Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Återvändaren som stred i Syrien kräver pengar av svenska staten

Det här är terrorsekten IS.
Bherlin Gildo bor i dag på en ort i Sydsverige.
Bherlin Gildo greps på Heathrow flygplats 2014.
Foto: NEIL HALL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

På bilder syns hur Bherlin Gildo trampar på döda syriska soldater, poserar intill lik och förnedrar kristna.

Nu vill den svenska terroristen få skadestånd för att svenska myndigheter, enligt honom, bistått rättsväsendet i Storbritannien. 

– Det är bisarrt, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Bherlin Dequilla Gildo, eller Abu Dhirar Flibbini, beskrivs vara den första svensken som reste till Syrien för att kriga. Han ingick i en grupp svenska jihadister.

Flera bilder som spridits på internet visar några av Bherlin Gildos brutala handlingar. Några av bilderna lade han själv upp på sociala medier. 

Bherlin Gildo greps i september 2014 på Heathrows flygplats, Storbritannien, där han mellanlandat. Därefter ingick han i en utredning om terrorbrott.

– Han friades i Storbritannien efter att rättegången kollapsat. Det är ganska komplicerat, men det handlar om underrättelseskäl, förklarar Magnus Ranstorp. 

Bherlin Gildo var frihetsberövad från september 2014 till juni 2015. Han flyttade senare till Sverige, där han bytt namn och adress.

Kräver pengar av svenska staten

Nu kräver Bherlin Gildo den svenska staten på drygt 200 000 kronor efter att ha suttit, enligt honom, felaktigt frihetsberövad. Han hävdar att han hade ett aktivitetsstöd från Försäkringskassan som inte betalats ut.

I skadeståndansökan till Justitiekanslern skriver Bherlin Gildo ”Ingen erkänner vem/vilka (som) beordrade eller beslutade om frihetsberövandet men Säpo samarbetade med MI6 i England”. 

Enligt Magnus Ranstorp är det första gången en svensk återvändare kräver skadestånd.

Trots att Bherlin Gildo frihetsberövades i Storbritannien riktar han sitt skadeståndskrav mot svenska staten.

– Han hävdar att svenska Säkerhetspolisen hjälpt till med information, men det finns det ingen bevisning för. Visserligen har de pratat med varandra, men det innebär inte att han blev misstänkt på svenska statens vägnar i Storbritannien, säger Magnus Ranstorp.

– Det finns uppgifter som Storbritannien skulle kunna ha samlat in och använt i den här rättegången, som Säkerhetspolisen bistått med, men det är normalt. Ska han rikta skadeståndanspråk ska han göra det mot Storbritannien och inte svenska staten.

”Motbjudande”

Bherlin Gildo misstänktes – men friades – för att ha befunnit sig på ett träningsläger med vapenutbildning. Handlingarna som visas på de makabra bilder han poserat på har inte fått några rättsliga följder. 

– Jag skulle säga att han är motbjudande öppen kring vad han hållit på med där nere. På de bilder som han poserat på och i de sammanhangen, säger Magnus Ranstorp.

– Därför frågar jag mig varför man inte inlett en förundersökning om krigsbrott, i relation till vad han gjort.

Kvällsposten har sökt Bherlin Gildo.


LÄS MER:
Malmöbons väg – till Islamska Statens elit
 

LÄS MER:
”Gildo var en jävligt konstig person”  


LÄS MER:
Hundratals svenskar åkte till kriget för att slåss för IS – så lever återvändarna i dag 

Ladda ner appen.