Ilskan efter skotten: ”Riskerade mitt liv”

Expressens Thea Mossige-Norheim på plats • Så påverkas Kristianstad efter skjutningen
”Det är lite nervöst att gå och handla i affären nu”, säger Memet Taip.
Foto: JENS CHRISTIAN
En kvinna beskriver hur hon gillar området på grund av badet, naturen och lekplatserna. Men sedan i måndags känner hon att stämningen är annorlunda. Då hörde hon smällar från sin lägenhet efter skotten mot skylten. Dagen efter sköts de tre personerna. Nu får hennes barn inte gå ut och leka själva. ”Man känner att om de har gått på en 60-årig dam, då kan de gå på vem som helst.”, säger hon.
Foto: JENS CHRISTIAN
Anders Olofsson, chef för lokalpolisområde Kristianstad. Han säger att många av konflikterna i området bottnar i narkotikahandel, men att våldet ofta utlöses av andra händelser.
Foto: JENS CHRISTIAN

KRISTIANSTAD. De boende sprang med barnvagnar, tog skydd i butiker och såg blodet.

Skottlossningen som skadade tre mitt i centrum markerar en helt ny våldsnivå kring Gamlegården.

– Jag tänkte bara: måtte hon överleva, säger en kollega till den skadade kvinnan i 60-årsåldern.

Här i området finns också den unge mannen som drömmer tillbaka till när ”alla var fotbollsstjärnor” – och en 14-åring som nu börjar tvivla på polisdrömmen.

När skottlossningen började handlade familjer middag inne på Coop. Barn var på fritids i centrumbyggnaden. 

Morgonen efter låg fortfarande en slängd sparkcykel i ett av hörnen innanför de automatiska dörrarna.

En av butiksägarna säger att han först trodde att det kanske var ett terrordåd när han hörde skotten på tisdagseftermiddagen.

– Kanske ville de skjuta mig?

Han berättar hur tankarna gick blixtsnabbt till familjen. Sedan låste han dörren. Det gjorde de andra butikerna också. Som under en pågående attack.

När han slog ut kassan för dagen visade kvittot klockslaget 16.03. 

15.44 kom det första larmet om skjutningen. Dagen efter skjutningen är det många i området som reagerar på just tiden. Att minuterna mellan att de såg flera gärningsmän komma in på en crossliknande motorcykel, och till att människor fick vård, kändes så långa. 

Memet Taip har bott på Gamlegården i 20 år. Han säger att han vill gå till andra affärer än Coop i centrum framöver.
Foto: JENS CHRISTIAN
En butiksägare såg hur en av de skadade tog sig in i centrumet. Det var blod på golvet och kring postlådan, säger han.
Foto: JENS CHRISTIAN
Morgonen efter öppnade centrumet senare än vanligt. Personer i skyddsdräkt skurade golvet.
Foto: JENS CHRISTIAN
Skotthål på skylten utanför den stora ingången till centrumet.
Foto: JENS CHRISTIAN

Kollegans ord om skjutna kvinnan

En av de tre som skadades i skottlossningen är en kvinna i 60-årsåldern. Hennes kollega fick beskedet samma kväll.

– Jag vet inte hur man ska beskriva det. Jag blev helt chockad. Det är en person som jag delat mycket skratt och prat med. Det är många vänner som känner likadant som mig i dag.

Kvinnan beskriver sin kollega som en klippa som alltid hjälpte de på jobbet som hade det svårare för sig. Nu har många på arbetsplatsen varit i kontakt om det som hänt. 

– När det går så långt att en kvinna inte ens kan gå och handla i en affär utan att bli beskjuten, då har det gått långt, säger kollegan. 

Hål i en vägskylt i utkanten av Gamlegården. Platsen kring skylten var avspärrad i måndags kväll.
Foto: JENS CHRISTIAN
Skotthål på områdesskylten utanför ingången till centrum.
Foto: JENS CHRISTIAN
Polisen Göran Svensson vid det mobila kontoret vid centrum på onsdagen. Hän hänvisar frågor om händelsen till pressavdelningen, men säger att de är intresserade av alla tips i ärendet. Dock är det inte så många som kommer fram den här dagen.
Foto: JENS CHRISTIAN

Våldsspiral under veckan

Motivet till onsdagens skjutning vill varken kollegan eller någon av de boende spekulera i. 

En man konstaterar kort att ”Challan kan också vara rädda”, och syftar på tidigare konflikter mellan personer i området Charlottesborg och Näsby/Gamlegården.

I sommar har polisen kunnat bekräfta tre skottlossningar i staden, vilket beskrivs som en upptrappning av våldet. De senaste två har skett på Gamlegården.

• Den 19 juni sköts det mot Teaterbaren i Tivoliparken, när flera gäster var på plats. Ingen skadades och ingen är gripen.

• Under måndagskvällen sköts det mot en skylt i utkanten av Gamlegården, där husen går över mot fälten och vindkraftverken. Ingen person träffades. Samma kväll skars däcken sönder på en polisbil.

• Ett dygn efteråt skadades tre personer i skjutningen vid Gamlegårdens centrum.

En man som sitter i parken nära centrum lyssnade på presskonferensen morgonen efter skjutningen. Han reagerade på att polisen sa att de hade en känsla av att något var på gång att hända efter måndagens skott mot skylten. Om de fick en dålig magkänsla, varför var de inte mer kring centrum under onsdagen?, menar han.

Lokalpolisområdeschefen Anders Olofsson säger att det handlade om någon form av ”polisiär intuition”. Han beskriver hur det varit något lugnare i området den senaste tiden, och kallar skjutningen i centrum för ett ”oerhört bakslag”.

– Vi hade ju tagit höjd för att säkerställa att vi har resurser i området. Men sedan är det uppenbart att vi inte kan vara överallt vid alla tidpunkter, och med en motiverad gärningsman som väljer att snabbt göra detta, då är det svårt att förebyggande vara på plats.

En kvinna var inne på Coop med sin lilla dotter när skotten avlossades vid ingången. Hon tog vagnen och sprang.
Foto: JENS CHRISTIAN
Två män sitter i solen i lekparken. De trivs i området och beskriver hur folk brukar sitta ute och umgås på gårdarna på kvällarna, dricka te och grilla. En av dem konstaterar efter skottlossningen: ”Det är inte för det här mina föräldrar kom till Sverige. Då hade de lika gärna kunnat stanna där nere”.
Foto: JENS CHRISTIAN

”Som att locka småbarn med godis”

Dagen efter skjutningen står grillarna redo på uteplatserna bland de gula och röda tegelhusen på Gamlegården, strax bakom centrum. Men det är fortfarande mycket tystare än vanligt, säger flera boende.

– Alla brukar bara springa runt och vara glada, säger en 14-årig pojke.

Han känner sig alltid trygg här. Samtidigt har han hört mycket om våldet runtom Sverige den senaste tiden. Det har fått honom att fundera på framtiden.

– Först så ville jag bli polis. Men det blev så mycket för polisen. Jag förstår hur mycket fara det kan bli.

Flera boende är frustrerade. På gängen som hänger i stora grupper i centrum. På skadegörelsen mot den grekiska restaurangen. På att våldet kan fortsätta. På de äldre gärningsmännen som lockar in tonåringarna i det här livet.

– Det är en oro hos alla. Och de här tonåringarna som gör det, de tänker inte långsiktigt. De blir utnyttjade av de äldre. Det är som att locka småbarn med godis. Men det som hände i går är en sak som tyvärr gör att hela Näsby drabbas, säger en man.

Han kommer inte vilja ta med sin hundvalp till centrum längre. Valpen är som hans son, säger han. Och familjen beskyddar man.

Radovan Javurek (L), ordförande i arbete och välfärdsnämnden i Kristianstad, menar att socialtjänsten inte haft tillräcklig kompetens att hantera det kraftiga våldet som utvecklats de senaste åren. Nu håller de på att bilda en specialistgrupp med fokus på unga kriminella, där man ska satsa mer på LVU och behandling av de unga.

– Det måste hända någonting kring en kille på 15 år som kör motorcykel, skjuter och inte bryr sig, den människan behöver kunna mogna till något annat än att vara yrkeskriminell. Men socialtjänsten har inte haft till vana att jobba med människor med pistoler, gäng som skjuter på varandra och inte tar hänsyn till civila. Eller barn som beväpnar sig och går i skottsäkra västar.

”Innan var alla fotbollsstjärnor”

På onsdagen, när livet vid Gamlegårdens centrum börjat återgå till det normala, står en man i 20-årsåldern och röker och delar på en Twix med en kompis. 

Han är uppvuxen ett stenkast bort, och minns konserter vid dammen bland hyreshusen när han var yngre.

– Innan var alla fotbollsstjärnor, säger han med stolthet i rösten.

Han, liksom många andra, beskriver hur kriminaliteten blivit mer synlig de senaste två åren. Och efter skjutningen i centrum känns det som att gränserna förflyttats.

– Det som hände var en chock jämfört med det som varit innan, säger mannen.

En bekant till honom kommer förbi och pekar argt mot centrumingången:

– Det var här jag riskerade mitt liv i går, bara för att jag gick ut.

Han kallar händelsen för ”ett mordförsök på 20 personer” och befarar hämnd.

– Det kommer fortsätta. Med full säkerhet.

Radovan Javurek (L), ordförande i arbete och välfärdsnämnden i Kristianstad. ”Vi lämnar inte människorna i sticket. De bor kvar och de är oroliga, och det förstår man. Jag kom precis hem från Gamlegården och så tyst har jag aldrig sett det. Och tystnaden i onsdags natt. Det brukar vara hundratals ungar som leker och skriker och har sig, och nu var det helt tyst klockan 21 på sommaren. Det är klart det berör”, säger han.
En man i 20-årsåldern säger att det är svårt för folk att komma vidare från Gamlegården. ”Allt handlar om kontakter nuförtiden”, säger han. För första gången funderar han nu på att flytta: ”Jag älskar det här stället. Men jag kanske packar mig härifrån och får hälsa på mina barndomsvänner ibland”.
Foto: JENS CHRISTIAN

”Uppenbar risk att andra skadas”

Polisen om skjutningen • Efterfrågar tips: ”Allt är av intresse”

”Jag trivs med folket här”

Ingrid Svensson har bott i Gamlegården i 30 år och är inte förvånad över skjutningen, men känner sig inte heller otrygg

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!