Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Jag var för tjock för
att få träffa läkaren"

"När jag kommer dit får jag beskedet att jag inte får träffa läkaren om två veckor för att jag är för tjock", säger Johanna Marseille.Foto: privat
Johanna Marseille, 48, hade väntat på att få träffa en läkare på könsidentitetsmottagningen i Lund i flera år. Det skulle bli startskottet på en utredning inför den könskorrigering som Johanna vill genomgå.Foto: Privat

Johanna Marseille, 48, hade väntat på att få träffa en läkare på könsidentitetsmottagningen i Lund i flera år. Det skulle bli startskottet på en utredning inför den könskorrigering som Johanna vill genomgå.

Men på onsdagen fick hon besked om att hennes läkartid avbokades för att hon hade ett för högt BMI.

– Den psykolog som den här patienten har träffat har nyligen börjat jobba hos oss, säger Hans Briggmar, ansvarig läkare på mottagningen, och beklagar det inträffade.

Vad är BMI?

BMI står för Body Mass Index, på svenska kroppsmasseindex. BMI är förhållandet mellan längd och vikt och är ett sätt att räkna ut om ens vikt är hälsosam, men är en metod som på senare år har ifrågasatts.

Underviktig räknas man som om man har ett resultat under 18,5 BMI. Normalvikt anses vara mellan 18,5 till 24,9. Övervikt räknas den ha som har ett BMI mellan 25 och 29,9. Fetma räknas den ha som har BMI över 30,0.

Johanna Marseille har väntat länge på en läkartid på könsidentitetsmottagningen i Lund. Sedan i somras har hon sökt sig dit för att kunna genomgå en könskorrigering från man till kvinna.

– Jag fick tid i november och träffade en kurator. Då bokade vi in en tid för besök hos en läkare den 18 mars, säger hon till Kvällsposten.

Med bara två veckor kvar till besöket – som skulle bli startskottet för en lång utredning inför operationen – fick hon en kallelse till mottagningens psykolog. Hon träffade psykologen under onsdagen.

– När jag kommer dit får jag beskedet att jag inte får träffa läkaren om två veckor för att jag är för tjock.

I ett blogginlägg som sprids i sociala medier skriver hon att psykologen sagt att hennes BMI är över 30 och att utredningen därför inte kan påbörjas. Men det hela är ett missförstånd enligt Hans Briggmar, läkare med inriktning på psykiatri på mottagningen.

– Den psykolog som den här patienten har träffat har nyligen börjat jobba hos oss och det tar tid att komma in i arbetet. Det är beklagligt att det lett till att man uppfattat det på det här sättet, säger han.

Han påpekar att ett läkarbesök kan flyttas eller avbokas av flera olika skäl.

– Ett skäl kan vara att när du har en viss vikt över vissa nivåer så kan man ibland behöva skjuta på vissa saker och ting för att vi vet att man inte kommer kunna påbörja kirurgi till exempel.

Socialstyrelsen kritiska: "Helt fel"

Men på Socialstyrelsen är man kritisk till det bemötande som Johanna Marseille beskriver att hon utsatts för.

– Att man överhuvudtaget tar BMI i munnen i ett så här tidigt skede är helt fel. Det finns ingen anledning att ta upp ett BMI annat än i rådgivande syfte och då när man kommit längre i utredningen, säger Bassam El-Khouri, utredare på Socialstyrelsen.

Han tillägger dock att man i ett senare skede kan diskutera BMI och vikt, men att det bör ske när det börjar närma sig operation. Från utredningsstart till operation kan det dröja uppemot ett år.

– Då är den diskussionen någonting som förs mellan patient och kirurg. Det gör man för att man vill reducera riskerna för komplikationer.

"Vi har inte kunnat förklara tydligt nog"

Transpersoner är en utsatt patientgrupp och Socialstyrelsen håller just nu på att ta fram ett kunskapsstöd för vården att utgå från när man möter dessa patienter.

– De måste mötas av personer som har rätt kompetens att utreda och diagnosticera det här tillståndet, säger Bassam El-Khouri.

Även på RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, är man kritisk till vad som hänt i Johanna Marseilles fall. De menar att felaktig behandling av transpersoner i vården ökar risken för psykisk ohälsa.

– Vi vet redan att många transpersoner på grund av samhällets transfobi utsätts för en ökad risk för psykisk ohälsa, säger Ulrica Westerlund, ordförande.

Efter att Kvällsposten börjat ställa frågor om Johanna Marseilles fall har en tid bokats för henne på mottagningen. Läkaren Hans Briggmar menar att det skett ett missförstånd i samtalet mellan Johanna och psykologen.

– Det är beklagligt att vi inte kunnat förklara tydligt nog så att hon förstått det på ett korrekt sätt.