Just nu går Sveriges hemvärnssoldater och håller lite extra koll på sin telefon. Över 20 000 män och kvinnor ingår i de frivilliga nationella skyddsstyrkorna.
Rysslands invasion av Ukraina har gjort att säkerhetsläget är spänt. Just nu finns det inte något direkt hot mot Sverige men om det blir skarpt läge måste det gå undan.
– Hemvärnet har ständigt en beredskap som kallas för 6-24-90. Den innebär att vi ska kunna påbörja lösandet av uppgiften med del av förbandet inom sex timmar, ha full förmåga efter 24 timmar och sen ska vi ha tillräcklig uthållighet för att klara detta under 90 dygn, säger Daniel Lönnqvist, 42, som är plutonchef i Halland.
Han har varit med i Hemvärnet i 14 år och är väl förberedd. Men den nuvarande situationen är speciell.
– Jag är lika förfärad som alla andra över situationen. Just nu är det ingen som vet hur det ser ut om två timmar eller i morgon eller nästa vecka. Men vi kan inte göra så mycket åt det just nu, man får förbereda sig så gott man kan och bidra med det man kan.
Hemma i Frillesås står väskan redo.
– Allting är packat och klart. Men det handlar också om att man måste ha en plan för familjen. Det är svårt nog att behöva dra om det blir skarpt läge och därför tycker jag det är viktigt hur de man lämnar hemma klarar sig.
Vad är det då för förberedelser det handlar om?
– Att det finns mat, vatten och värme och såna saker. Man löser sina uppgifter på ett bättre sätt om man slipper oroa sig extra mycket för de där hemma.
”En realitet vi varit i under många år”
På andra sidan av Sydsverige befinner sig Jonas Algotsson, 58. Han är bataljonschef för Hemvärnets Kalmarbataljon. Även här har ett kraftigt ökat intresse märkts av.
– Vi är på östra sidan och vi har en granne som vi länge har misstänkt inte vill oss väl. Det är en realitet som vi har varit i under många år. Men gensvaret under den senaste veckan är fantastiskt.
Själv har han varit med i Hemvärnet under två omgångar. Den första rundan gjorde han under 80- och 90-talet. 2017 återvände han.
– Jag kom tillbaka till ett hemvärn som är fantastiskt. Medelåldern är rejält sänkt, i våra insatskompanier ligger den på 40 år. Alla är vassa, motiverade och har rätt utrusning för uppgiften, säger han.
I träningen ingår att soldaterna förbereds för att det kan bli skarpt läge.
– Jag kan tänka mig att det kommer närmare på i ett sånt här läge, och jag tror det är viktigt att man pratar om det och tar del av den information som finns, säger Jonas Algotsson och fortsätter.
– Men hur man reagerar är så oerhört personligt. Som förbandschef kan jag inte ha en åsikt om det, men däremot kan jag svara på frågor och förhoppningsvis reda ut frågetecken.
9 842 nya ansökningar
Under helgen ska Jonas Algotsson hålla i en introduktionskurs för nya hemvärnssoldater. Fler lär det bli under våren med tanke på det stora intresset.
Mellan den 24 februari och den 3 mars har det enligt TT inkommit 9 842 ansökningar till hemvärnsförbanden i landet. Under tidigare år har det i genomsnitt inkommit cirka 5 000 ansökningar per år.
– Bekanta som jag inte har pratat med på 20 år har ringt och sagt att nu är det dags och undrat hur de går till väga för att hjälpa till. Det är människor som jag vet skulle vara utmärkt dugliga. Det viktiga är att man kan bidra.
Det spelar ingen roll om man har kommit upp lite i åldern.
– När det gäller soldater så väcker vi gamla kunskaper till liv, jag har varit med om folk som inte hållit i en automatkarbin på 25 år men när de skjutit ett par serier träffar de femkronor.
Alla svenska medborgare mellan 18 och 60 år kan söka till Hemvärnet. Det första steget är en djupintervju som görs i den sökandes hem.
Fler som vill bidra
I Halland jobbar Daniel Lönnqvist för högtryck för att hinna intervjua så många som möjligt.
– Det är vi själva som gör dem. Vi gör en första bedömning om personen är något att satsa på. Sen beror det på hur snabba myndigheterna är. De som får tummen upp kallas till en introduktionsutbildning, säger han.
Om man inte har genomfört värnplikten, hur kan man hjälpa till då?
– Det finns specialistbefattningar inom Hemvärnet där man inte har strid som sin huvudsyssla. Det kan vara fordonsförare, kockar, sjukvårdare, hundförare.
Har man ingen värnplikt i grunden så genomför man en grundutbildning för frivilliga och sen genomgår man specialistutbildning.
– Det känns jättebra att det är fler som vill vara med och bidra till en säkrare omgivning. Vi som har valt att engagera oss på det här sättet tycker att den frihet och den demokrati vi har i Sverige är värd att försvara.
