Siavosh Derakthi ska invigningstala på Stockholm Pride Park på Östermalms IP onsdagen 27 juli klockan 18.50. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-BildSiavosh Derakthi ska invigningstala på Stockholm Pride Park på Östermalms IP onsdagen 27 juli klockan 18.50. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Siavosh Derakthi ska invigningstala på Stockholm Pride Park på Östermalms IP onsdagen 27 juli klockan 18.50. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Siavosh Derakhti med sina föräldrar Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-BildSiavosh Derakhti med sina föräldrar Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Siavosh Derakhti med sina föräldrar  Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

Hotad, hatad – och hyllad som frälsare

Publicerad

Han hyllas som en frälsare.

Anklagas för att vara CIA-agent.

Har förevigats med en egen skulptur.

Och utnämnts till en av Europas mäktigaste unga ledare.

Snart ska Malmöbon invigningstala för Stockholm Pride.

Men en dag frågar sig Siavosh Derakhti om han verkligen gör något bra.

Mobilen plingar.

Någon har skrivit ett meddelande till Siavosh Derakhti.

”Knulla din släkt din hora och hela Israel med dig också din jävla hora jude (…). Din och eran dag kommer komma din bitch”.

En stor del av de hot och den kritik Siavosh Derakhti får kommer från unga vuxna som tror på antisemitiska konspirationsteorier.

De förlåter inte hans kamp mot antisemitismen.

- De hatar judar. De säger att israeliska lobbyn styr Sverige. Att Mehmet Kaplan fick avgå gjorde det ännu tydligare för dem. Att jag träffat Barack Obama gör att en del säger att jag jobbar för Mossad och CIA.

På nätet florerar klassiska teorier om att judar ligger bakom allt hemskt. Sions vise. Judarna styr världen.

Siavosh Derakthi ska invigningstala på Stockholm Pride Park på Östermalms IP onsdagen 27 juli klockan 18.50.Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

- Folk tror jag går på hemliga möten. ”Du hade aldrig kommit dit du är om det inte vore för judarna”. Men jag är muslim, jag vill att både judar och muslimer ska kunna leva fritt, säger han.

I sociala medier skickar folk klipp till honom på israeliska soldater som misshandlar palestinier. De skriver ”är det det här du stöttar”. ”Bonniers hundvalp”. ”Sionisthora”.

- Det finns en massa skitsnack i Malmö. Avundsjuka. Organisationer som ser mig som ett hot. Jantelagen är stark här, säger han.

Till slut känner Siavosh Derakhti att han kanske gör fel jobb.

Hoten och de negativa kommentarerna får honom att tvivla.

En dag ringer telefonen.

”Tjena. Det är juden”, säger en röst.

Siavosh Derakhti har ingen aning om vem det kan vara.

”Vem då?”

”Vilken jude tror du?”.

Det är hans barndomsvän, som han inte pratat med på sexton år. Killen som han knarkat ihop med. Som hamnade på anstalt. Den judiske barndomsvännen han brukar prata om på sina föreläsningar. Den som fick upp hans ögon för judarnas situation i Malmö.

Siavosh Derakhti sväljer saliv. Börjar skaka lätt.

Kanske ringer barndomsvännen för att skälla ut honom. Om han inte tycker om det Siavosh Derakhti gör så har allt han gjort varit bortkastat.

 

 

En solig vårdag i maj.

En limousin eskorterad av ekipage och knektar anländer till Västra Hamnen i Malmö.

Folke Bernadottes son Bertil sitter i bilen.

Röd matta. Champagne.

Malmös mest kända personligheter har samlats i ett stort tält mitt emot ett nybyggt kvarter som invigs i Västra Hamnen. En av dem är Siavosh Derakhti.

Många vill skaka hand med honom. Ta en bild. Utbyta några ord och visitkort.

Flera tusen personer följer Siavosh på Facebook. Där han bland annat berättar om alla mäktiga personer han träffar. Till exempel Barack Obama.

För några år sedan var Siavosh Derakhti en strulig gymnasieelev med dåliga framtidsutsikter.

Idag är han en rikskänd social entreprenör.

Att besöka hans Facebook-sida är att bada i ett hav av floskler.

”Kärlek föder kärlek”.

”Tillsammans gör vi skillnad. Kärlek”.

”Kärleken är starkare än hatet”.

”Jaga inte enbart drömmen, våga leva den med”.

Zlatankaxiga kommentarer förklarar bilder på honom ihop med kända makthavare.

Med statsminister Stefan Lövfén. ”Han ville ta bild”.

Anders Ygeman. ”Sveriges inrikesminister ville ta en bild och chilla lite”

Kungen. ”Vi har det bra på slottet”.

Med Alice Bah Khunke i USA. ”Like a boss in New York”.

Han tackar städer.

”Jag tackar Stockholm”.

”Jag tackar Bryssel, EU & Europaparlamentet för denna gång. EU-kommissionen bjöd personligen in mig till höst då mitt tal imponerade och gav avtryck”.

Han tackar länder och kontinenter.

”Jag tackar Kanada och Nordamerika”.

Efter ett besök på TV4 morgon tackas kanalen ödmjukt: ”Tack TV4 och till programledarna som jämför mig med våran störste svensk Zlatan Ibrahimovic och går inte ens att jämföra men tackar ödmjukast”.

När hans namn nämns i teveprogrammet ”Vem vet mest?” lyder statusen "Historiskt och kul. Kärlek”.

Snart dyker dock mörkare moln upp i horisonten. Fiender, hatare.

”Tack även till er som växte upp med mig och ätit från min tallrik och pratar bakom min rygg, ett stort tack till er alla. Många glömmer snabbt vem som en gång i tiden hjälpte många i nöd”.

Siavosh Derakhti med sina föräldrar.Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

Många kan Siavosh Derakhtis historia vid det här laget.

För fem år sedan var han en strulig gymnasiekille med dåliga betyg. Sedan organiserade den muslimske Malmökillen en skolresa till Auschwitz och livet tog en oväntad vändning.

Siavosh Derakhti tog täten i unga muslimers kamp mot den växande antisemitismen. Såg till att unga Malmöbor åkte till nazisternas koncentrationsläger. Att de spred vidare kunskapen om de vidrigheter som hat, antisemitism och rasism leder till.

För det belönades han med första Raoul Wallenberg-priset.

Snart följde kändisskapet. Sommarpratare. Idel hyllningsartiklar.

Möte med USA:s president Barack Obama. Tevesoffor och tal inför EU-politiker i Bryssel.

2013 lämnade den förste Wallenbergspristagaren Siavosh Derakhti tillsammans med Olle Wästberg, ordförande i Wallenbergprisets styrelse, över en protest till Eritreas ambassad.Foto: Mikael Sjöberg

Utnämnd till en av Europas trettio mäktigaste unga ledare av prestigefyllda tidningen Forbes.

Och i år förevigad i en skulptur av konstnären Johan Falkman.

Kanske är Siavosh Derakhti ett av 2010-talets sociala entreprenörsfenomen.

I en tid då många vill ha enskilda frälsare.

Företag och myndigheter anlitar gärna personer som kan vara symboler och lösa alla problem.

Men vad är det han faktiskt gör?

Jag ringer upp och bestämmer en träff.

 

 

En kall och grå kväll i början av våren tar en av Europas mäktigaste unga ledare emot mig i en källarlokal i Malmö.

Klädd i grå träningsbyxor och svart t-shirt som blottar tatueringarna på armar och nacke.

Snart ska en av Siavosh Derakhtis ungdomsgrupper ha möte.

Jag passar på att fråga om det återkommande ordet ”kärlek” i hans inlägg. Om det inte är ett billigt sätt att nå folk.

- Jag vill vara för något, brorsan. Inte emot, svarar han. Samtidigt är det svårare än man tror. För vad betyder kärlek? Man måste få kärlek varje dag. Utan det klarar vi oss inte. Det du vill ha, det måste du ge också.

Några dagar tidigare har Arbetsförmedlingen ringt och bett honom peppa deras handläggare. De är inte tillräckligt motiverade. Kanske kan Siavosh Derakhti lösa det.

- Visst, det är en ära, men jag blir förbannad. Ska j a g lära Arbetsförmedlingen!? Klart jag kan inspirera men de har ett jobb att göra, säger han och slår ut med armarna.

Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

Många vill se Siavosh Derakhti som en snabb frälsare. Någon man kan anlita och säga ”titta, vi har gjort något åt problemen”.

- Problemet är att många tänker kortsiktigt. Jag vill förändra på riktigt. Lämna något bestående. Men de flesta kommuner och företag vill ha snabba lösningar.

Malmöpolitikerna har däremot sällan visat större intresse. Barack Obama var snabbare på att ta emot Siavosh Derakhti än kommunpolitikerna.

Idag finansieras verksamheten framför allt av stiftelser och privata donationer. Stena Fastigheter sponsrar med lokal och kommunen ger omkring 300 000 kronor i föreningsbidrag.

Femtio procent av tiden åker Siavosh Derakhti landet runt och föreläser.

När vi ses ska han snart till Stockholm och tala för Utbildningsdepartementet.

Siavosh Derakhti om

Vad som får honom att kämpa:

- Min familj och mina vänner är tio poäng. Hade jag kört ensam hade jag inte orkat. Men ungdomarna ger mig också mycket energi.

Jantelagen:

- Den är hård. Zlatan krigade ensam i tio år mot Sverige innan han blev acccepterad.

Kändisskapet:

- Hade jag gjort det här bara för att vara kändis så hade jag tackat ja när Big Brother ringde mig. Men då hade allt jag skapats förstörts över en natt.

Framtiden:

- Jag vill bli skådespelare och använda kändisskapet för att förändra, som Angelina Jolie. Men jag vill också bli statsminister för att förändra Sverige tillsammans med folket. Just nu ser jag mig inte i något parti.

Varför han skriver om fiender och hat:

- Jag skriver om hatet som drabbar mig för att det finns så många andra som också blir drabbade. De ska inte känna sig ensamma.

Om antirasism:

- Många missbrukar ordet antirasist. De tror att de är antirasister bara för att de är emot SD. Men de kan samtidigt ha en massa rasistiska åsikter om olika folkgrupper.

Banker ringer och ber honom komma och inspirera deras anställda.

Den andra halvan av tiden jobbar han med unga. Tre ungdomsgrupper i Malmö och en i Stockholm.

De utbildas i historia. Lär sig att fungera i grupp. Får besök av talare. Reser till koncentrationsläger och blir senare ambassadörer som själva föreläser för andra unga.

Nytt är att en av ungdomsgrupperna ska till Bosnien.

- Vi ska åka till bland annat serbiska områden och där får ni inte ha några muslimska symboler, det kan vara farligt, säger han till de unga i 18-20-årsåldern.

I Bosnien ska de bland annat träffa mödrar till sådana som mördades i de jugoslaviska folkmorden.

- Det ligger så nära oss i tiden. Jag tror att många kan förhålla sig till det som hände där. Att om det skedde där, att grannar gav sig på varandra på grund av etnicitet, då kan det hända igen. Om vi inte aktivt arbetar emot det.

Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

Siavosh Derakhti tittar mot ytterdörren.

- Det är så mycket ”vi mot dom” i dag. Jag ser det dagligen i Malmö. Sunni mot Shia. Turkar mot kurder. Konservativa muslimer mot homosexuella. Antisemitism. Hat mot svarta. Folk som lägger sin röst på SD:s politik. Att arbeta mot hat och rasism känns viktigare än någonsin.

 

 

Under våren hyr Siavosh Derakhti en bil och åker till Ungern och det hus, ambassaden, där Raoul Wallenberg bodde.

Över Öresundsbron. Med stopp i Berlin. Och hela vägen till Budapest.

- Han var en hjälte. Men om han hade levt i dag... Med all respekt. De hade kallat honom smugglare.

Han besöker torg i Budapest där offren för nazisternas vidriga våld hedras. Samtidigt pågår flyktingkrisen i Europa, där ungerska myndigheter jagar och stoppar människor som flyr från krig, förföljelse och misär.

Siavosh Derakhti åker från Raoul Wallenbergs bostad till ett ungerskt läger där flyktingar är fast, utan möjlighet att släppas igenom och resa vidare i kontinenten.

- Raoul Wallenberg hjälpte folk att fly till friheten, han offrade sig och hyllas för det i Ungern.

Samtidigt säger Ungerns president: ”Vi gör Europa en tjänst” när han stoppar flyktingar.

På vägen hem ser han hur vänner på sociala medier skrivit gillande kommentarer till Malmöterroristen Osama X.

”Kingen!”, skriver en av dem.

Siavosh Derakhti suckar.

- Europa kokar, säger han.

Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

I huvudet hör han orden från politiker om att Malmö inte har problem med radikalisering.

Han tänker på en bekant som nyligen konverterat från islam till kristendom. Som blir kallad smuts och hora av sina vänner.

- Jag är trött på politiker och organisationer som säger att det inte finns problem. ”Sia ljuger om Malmö”. Men det är som Jeanette Bonnier sa till mig, innan hon gick bort: ”Sia, det kommer alltid finnas folk i din omgivning som vänder sig emot dig. Vad de än säger: Kör!”.

 

 

Under en resa till Auschwitz tvingas Siavosh Derakhti skicka hem två unga killar.

De har druckit alkohol och ser ut att ha rökt på.

När de kommer hem skickas de på behandling.

En av dem fortsätter att gå på ungdomsgruppens träffar. Han kämpar tills han en dag blir diplomerad.

Tårarna rinner ner för kinderna när han berättar hur mycket det betyder för honom. Hur glad han är över att Siavosh Derakhti inte gav upp hoppet om honom.

- Det betyder allt för mig, säger killen.

Siavosh Derakhti lyssnar.

Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

- Alla kan göra mycket. Vi underskattar oss själva. Vi tror att vi inte är tillräckligt bra. Vi kan göra mycket skillnad på gräsrotsnivå, men mycket måste också göras på politisk nivå, säger han efteråt.

Sedan kommer det där samtalet från hans judiske barndomsvän. Som han inte pratat med på sexton år. Killen han brukar prata om på sina föreläsningar.

Siavosh Derakhti är rädd att han ska skälla ut honom och säga att han inte tycker om hans arbete.

Det blir tyst en stund i luren.

Men sedan.

- Jag är stolt över dig, säger vännen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


s

Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag