Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Historien bakom kvinnans våldtäktslögn: "Rop på hjälp"

Kvinnan hävdade att hon blivit överfallen i närheten av ett bostadsområde på Högaholm i Malmö.
Foto: Fritx Schibli
Ingela Kolfjord, universitetslektor vid Malmö universitet.
Foto: Privat
Nils Norling, presstalesperson, och Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef, under en pressträff där polisen berättade att utredningen om våldtäkt hade lagts ner.
Foto: JOHAN NILSSON/TT

En kvinna som tidigare anmält att hon blivit våldtagen i slutet på december är nu misstänkt för brottet falskt larm.

Det efter att polisen insett att hennes uppgifter inte stämmer.

– Det kan vara ett rop på hjälp, säger Ingela Kolfjord, universitetslektor i kriminologi vid Malmö universitet.

En kvinna misstänks för falskt larm efter att ha gjort en falsk våldtäktsanmälan hos polisen. Enligt Nils Norling, presstalesperson vid Malmöpolisen, förstod man efter hand att hennes uppgifter inte stämde. 

– Vi har då jobbat på två spår, dels för att hitta stödbevisning som talar för hennes historia och ett annat spår att samla bevisning som talar emot det hon har berättat. Till slut blev den delen så överväldigande att det inte gick att bortse, säger Nils Norling, Malmöpolisens presstalesperson.

Polisen säger sig nu vara övertygade om att hon ljugit.

– Vi har övertygande teknisk bevisning och ett medgivande under förhör, säger Nils Norling.

Kvinnan misstänks nu för falskt larm, ett lagbrott som kan ge fängelsestraff men oftast leder till böter.

Stora resurser på fallet

Polisen har lagt mycket resurser under de sju veckorna som utredningen har pågått. Bland annat har man haft mycket yttre personal, kriminaltekniker och gärningsmannaprofilgruppen på fallet.

– Det är ju självklart att det tar resurser som vi hade kunna lägga på andra utredningar, men så är det i andra fall också, säger Nils Norling.

Nu lägger polisen i stället sitt fokus på att utreda de andra överfallsvåldtäkterna.

Försvarsadvokat Ulrika Rogland kan inte berätta varför kvinnan i fallet på Serenadgatan har ljugit. 

– Just det kan jag inte uttala mig om. Men hon har blivit utsatt för våldtäkt tidigare, men inte vid detta tillfället. Men hon anmälde inte då. Istället anmälde hon nu. Det är så mycket jag kan säga, säger hon Ulrika Rogland i en intervju med Sydsvenskan.

Ovanligt med falska anmälningar

Enligt Ingela Kolfjord, verksam vid Malmö universitet, kan det finnas många anledningar till att människor gör falska polisanmälningar.

– Men när det gäller just våldtäkt är det ovanligt. Snarare finns det ett stort mörkertal på grund av att kvinnor inte anmäler eftersom de helt enkelt inte orkar "återuppleva" våldtäkten igen under en rättegångsprocess, säger hon.


LÄS MER: Våldtäktsutredning läggs ner: "Har ljugit"

Det är relativt vanligt att människor ljuger i förhör, desto ovanligare är det att människor gör falska polisanmälningar. Enligt Ingela Kolfjord kan det finnas flera orsaker till varför man gör det.

– Att ljuga om en påstådd våldtäkt, om det nu är lögn, kan ha flera orsaker. Offret kan ha hotats och utredningar kan fallera. Det kan också bero på uppmärksamhet och vara ett rop på hjälp, säger hon.

Även Nils Norling säger att det, generellt talat, kan vara på grund av att man inte mår bra och vill ha någon som lyssnar på en.

– Det kan också vara att man alltid anmäler en grupp eller person på grund av person på grund av agg eller att man hyser agg mot polisen, säger Nils Norling.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!