brukade Rexhep spela fiol på fester och bröllop. Det har han slutat med. Numera håller han på med bilar som han underhåller och skruvar med. Det är ingenting han tjänar något på men det håller honom och tankarna sysselsatta.

Speciellt nu när han är sjukskriven. Tillbaka i huset fimpar Rexhep cigaretten i burken under fläkten och går ut för att skotta bort snön framför infarten så att det är fritt när Florije kommer hem från jobbet. När han ska beskriva hur de klarar av att leva i den här ovissheten handlar mycket om hustrun.

Jasmina julen 1996. En glad och social tjej. Foto: Calle Jismark

– Det är svårt att beskriva. Men jag har en fru som är helt enastående. Hon jobbar på Svenska Kyrkan här i Sävsjö och vid sidan av har om har hon sin egen städfirma. Och värst av allt. Hon har mig

Du är ju hennes man?

– Jo, men en jobbig man nu när jag är sjuk.

Hur ofta pratar ni om Jasmina i dag?

–Inte så mycket faktiskt, men det händer. Jag undviker det för jag vill inte såra henne, en mammas kärlek är något speciellt, men det finns alltid stunder när Jasmina kommer in i bilden och jag märker att hon gråter. Då har hon sett något eller någon som påminner henne om Jasmina.

– Som en av poliserna sa, så länge vi inte har hittat henne så lever hoppet. Hoppet är det sista man släpper

 

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter för de senaste sydsvenska nyheterna!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!