Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hemliga domare bakom terrorbevis

KÖPENHAMN. Fyra män med svensk anknytning ställs på fredag inför rätta i Danmark misstänkta för terrorplaner.

Men i ett lappkast av rättsväsendet nekas de information om domare och domstolar som tagit viktiga beslut i fallet.

– Jag har invändningar mot att jag inte kan kontrollera de här uppgifterna, säger Kåre Traberg Smidt, en av svenskarnas advokater, till TT.

De misstänkta, tre svenska och en tunisisk medborgare, greps i december 2010 efter omfattande spaningssamarbete mellan svenska Säpo och danska säkerhetspolisen PET. Målet för terrorattacken ska ha varit danska tidningen Jyllands-Posten, som 2005 publicerade karikatyrer på profeten Muhammed.

"Ingen lag"

På fredag inleds rättegången. Nu skriver just Jyllands-Posten att det danska rättsväsendet i all tysthet har infört hemliga domare och domstolar för terrormål. I det aktuella målet mot de fyra är telefonavlyssningar bland den viktigaste bevisningen. Men vilka domare och domstolar som gett PET tillåtelse att avlyssna männen är hemligstämplat. I de kopior parterna får ta del av är alla namn överstrukna.

Danmark har tidigare haft som princip att domare ska stå för beslut de fattat och att deras namn ska framgå av domar och beslut. Men nu får de terroråtalade inte möjlighet att överklaga besluten för de avlyssningar som kan användas som bevis, vilket kritiseras av danska advokater.

– Det finns ingen lag i Danmark som säger att man får anonymisera domare, domstolar eller åklagare, och nu sker det plötsligt här. Vi kan ju inte ha domare som sätter rättstillämpningen eller lagarna – det ska Folketinget göra, säger Traberg Smidt.

Förhindras som advokat

Han säger att hemligstämplandet förhindrar honom i hans roll som advokat. Hans uppgift är att noggrant kontrollera all information i målet och redovisa det för sin klient, vilket nu inte blir möjligt.

– Jag vet ju inte ens vilken domstol som har tillåtit avlyssningen.

Traberg Smidt säger att han bara haft uppdraget som försvarare åt svensken i tre veckor och ännu inte har hunnit gå vidare med saken. Men direkt efter påskhelgen, på tisdag, ska han kontakta domstolen som svenskarna ska ställas inför.

– Jag måste fråga domaren om det här ska tillåtas.

 

"Förefaller juridiskt betänkligt"

Gunnar Bergholtz, professor emeritus i processrätt vid Lunds universitet, tycker att upplägget med hemligstämplade domare och domstolar förefaller juridiskt betänkligt. Han jämför med svensk rätt.

– Vi har ju inte anonyma vittnen i Sverige. Varför skulle man då ha det här anonymt? Jag tycker att det verkar konstigt, säger Bergholtz.

Andra kommentatorer pekar på att möjligheten för åtalade och deras advokater att kontrollera bevisning är grundläggande principer i en rättsstat.

Bergholtz spekulerar i att anonymiseringen har gjorts för att förhindra att eventuella terrorister slår tillbaka.

– Men det är väl mycket farligare att vara vittne i ett terrormål än en domstol.

 

Av: TT-Ritzau