Den gamla kvinnan lämnade sitt hem vid Östanå utanför Broby vid 16-tiden på måndagen och anmäldes försvunnen senare samma kväll. Ett stort spaningspådrag med helikopter, polis, militär och Missing People sökte hela natten – och vid lunchtid på tisdagen hittades 82-åringen.
Mysko satte nosen i vädret och lyckades få vittring på kvinnan ute i skogen. Matte Martina satte på honom kopplet och lät hunden dra i väg – och där i kanten av ett kalhygge, långt från närmsta väg, satt kvinnan på marken bredvid sin rullator.
– Detta var Myskos första träff i ett räddningssök. Han är en fin hund. Nyfiken, självständig och en fruktansvärd arbetsmaskin. Men han kan vara väldigt dominant, säger Martina.
– När vi hade hittat tanten tyckte Mysko att det var hans tant. Men jag gav honom en boll. Jag vet hur han reagerar, det är mitt jobb att hantera det.
Kvinnan var frusen, hungrig och medtagen när hon hämtades med en militär terrängbil och kördes till en väntande ambulans. Tack vare en tjock vinterjacka hade hon ändå klarat nästan ett dygn utomhus med nollgradigt under natten.
För Mysko kändes det inte som någon triumf. Han blev inte extra glad och tillfreds.
– Nej, han ville jobba vidare direkt. Hitta en tant eller två till. Orken tar aldrig slut. Ibland känns det som att han skulle kunna jobba tre skift i rad och bara byta hundförare.
"En enmanshund"
Mysko är en storvuxen, högbent schäfer som väger 40 kilo. Hans stora arbetskapacitet, självständighet och starka vilja är både hans fördel och hans nackdel.
– Han kan vara fruktansvärt jobbig, särskilt i träningssituationer. Det är en känslomässig berg-och-dalbana. Ibland gråter jag över honom, säger Martina.
– För att få en sådan här hund att fungera krävs det oerhört mycket träning. Och det mesta av den träningen sker på fritid. Jag är själv envisare än synden och kan tänka "det vore väl fan om det inte skulle gå". Och han har blivit lugnare och stabilare med åren.
En del polishundar kan vara snälla familjevovvar på fritiden. Men Mysko har inte den läggningen.
– Han är en enmanshund, säger Martina.
