1997. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT1997. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT
1997. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT
2014. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT2014. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT
2014. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT
2017. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT2017. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT
2017. Strandremsan nedanför Strandvägen vid Äspet i Åhus. Foto: PRIVAT

Hotet från havet mot svenska stränderna

Publicerad

När havsytan stiger med en meter kan hundra meter strand försvinna. 

Situationen är alarmerande – och i dag hålls ett stormöte med experter och kommuner. 

– Stranden har redan försvunnit och om vi inte gör något kommer det att fortsätta, säger Caroline Fredriksson, docent inom fysiska kustprocesser. 

Strandremsan nedanför Strandvägen vis Äspet i Åhus, nordöstra Skåne, har på sina håll nästan försvunnit. Där det för drygt tjugo år sedan var en stor strand finns i dag inte mycket kvar. 

Problemet är långt från unikt för det lilla samhället utanför Kristianstad. För havet äter upp stranden på många håll i Sydsverige.

– Sandkornen hålls tillbaka av tyngdkraften. När havet eroderar och havsnivån höjs rubbas jämvikten, förklarar Caroline Fredriksson. 

Därför är stränderna i Sverige på väg att försvinna. Hårdast slår det mot de sydligaste stränderna i landet, i Skåne, Blekinge, Halland, Kalmar och upp mot Västkusten. 

"Det förvärrar situationen"

Den senaste istiden – Weichsel – slutade för 10 000 år sedan. Istäcket som över tiotusentals år legat över Skandinavien har format landskapet.

Och än i dag märker vi av spår från den tunga isen. Landhöjningen pågår och varje år höjs landmassorna med cirka 0,5 mm. Samtidigt höjs havsnivån i Skåne med 3,5 mm. 

– Och höjningen av havsnivån kommer att fortsätta accelerera och sprida sig norrut, säger Caroline Fredriksson. 

Enligt Caroline Fredriksson kommer höjningen av havsnivån fortsätta accelerera. Foto: Privat

Länge har experter larmat om utvecklingen. 

Enligt en rad forskare hanteras inte stranderosionerna på ett bra sätt. Vanligt är att fastighetsägare försöker skydda sin tomt.

– Att lägga stenar och resa murar löser inte problemet, det förvärrar situationen. Det förvärras för grannarna, säger Caroline Fredriksson och berättar att vattennivån då höjs vid intilliggande tomter.

"Kan inte låta kusten försvinna"

Nu samlas experter, forskare och politiker i Malmö för ett stormöte. Det handlar om att nå ut med information om hur problemet kan lösas.

Enligt Hans Hanson, professor i Kustprocesser vid Lunds Tekniska Högskola och initiativtagare till seminariet, är det mycket som behöver göras för att komma till rätta med de tilltagande problemen med stranderosion och extremt högvatten:

- Till att börja med är det juridiskt extremt otydligt vem som har ansvaret, och på vilket sätt. Kommunen eller fastighetsägarna? Och på ett högre plan, vilken roll har Länsstyrelsen, Region Skåne respektive staten?  I dag trillar ansvaret mellan stolarna med följd att insatser försenas eller inte blir av, säger han.

Kent Mårtensson (S) är kommunalråd i Ystad. Enligt honom har Ystad kommun sedan 70-talet arbetet mot stranderosion. 

Bara under år 2016 satsade kommunen drygt nio miljoner kronor. 

– Vi kan inte låta kusten försvinna. Vi har, precis som många andra strandkommuner mycket turister sommartid. Skulle de försvinna...det vill jag inte ens tänka på.

– Vissa säger att naturen måste få ha sin gång, men hur ska vi hantera det från en kommun? Stranden är en viktig pusselbit i mångas liv, ett scenario utan strand vill inte ha.  

Kent Mårtensson är kommunalråd i Ystad och orolig hur turismen skulle påverkas om stränderna försvinner. Foto: Dick Lindstrom

Ystad kommun har sedan 70-talet testat en rad metoder. Bland annat att bygga pirar för att bryta vågor och lagt gallerliknande plastmaterial på stränderna för att hålla kvar sanden. 

Den mest effektiva metoden har varit strandfodring. Det är också åtgärder docenten Caroline Fredriksson lyfter fram. 

Men det kostar. 

– Sanden blir ju inte kvar hur länge som helst, så det är en dyr åtgärd. Men den har effekt, säger Kent Mårtensson. 

Så ska det lösas

Statens geotekniska institut arbetar med övergripande frågor kring stranderosion. Men hur problemen hanteras i respektive kommun skiljer sig. 

Kommunalråd Kent Mårtensson ser gärna att tydligare riktlinjer om hur stranderosion hanteras bäst går ut till kommunerna – möjligen en egen myndighet. 

Docenten Caroline Fredriksson är inne på samma spår.

– Stranden har redan försvunnit och om vi inte gör något kommer det att fortsätta. Fler stormar kommer att göra det här värre.

– Vi är bara forskare och vi har de tekniska lösningarna. Men vi vet inte hur det politiskt går till. 

 

LÄS MER: Debatt: ”Rädda de sydsvenska stränderna”  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag