Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Helsingborgssystrar vill rentvå sin döde far

VILL UNDERKÄNNA PÅTVINGAT FADERSKAP. Systrarna Ann-Marie Torefeldt och Ingrid Franzon i Helsingborg fick en chock när där plötsligt dök upp två okända barn som gjorde anspråk på arvet efter deras pappa. Nu kämpar de för att rentvå sin pappa från faderskapserkännandet.
Foto: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

HELSINGBORG. När deras pappa dog kom chocken.

Plötsligt gjorde ytterligare två barn anspråk på arvet efter 98-årige Erik Landström i Helsingborg.

- Vi kunde bevisa att kvinnorna inte var pappas barn. Men de fick ändå rätt i domstol, säger dottern Ann-Marie Thorefeldt.

Arvstvisten blottade ett hål i svensk lagstiftning som rådmannen Anders Carlbaum i Umeå själv tycker borde leda raka vägen till en ny prövning högsta domstolen.

Han säger att han insåg hur rätt de biologiska döttrarna i Helsingborg hade. Men såg sig ändå tvingad att döma till de andra personernas fördel.

- Man kan lugnt konstatera att det blev en märklig situation, säger han till Kvällsposten.

Ann-Marie Thorefeldt sitter hemma i soffan tillsammans med systern Ingrid Franzon och tummar på ett porträtt av pappan.

Han levde i 70 år med sin mörka hemlighet där han i ungdomens dagar tvingades ta på sig faderskapet för ett tvillingpar i Norrbotten som han inte var pappa till och aldrig haft kontakt med.

Pappan tyngdes ekonomiskt

Inte ens på dödsbädden sa han någonting.

- Nu efteråt förstår vi att han var tyngd av de extra underhållen. Han jobbade alltid extra för att hålla ihop ekonomin, berättar döttrarna.

När pappan avled i maj 2011 dök plötsligt de två okända tvillingarna i 70-årsåldern upp.

- Vi tyckte först det var trevligt att syskonskaran utökats. Men ville vara säkra och föreslog för säkerhets skull ett DNA-test.

Prover togs från pappans tandborste och kam. Samtidigt lämnade de tidigare okända tvillingarna in sina prover. Senare gjordes ytterligare avancerade test.

Det slutliga resultatet från rättsmedicinalverket visade med all tydlighet att Erik Landström inte kunde vara pappa till kvinnorna.

- Vi fick med hjälp av socialtjänsten i Norrbotten tillgång till alla gamla akter. Där stod att kvinnan kunnat gå ed på att vår pappa var far till det väntade barnet och det hade fått myndigheterna att tro på bara hennes ord.

Det framkom också hur pappan hotats av barnavårdsman och landsfiskal med repressalier om han inte skrev under det falska faderskapserkännandet.

- Vi gick omedelbart till domstol när vi hade alla korten på bordet, säger Ann-Marie Thorefeldt. Vi vill ju rentvå pappa och ogiltigförklara faderskapet.

Men först Umeå tingsrätt och sedan hovrätten för Övre Norrland gav dem kalla handen. Ärendet avvisades.

Ingen rätt att föra talan

Domstolarna konstaterade visserligen att de biologiska döttrarna hade rätt. Men att de inte hade rätt att föra pappans talan.

- Ett stötande och orimligt beslut, anser syskonens ombud, advokat Katarina Nordquist.

Tingsrätten hänvisade till ett liknande mål som prövades i högsta domstolen i maj i år. Där slogs som huvudregel fast att mannens arvvingar efter hans död inte ska ha rätt att föra hans talan i faderskapsfrågan, när han inte själv ifrågasatt det rättsliga faderskapet under sin livstid.

Nu har en annan domstol tillsatt en boutredningsman med uppgift att fördela arvet på 120 000 kronor mellan både de äkta och oäkta syskonen.

- Men vi ger oss inte och vill få prövningstillstånd i högsta domstolen, säger Ann-Marie Thorefeldt. Det finns dokumentation på att pappa aldrig ville betraktas som far till dessa tvillingar. Men han förstod tydligen inte hur han kunde få det upphävt. Vi vill att lagen ändras så efterlevande kan föra den här typen av talan.

"Rätt ska vara rätt"

Rådman Anders Carlbaum vid Umeå tingsrätt, som handlade målet, tycker det är en bra idé.

- Jag upptäckte att det saknades bestämmelser på området och då var jag som domare tvingad att rätta mig efter det avgörande som fanns i högsta domstolen. Men det är rimligt att rätt ska vara rätt och så blev det inte i det här fallet, säger Carlbaum.

Har förståelse för regeln

Advokat Jens Nyström i Umeå är ombud för det aktuella tvillingparet som nu gjort anspråk på arvet efter Erik Landström.

Enligt Nyström ifrågasätter hans klienter riktigheten i den aktuella blodprovsunder­sökningen. Advokaten uppger också att syskonparet hela tiden utgått från att de verkligen är barn till Landström.

Jens Nyström tycker det är helt riktigt att ärendet avvisades i både tingsrätt och hovrätt på grunder som anförts - att om man under sin livstid inte ifrågasatt ett faderskap ska inte heller anhöriga börja ifrågasätta det efter frånfället.

"Det är en regel jag tycker man får ha viss förståelse för", säger advokaten.

Arvingar tillåts inte föra talan

Högsta domstolen avkunnade sitt beslut i faderskapsmålet så sent som i maj i år.

I det aktuella målet önskade två biologiska barn att domstolen skulle riva upp ett gammalt faderskap från 1950-talet, där deras pappa bevisligen inte var far till det aktuella barnet.

I beslutet från högsta domstolen står:

"Mannens egen vilja att vara, respektive inte vara, far till ett visst barn har alltså betydelse. I linje med detta ligger att det som huvudregel inte tillåts att mannens arvingar efter hans död för talan i hans ställe när han inte själv ifrågasatt det rättsliga faderskapet."

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!