Allting började med att Caroline tjatade och tjatade om att hon ville ha en häst. När hon var sex år gammal orkade inte föräldrarna mer.
– Min moster hade hört om en häst, och det var Jim då. Så egentligen kan man säga att det är min mosters förtjänst att jag fick honom, säger Caroline som än i dag äger den 40-årige ponnyn.
Hennes bästa minne med sin trotjänare är året efter det att hon fick sin efterlängtade ponny.
– Jag är en tävlingsmänniska så mitt bästa minne är när vi vann vår första tävling. Det var ingen stor tävling och det var ingen jättebra tid, men vi vann. Jag tror att han belönades med morötter efteråt, det är trots allt hans favoritgodis, säger hon.
"En lugnande effekt"
I dag så mår Jim fortfarande alldeles utmärkt. I vintras gick han på en allmän undersökning och det var inga som helst problem med hans hälsa.
– Veterinären sa att hans hjärta låter bra. Ja, allting var bra med honom, säger Caroline.
I dag så är han med sin ålder en stor förebild för de andra hästarna i hagen och har intagit en ledarroll.
– Han har en lugnande effekt på de andra hästarna. När han är lugn så är alla andra hästar lugna. Men när han vill ut så blir de andra hästarna lite uppspelta. Men han har ju ålderns rätt, säger hon.
Caroline hoppas och tror på att hennes ponny kan vara kvar i livet i två-tre år till. Tillräckligt länge för att hennes dotter ska lära sig rida på den i stort sett pensionerade hästen.
– Jag vill verkligen att hon ska börja rida på Jim. Om ett eller två år kanske hon kan börja rida på honom. I dag så rider min brors barn på honom ibland, men den äldste av hans barn är fyra och det blir kanske en gång var tredje vecka, säger hon.
