Moskén i Växjö tillåts börja med böneutrop. Foto: CARL CARLERTMoskén i Växjö tillåts börja med böneutrop. Foto: CARL CARLERT
Moskén i Växjö tillåts börja med böneutrop. Foto: CARL CARLERT
Imamen Kashif Virk är gladöver beskedet från polisen.Imamen Kashif Virk är gladöver beskedet från polisen.
Imamen Kashif Virk är gladöver beskedet från polisen.
”Varför är man så rädd för islam och muslimska uttryck?”, frågar sig Kashif Virk.”Varför är man så rädd för islam och muslimska uttryck?”, frågar sig Kashif Virk.
”Varför är man så rädd för islam och muslimska uttryck?”, frågar sig Kashif Virk.

Imamen: "Rädslan för islam är påtaglig"

Publicerad

Beskedet att moskén i Växjö får börja med böneutrop varje fredag gör imamen Kashif Virk glad.

Samhällets reaktioner har motsatt effekt.

– Rädslan är påtaglig och den är något som vi i våra muslimska föreningar behöver arbeta med. Varför är man så rädd för islam och muslimska uttryck?

På tisdagsförmiddagen stod det klart att polismyndigheten har gett stiftelsen Växjö muslimer godkänt för högtalarutsändning.

Det blir därmed böneutrop varje fredag i den småländska staden. Polisen berättar i en kallelse till presskonferens att beslutet tagits med stöd av ordningslagen samt Växjö kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter. Andra synpunkter och intressen, såsom högtalarutsändningens innehåll, har inte beaktats då polismyndigheten ska iaktta principen om åsiktsmässig neutralitet. 

Beslutet gör imamen Kashif Virk är glad.

– Det här betyder att den sekulära staten ser lika på olika religiösa utryck och symboler. Polisen har sagt att de inte ser till intressen eller budskap, utan där är de neutrala. De har i stället sett till i fall det här stör omgivningen eller inte och där har man givit församlingen godkänt.

 

LÄS MER: Polisen godkänner moskéns böneutrop 

 

Böneutrop kritiseras

Debatten har varit hätsk efter beslutet och bland annat har kommunalrådet Anna Tenje (M) bett stiftelsen att dra tillbaka ansökan då hon menade att böneropen skulle leda ökad polarisering i samhället.

–  De muslimska församlingarna har ofta själva landat i slutsatsen att det går att kommunicera med sina medlemmar på andra sätt som inte sticker ut lika mycket. Om Svenska kyrkan satt upp en bandspelare på domkyrkan och proklamerat ut Guds budskap så hade jag varit negativ till det också. Jag gillar det sekulära samhället och försvarar gärna det, säger hon till TT. 

Till SVT säger Tenje: 

– Jag tror inte att böneutrop kommer att stärka integrationen i Växjö, utan snarare riskerar att dra isär Växjö ännu mer och bidra till fler motsättningar i ett läge där det redan finns motsättningar. Så jag beklagar att polisen drar den här slutsatsen. 

Behöver jobba med bilden av islam

Detta menar Virk ger en tydlig bild om hur samhället ser på saken.

– Rädslan är påtaglig och den är något som vi i våra muslimska föreningar behöver arbeta med. Varför är man så rädd för islam och muslimska uttryck? Där måste vi jobba mer utåt mot samhället, bjuda in, förklara och berätta vad våra utryck står för.

– Sedan kan man tycka illa om böneutrop och man kan tycka illa om kyrkklockor. Men man måste respektera att det är ett samhälle vi lever i. För att det ska fungera så måste staten se neutralt på det här och inte låta sig påverkas.

Vad känner du när du läser Tenjes uttalanden?

– Det är ett farligt spel. Hon skulle aldrig säga att en Mohammed-karikatyr skulle dras tillbaka. Då skulle det heta att det inte finns någon yttrandefrihet. När man säger så här om en muslimsk församling som gjort en ansökan, så tycker jag att det känns orättvist.

– När kyrkklockan ljuder på helgen så är det ganska högt ljud med, och det är ett inslag som är accepterat i samhället. Jag förstår det med tanke på både kulturen och det historiska. Men att muslimer också en gång i veckan får känna att vi också är en etablerad religion i Sverige – att vi lever här och betalar skatt som alla andra – är inte fel, och staten ska inte se godtyckligt på våra önskemål.

Martin Hardenberger
Martin Hardenberger

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag