I Malmö rensar VA Syd bort 650 000 kilo skräp per år från avloppsvattnet. Foto: VA SydI Malmö rensar VA Syd bort 650 000 kilo skräp per år från avloppsvattnet. Foto: VA Syd
I Malmö rensar VA Syd bort 650 000 kilo skräp per år från avloppsvattnet. Foto: VA Syd
Endast för kiss, bajs och toalettpapper. Foto: FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅNEndast för kiss, bajs och toalettpapper. Foto: FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Endast för kiss, bajs och toalettpapper. Foto: FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
– En enkel lösning är att alltid ha en papperskorg på toaletten, där det andra skräpet kastas, säger Monica Erlandsson, biträdande avdelningschef för avloppsvattenavdelningen på VA Syd. Foto: Va Syd– En enkel lösning är att alltid ha en papperskorg på toaletten, där det andra skräpet kastas, säger Monica Erlandsson, biträdande avdelningschef för avloppsvattenavdelningen på VA Syd. Foto: Va Syd
– En enkel lösning är att alltid ha en papperskorg på toaletten, där det andra skräpet kastas, säger Monica Erlandsson, biträdande avdelningschef för avloppsvattenavdelningen på VA Syd. Foto: Va Syd

Hur firar du världstoalettdagen?

Publicerad

Malmö är sämst bland storstäderna. Och i Laholm är det inte mycket bättre.

När det gäller vad man spolar ner i toan.

– Hushållspapper, våtservetter och annat substitut till toapapper är tyvärr en vanlig fulspolning, säger John Lindberg, gruppledare på Laholmsbuktens VA, till SVT.

I dag uppmärksammas FN:s världstoalettdag, och nu vill myndigheterna få toalettspolarna att skärpa sig.

Toaletten är till för kiss, bajs och toalettpapper. Inget annat.

Enkelt va? Nej, inte för alla.

Att folk spolar ner tops, snus, kondomer och hushållspapper är ett stort problem för reningsverken som har till uppgift att rena det vi spolar ner i toan.

Av storstäderna är Malmö sämst. Där rensar VA Syd bort 650 000 kilo skräp per år från avloppsvattnet. Det motsvarar 1,4 kilo fulspolat material per Malmöbo och år.

Hushållspapper – nej

Att kondomer och tops strular till det kanske är lätt att räkna ut. Men även hushållspapper orsakar problem i reningsverken.

– Vi hoppas så klart att vi genom att berätta om skillnaden mellan toalettpapper och annat papper får många att ändra sitt beteende och slänga övrigt papper bland förbränningsbara sopor i stället. Men också att fulspolare tänker till innan de spolar ner saker som inte hör hemma i toaletten, säger John Lindberg till SVT.

Under söndagen uppmärksammas sanitetsproblem i världen under FN:s världstoalettdag. För det är inte bara i Malmö som folk verkar ha det lite svårt med att skilja på spolbart och icke-spolbart material.

I fjol spolade invånarna ner 280 ton skräp i Halmstads och Laholms toaletter att jämföra med de 77 ton skräp som åkte ner i toastolarna i Varbergs och Falkenbergs kommuner.

Dyrt skräp

Enligt VA Syd orsakar skräpet en rad problem hos fastighetsägare, i pumpstationer och på avloppsreningsverken, 

Det kostar dessutom en hel del att åtgärda, VA Syds egna beräkning visar att kostnaderna för fulspolandet uppgår till 1,2 miljoner kronor per år för VA Syd.

Monica Erlandsson, biträdande avdelningschef för avloppsvattenavdelningen på VA Syd har därför ett enkelt tips på hur fulspolning kan undvikas.

- Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som hör hemma i toaletten. En enkel lösning är att alltid ha en papperskorg på toaletten, där det andra skräpet kastas, säger hon enligt ett pressmeddelande.

Relaterade ämnen
Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag