I natt var luftfuktigheten i Växjö 100 procent och i Kalmar 99 procent, enligt vädertjänsten Storm Geos prognoser, mot normala cirka 50 procent. Samtidigt ligger värmen på mellan 22-24 grader. Det innebär att den absoluta fuktigheten i luften är högre än i Brasilien - och Kongo.
När fukten i luften är hög och vinden svag upplevs luften som klibbig och kvalmig. Kroppen får svårt att avdunsta svett och för många blir den tropiska fuktiga värmen påtaglig- och i många fall farlig.
- När det är höga temperaturer svettas kroppen. Men när det även är hög luftfuktighet får kroppen svårt att svettas och den drabbade får värmeslag, säger Christer Janson.
"Får det svårare"
Flera studier visar att värmeböljor påverkar dödligheten mest hos äldre personer då sjukdomar, som ger ökad sårbarhet för värme, är vanligare bland dem.
Andra grupper som drabbas svårast av extrem fukt i luften är astmatiker och kol-sjuka.
- Även personer med hjärtbesvär är en riskgrupp. Man kan säga att de som redan är sjuka får det svårare när det är hög luftfuktighet i kombination med värme. Hjärtat jobbar intensivare när det är varmt, säger Christer Janson.
Dödlighet stiger
Bertil Forsberg, docent vid Umeås universitet, menar också att dödligheten stiger med cirka 14 procent efter två dygn med medeltemperaturen 22- 23 grader.
- Extrem luftfuktighet kan göra det ännu svårare för kroppen att reglera den höga värmen. Man svettas fast man blir inte av med den, säger Bertil Forsberg.
"Lyssna på din kropp"
Men Christer Jansson och Bertil Forsberg menar att det finns sätt att skydda sig.
- Se till att få i dig vätska och ta det lugnt. Svalka av dig i skuggan och klä dig lätt. Men framför allt lyssna på din kropp. Känner du dig dålig och inte är i din vanliga form, så åk in till sjukhuset. När man väl har drabbats av värmeslag kan det gå fort, säger Christer Janson.
Extrem fukt i luften i kombination med värmen gör det svårt för kroppen att reglera den höga värmen. Du svettas fast du blir inte av med svetten. Det gör att du får värmeslag.
Enligt en studie från Umeå universitet ökar dödligheten med cirka 14 procent efter två dygn med medeltemperaturen 22-23 grader.
De som drabbas hårdast av värmen är sängliggande, personer med funktionsnedsättning, spädbarn, sjuka som har svårt att röra sig och psykiskt sjuka som har svårare att uppfatta kroppens signaler. Personer med hjärt- och kärlsjukdomar och kol-sjuka är också en riskgrupp när det råder extrem fukt i luften i kombination med värme.
När du väl har drabbats av värmebölja kan det gå fort. Uppsök vård på en gång om du börjar känna dig ur balans.
Vikten av att få i sig vätska kan vara avgörande. Drick mycket vatten och se till att få i dig salt.
