Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Hatet mot svennarna" väckte reaktioner

Området Seved i Malmö är ett av de områden där människor med svensk bakgrund kan vara extra utsatta. Foto: Meli Petersson Ellafi
"Det här är vad som sker när man inte satsar på skolan. Det fria skolvalet gör att barn inte träffas över klassgränserna. Pengarna går inte till hur vi ska mötas" MARTINA SKRAK vänsterpartistisk kommunalråd Malmö
"Dels saknas framtidstro men framför allt ser vi en avsakna av lag och ordning. Nu krävs främst en grundläggande trygghet" TOMAS TOBÈ moderaternas partisekreterare. Foto: Anna-Karin Nilsson
"Jag har varit med om fall där kvinnor, ofta äldre som har bott i området länge, har blivit kallade tillmälen som "svennehora" så visst kan det finnas en utsatthet som grundas på att man är "svenne"." MARTIN MARMGREN polis som bland annat arbetar i Stockholmsförorten Husby.
"Det finns tyvärr en normaliserad uppdelning mellan "svenskar" och invandrare" i Sverige. När jag jobade i Botkyrka tötte jag på barn vars farföräldrar invandrat och som pratade om sig själva som invandrare." TOBIAS HÜBINETTE docent och lektor vid Karlstads universitet Foto: Privat

Reportaget “Hatet mot svennarna”, som publicerades i Expressen i lördags, har engagerat många.

Läsare hör av sig och berättar att de känner igen sig.

Andra är arga att ämnet överhuvudtaget tas upp.

Både politiker och polis ser en alarmerande polarisering.

Mejl

Svenskar hör till de mest rasistiska i världen. De vill inte ha med blatten att göra. Samtidigt som man vägrar inse det faktum att ju mer utsatta folk är desto mer kriminella blir de.

Det är svenskar själva som skapat föraktet mot de själva. De sitter bekvämt hemma o tror sig vara mänskliga och för mångfald. (...)

De blattar som blir accepterade är de som gjort sig själva till svennar. Dvs glömt sina rötter och vart de kommit ifrån. Vita har skapat all skit och fattigdom i världen. Deras kolonier och slaverier av folk. Även stölder och utrotning av de flesta folk har bidragit till att de fått för mycket luft.

“Hej Federico,

Vill bara tacka för du skrivit ”hatet mot svennarna”. Jag växte själv upp med blont hår i ett invandrartätt område och blev utsatt för just detta. Högstadiet var absolut värst, det fulaste som fanns var att vara svenne och man skulle jämt trakassera svennarna. Om någon gjorde minsta lilla motstånd var hen rasist och fick ännu värre behandling.

Jag har vid ett fåtal tillfällen försökt berätta om mina upplevelser då det är något som påverkat mig väldigt mycket men har blivit tittad konstigt på, kallad rasist så jag helt enkelt hållit det inom mig. Min lösning blev att flytta. Men mina erfarenheter sitter i”.

Så skriver en av många läsare som hört av sig sedan ”Hatet mot svennarna” publicerades.

Reportaget har engagerat många. Det har delats över 19 000 gånger bara på Facebook.

Stor polarisering

Polisen Martin Marmgren, som bland annat arbetar i Stockholmsförorten Husby, känner igen den polarisering som beskrivs.

I flera socialt utsatta områden möts både han och hans kolleger, men också brandkår, ibland av stenkastare som ser dem som representanter för ett samhälle en del av dem associerar med förtryck.

Mejl

Hej!

Tycker det är ett intressant ämne och det är modigt att du vågar ta upp ett så pass kontroversiellt ämne. Jag blev själv mobbad under min skolgång på grund av att jag var svensk och var tvungen att byta - jag har flera kompisar som har samma erfarenheter.

Jag tror det grundar sig i att vi människor tenderar att hata på minoriteter. Invandrare/nysvenskar i ”svennetäta områden” har det ofta svårt och får stå ut med rasism och det gäller även för svenskar i områden där det bor flest nysvenskar. Det är helt enkelt alltid svårt att vara en minoritet, vem man än är eller var man än befinner sig.

– Polariseringen är stor. Det finns mycket aggressivitet och machovärderingar. Identiteten används som en mur av killar som inte känner sig som svenskar. Som kanske inte heller känner att de får definiera sig som svenskar.

Enligt Martin Marmgren är det många olika grupper som kan uppleva utsatthet i de socialt marginaliserade områden där han jobbar. Det finns rasism och konflikter mellan olika etniska eller religiösa grupper.

– Där jag jobbar har väldigt få svensk bakgrund. Jag har varit med om fall där kvinnor, ofta äldre som har bott i området länge, har blivit kallade tillmälen som ”svennehora”, så visst kan det finnas en utsatthet som grundas på att man är ”svenne”. Men jag upplever inte att ”svennar” är den mest utsatta gruppen.

 

 

Mejl

Min pappa var invandrare och jag har oftast inte bedömts som svensk. Där jag växte upp gillade man inte svenskar. När jag säger att jag är svensk ser folk ut som frågetecken.

Idag pratar alla om identitetspolitik och inget om vad folk gör i praktiken. Man pratar om förorten som att det inte spelar någon roll om man försöker eller ej. Som att en hård uppväxt är en okej förklaring till hat.

 

Martin Marmgren beskriver ett destruktivt fenomen.

Han tror att det “öppna våldet”, att människor blir misshandlade bara för att de är ”svennar”, är relativt ovanligt. Men att den ökade polariseringen skapar mer konflikter och mer utsatthet.

– Det polariseras främst från högerpopulistiska, extrema grupper. Men strukturen, att inte ha samma tillgång till arbets- och bostadsmarknad påverkar också, säger Martin Marmgren.

– Generellt i Sverige är du mer utsatt om du är rom, muslimsk, judisk, svart. Som ”svenne” är du i de flesta sammanhang norm, du är trygg. Men i vissa sammanhang kan du bli utsatt, ses som att du inte hör hemma eller passar in. Men allt hänger ihop.

Boende reagerade

De som medverkar i reportaget “Hatet mot svennarna” bor i vitt skilda områden. För att visa att problemen inte handlar enbart om Seved, utan om Sverige. Men de mest aggressiva fallen var från stadsdelsområdet i Malmö. Som när män på gatan, som inte ville prata med Expressen, sa att de inte vill att svennar ska bo i området.

Efteråt reagerade flera boende i stadsdelsområdet.

En del kände igen sig. Andra inte.

 

 

Mejl

Trots att jag är svensk med svenska rötter så känner jag igen identitetsproblemet. (...) Det gör lika ont för en människa oavsett härkomst att bli utsatt för hot och trakasserier. Det är sorgligt när folk har så mkt hat inom sig gentemot andra människor.

 

I reportaget var Sevedsbon Eva Ek Törnberg inte ensam boende om att berätta om trakasserierna. Däremot var det ingen annan som vågade prata öppet.

– Om man inte gillar att bo här ska man flytta härifrån. Har man problem ska man tala anonymt. Jag tycker det är helt okej om jag hör någon kalla henne “svennejävel”. Jag sa till henne att hon ska vara glad om hennes fönsterrutor inte krossas, säger en man som bor i området.

– Vi är besvikna, säger han och påpekar att han inte kan ringa tidningen varje gång han blir trakasserad för att han har invandrarbakgrund.

– Det här trycker ner hela området. Vi kan intyga att det här inte stämmer.

Normalisering av hatbrott

Många som utsätts för hatbrott har ingen aning om att de blivit utsatta för ett brott.

Enligt Katarina Aspegren, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen i Malmö, måste polisen bli bättre på att hjälpa drabbade.

 

 

Mejl

Jag är i den avundsvärda positionen att som tornedaling i exil blivit kallad svennehora, svennebög, svennejävel av unga och äldre i Tensta och Rinkeby OCH svartskalle, lappjävel, finnjävel, etc av folk inne i stan. I min mening är allt detta rasism. Eller så är inget av det rasism. Vi kan inte ha dubbla måttstockar.

 

– Det är fler i samhället som är utsatta än de som väljer att anmäla hatbrott överhuvudtaget. Nånstans sker en normalisering, folk vänjer sig.

Sedan 2015 har varje storstad en hatbrottsgrupp som utreder brott och har ansvar för kompetensutveckling bland poliser i sin region.

– Vi poliser måste ställa de rätta frågorna om det kan vara ett hatbrott. Det är inte allmänheten som ska ha den kunskapen, vi ska ha den, säger hon.

Den antirasistiske forskaren och aktivisten Tobias Hübinette, docent och lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet, känner igen problematiken som beskrivs i “Hatet mot svennarna”.

 

Mejl

Jag är född här men har utländsk bakgrund, däremot ser jag svensk ut. Mitt jobb medför att jag spenderar mycket tid sämre områden i Stockholm och jag har slutat räkna hur ofta jag får ”svenne”-kommentarer.

 

– Det finns som vi alla vet tyvärr en normaliserad uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare” i Sverige. När jag jobbade i norra Botkyrka så stötte jag på barn vars farföräldrar hade invandrat till Sverige och som pratade om sig själva som ”invandrare”. Då har det verkligen satt sig.

Klassklyftor och rasism

Han jämför konflikterna och utanförskapet med de som finns i andra delar av Europa.

– I Bryssel och Paris handlar det om grupper som kom redan på 1940- och 50-talen, som ett resultat av kolonialismen. Där finns det ibland ett agg mot majoritetsbefolkningarna bland minoriteterna av historiska skäl. Det agget finns nog ändå inte bland minoriteterna i Sverige i samma utsträckning. Men det är bara en gissning.

Vänsterpartistiska oppositionskommunalrådet i Malmö, Martina Skrak, tror att klassklyftor och rasism ligger bakom föraktet.

– Samhället har aldrig varit rikare än nu, men samtidigt har klyftorna aldrig varit större. Vi måste prata om bakomliggande orsaker, oavsett om föraktet sker i Seved eller Tomelilla.

 

 

Mejl

Svenskar hör till de mest rasistiska i världen. De vill inte ha med blatten att göra. Samtidigt som man vägrar inse det faktum att ju mer utsatta folk är desto mer kriminella blir de.

Det är svenskar själva som skapat föraktet mot de själva. De sitter bekvämt hemma o tror sig vara mänskliga och för mångfald. (...)

De blattar som blir accepterade är de som gjort sig själva till svennar. Dvs glömt sina rötter och vart de kommit ifrån. Vita har skapat all skit och fattigdom i världen. Deras kolonier och slaverier av folk. Även stölder och utrotning av de flesta folk har bidragit till att de fått för mycket luft.

 

– Det här är vad som sker när man inte satsar på skolan. Det fria skolvalet gör att barn inte träffas över klassgränserna. Pengarna går inte till hur vi ska mötas längre.

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé håller inte med.

– Det är djupt oroväckande om en ansvarig politiker inte ser de djupa problem vi har i utanförskapsområden. Dels saknas framtidstro men framför allt ser vi avsaknad av lag och ordning, säger Tobé.

– Sverige har lämnat de här områdena åt sitt öde. Vi ser att konflikter ökar. Vi accepterar olika badtider för kvinnor män. Nu krävs först och främst en grundläggande trygghet. Det här är Sverige och då accepterar vi inte en del av de saker vi ser.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!