Jakob Ahlquist, nu 22, ska ha jobbat svart som stallchef. Foto: PRIVATJakob Ahlquist, nu 22, ska ha jobbat svart som stallchef. Foto: PRIVAT
Jakob Ahlquist, nu 22, ska ha jobbat svart som stallchef. Foto: PRIVAT
"Jag har helt tappat gnistan inom hästarna efter det här." säger Jakob Ahlquist. Foto: PRIVAT"Jag har helt tappat gnistan inom hästarna efter det här." säger Jakob Ahlquist. Foto: PRIVAT
"Jag har helt tappat gnistan inom hästarna efter det här." säger Jakob Ahlquist. Foto: PRIVAT
Många hästverksamheter annonserar öppet ut om svartjobb. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSENMånga hästverksamheter annonserar öppet ut om svartjobb. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN
Många hästverksamheter annonserar öppet ut om svartjobb.  Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN
Flera personer som Kvällsposten har varit i kontakt med vittnar om svarta anställningsförhållanden inom hästbranschen. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSENFlera personer som Kvällsposten har varit i kontakt med vittnar om svarta anställningsförhållanden inom hästbranschen. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN
Flera personer som Kvällsposten har varit i kontakt med vittnar om svarta anställningsförhållanden inom hästbranschen. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN

Hästbranschens baksida – den olagliga verksamheten

Publicerad

Många är redo att göra vad som helst för den gränslösa kärleken till hästarna.

Runtom i Sverige utnyttjas unga människor som billig arbetskraft, utan vare sig försäkring eller avtalsenlig lön.

Samtidigt står myndigheterna handfallna.

– Jag blev lovad många saker som till en början verkade fantastiska, säger Jakob Ahlquist.

Varma mular och snälla ögon, klapprande hovar och vickande öron – kärleken till hästarnas välvilliga sätt kan övervinna det mesta. Även lagar och regler.

I flera av Sveriges stallar pågår det just nu svartarbeten, där hästälskande människor utnyttjas som billig arbetskraft. Oförsäkrade jobbar de vid sidan om djur som väger ett halvt ton, dag som natt. Någon pension sparas inte ihop för det arbete som de lägger ned, då ingen skatt dras på deras intjänade pengar.

Trots att både arbetsgivare och anställda oftast är väl medvetna om det illegala i svartarbetet, fortgår verksamheten.

Fick 3000 kronor i lön

Kvällsposten har pratat med flera personer som har insyn i det hela, och som vittnar om problemet som blir allt mer utbrett. En av dem som nu slår larm är Jakob Ahlquist från Kalmar.

När Jakob var 21 år gammal blev han erbjuden en tjänst som stallchef vid en hästverksamhet i Skåne, ett stall med både försäljningshästar och inackorderingar. Jobbet innebar enligt Jakob allt från skötsel av hästar och stall, till ridning, tävling och kundkontakter. Detta gjorde han för en månadslön på 3000 kronor.

En av stallchefens anhöriga frågade Jakobs vän om personalförslag.Foto: Skärmdump

– Det kändes som en stor chans för mig, därför tog jag den. Jag blev lovad många saker som till en början verkade fantastiska. Då upplevde jag att en lön på 3000 kronor i månaden var godtagbar, för att jag fick göra det som jag brann för. Ibland fick jag dock inte ut hela lönen, arbetsgivaren hade inte råd att betala mig alla gånger. Min lön betalades alltid ut i kontanter, säger Jakob Ahlqvist.

I stället för en större lön erbjöds boende och mat, samt stallplats för Jakobs egen häst.

Skrev aldrig kontrakt

Jakob skrev aldrig på något avtal för arbetet på hästgården och var heller inte försäkrad på jobbet. Arbetet var hårt och Jakob hade sällan möjlighet att vara ledig från sysslorna i stallet.

– Jag arbetade sju dagar i veckan. Om jag valde att ta ledigt någon enstaka kväll så hände det att jag fick skarpa, ibland obehagliga, tillsägningar, säger han.

Jakob ska ha jobbat sju dagar i veckan – något som arbetsgivaren inte säger sig känna till.Foto: PRIVAT

Ofta upplevdes arbetsmiljön som osäker och bråkig.

– En dag blev chefen förbannad på mig och sa att jag hade skyldigheter gentemot honom, som jag inte levde upp till. Jag svarade att vi inte hade något kontrakt att utgå från. Då sammanställde min arbetsgivare ett kontrakt i ett enda exemplar. Men det var bara han som skrev under, jag fick aldrig chansen.

Jakob fortsätter:

– Så fort det blev tjafs om mina arbetsuppgifter efter det sa arbetsgivaren att vi hade skrivit på kontrakt, och använde det som argument för att få rätt i sak.

Arbetsgivaren och hans anhöriga hänvisade emellanåt till kontraktet, som enbart chefen själv hade skrivit under på, enligt Jakob.Foto: Skärmdump

Fick inte sluta på arbetet

I ett halvår jobbade Jakob Ahlquist på hästgården i Skåne.

Efter flera sms från arbetsgivaren, där tonen var hård, fick han nog. I sms:en stod att han inte skötte sitt jobb ordentligt eller följde kontraktet. Jakob sa upp sig.

Jakob slutade som stallchef på verksamheten i augusti 2016.Foto: Privat

– Chefen sa att jag hade en uppsägningstid på tre månader, trots att det inte fanns något påskrivet avtal. Därtill sa han att jag inte fick sluta på arbetet förrän jag hade hittat en ersättare. Jag upplevde att han agerade hotfullt och jag kände mig otrygg av situationen. Efter den här händelsen har jag helt tappat lusten för hästarna, och sålt min egen. Det kändes inte roligt längre.

"Han jobbade inte här"

När KvP når arbetsgivaren känner personen först inte igen att Jakob ska ha jobbat på hans gård. Men under intervjun ändras arbetsgivarens historia till att Jakob visserligen skötte ridningen av hästarna.

– Jakob fick lov att rida mina hästar, det var allt. Han mockade aldrig hos mig. Några in- eller utsläpp i hagar skötte han heller inte. Däremot arbetade han i stallet intill mitt, hos en fälttävlansryttare, säger han.

Att Jakob har fått någon lön för sitt arbete på den skånska hästgården är inget som chefen vill kännas vid. Inte heller vet han något om det påstådda kontraktet.

– Jag har inte betalt ut någon lön, varken kontant eller på annat sätt. Det finns dessutom ingen historia av något kontrakt eller uppsägningstid. Jakob arbetade inte hos mig, något anställningsförhållande har aldrig funnits. Jag släppte in honom i mitt hus och lät honom bli en i familjen, men han jobbade aldrig på min gård, säger arbetsgivaren.

Många historier om svartjobb

Jakobs historia är inte unik i sitt slag. Flera personer som Kvällsposten har varit i kontakt med har arbetat svart inom hästbranschen. Många av dem säger sig tycka att det är ett problem med den obefintliga säkerheten, men att hästintresset övervinner det negativa. Trots hårda arbetsvillkor och långa dagar berättar de om hur de lagt ner sin själ i arbetet – ibland för ingen lön alls.

– Jag började jobba svart när jag var tretton år, då arbetade jag gratis hos en profil inom hästbranschen. När jag blev äldre och skulle köra till jobbet fick jag tjata till mig bensinpengar, för att kunna ta mig dit, säger en kvinna från södra Skåne.

 

LÄS MER: De nedtystade övergreppen inom den svenska ridsporten

 

Tuffa anställningsförhållanden hos en annan känd ryttare beskrivs av en kvinna, bosatt i Lund:

– Jag arbetade hos en uppskattad ryttare. Det var ett hårt jobb med dåligt betalt, men så är det ofta om man vill arbeta i stall. Jag fick min lön i kontanter och något avtal skrevs aldrig på.

Flera som Kvällsposten har varit i kontakt med berättar om svartjobben i svenska stallar.Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN

Inom travsporten förekommer det också mycket svartarbete, vilket en person med erfarenhet från branschen bekräftar. Ofta ses unga hästälskande människor som en möjlighet att få billig arbetskraft.

– Det finns mycket svartjobb inom travet, många travtränare utnyttjar hästskötare – som knappt får betalt.

Annonseras öppet

Men vems är ansvaret för att jobben i hästbranschen sköts på rätt sätt? Hästnäringens fackförbund, Kommunal, känner igen mycket av det som arbetarna vittnar om. 

– Det annonseras helt öppet om stall som söker personal att anställa svart. I många annonser kan man läsa om att de söker "praktikanter", men det är inte vad det handlar om. Arbetsgivarna vill ha billig arbetskraft i form av hästskötare, säger Anja Westberg, ombudsman på Kommunal.

Anja Westberg menar att det största problemet med att lösa frågan om svartjobb, är att få vågar träda fram som olagligt anställda.

– Det finns säkert medlemmar i Kommunal som arbetar svart, men det kommer sällan till vår kännedom. Vad vi kan göra är egentligen endast att informera om riskerna när det kommer till svartjobb, vilket vi gör. Däremot kan vi inte sätta dit någon arbetsgivare, vi kan endast vidarebefordra tipsen till Skatteverket. 

Skatta för boendet

Att svartjobb försiggår inom hästbranschen vet Skatteverket, men hur pass omfattande det är känner de inte till.

– Vi har ingen kunskap om hur stort det är. Däremot känner vi till att det förekommer, mycket tack vare att Kommunal berättar det för oss, säger Henrik Kisterud, rikssamordnare vid Skatteverket.

Henrik Kisterud är rikssamordnare vid Skatteverket.Foto: Jeanette Andersson

Han menar att det är viktigt för den anställda att komma ihåg att bland annat gratis boende och mat är skattepliktiga förmåner.

– Ingår det exempelvis en stallplats till hästen, middag till arbetstagaren eller gratis boende, då räknas det som skattepliktiga förmåner. Arbetsgivaren har det största ansvaret för att skatten betalas in, men arbetstagaren bör försäkra sig om att detta sköts ordentligt.

 

Skattepliktiga förmåner

För att räkna ut hur mycket skatt som ska betalas för gratis boende eller stallplats, behöver man ha en utgångssumma. Summan ska representera vad förmånen är värd.

– Om det är bostaden som ska värderas får man titta på andra bostäder i samma område, med liknande förutsättningar. Ifall arbetstagaren får bo i ett rum värt 3500 kronor, då är det den summan som skatten räknas på. En likadan uträkning gör man på stallplatser och andra förmåner, säger Henrik Kisterud, rikssamordnare vid Skatteverket.

 

Skatteverket kan ha synpunkter på hur skattebetalningen sköts, men de har inte befogenhet att gripa in vid svartarbete på annat sätt.

– Jag vet inte vem det är som ansvarar för det här i slutändan. Det hade kunnat vara Arbetsmiljöverket, men det känns egentligen inte som en arbetsmiljöaspekt heller, säger han.

Får inte röja källan

Arbetsmiljöverket kan inte inspektera stall med anledning av misstankar om svartarbete, vilket gör det svårt för dem att avslöja olagliga anställningsförhållanden.

– Det största problemet är att vi inte får avslöja våra källor när de tipsar oss om stall som anställer svart. Därför kan vi inte åka ut på inspektion med svartjobb som anledning till kontrollen. Vi kan endast inspektera med syftet att titta på arbetsmiljön, men vi får inte visa några tecken på att vi känner till gårdens svartanställningar, säger Hans Jansson, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Myndigheterna har svårt att gripa in när det kommer till svartjobben.Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN

Inte heller Hästnäringens Nationella Stiftelse och Svenska Ridsportsförbundet kan aktivt agera i frågan. Ingen av de två organisationerna är myndigheter, därför kan de inte ingripa om svartjobb kommer till deras vetskap. De hänvisar till Skatteverket, Kommunal och Arbetsmiljöverket.

Lägger över ansvaret

Vems axlar som ansvaret ligger på konstateras vara oklart. Fackförbundet Kommunal hänvisar till Skatteverket, Skatteverket skickar frågan vidare till Arbetsmiljöverket, som i sin tur står handfallna.

Kärleken till hästarna övervinner både lagar och regler.Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN

Att unga människor utnyttjas i hästsammanhang är inte något nytt. Oftast handlar det om vuxna arbetsgivare som önskar låga utgifter för personal. Men vid vissa tillfällen handlar det om mer än så.

Kvällsposten har tidigare granskat de nedtystade övergreppen inom ridsporten. Vi kom då i kontakt med flera personer som har varit med om sexuella övergrepp, i utbyte mot förmåner i stallet.

– Alla i hästvärlden känner till att övergrepp förekommer inom ridsporten. De som säger motsatsen, de ljuger. Många tjejer känner stor kärlek till hästarna, killarna som utsatt dem har haft makt och utnyttjat tjejerna. Om de inte ställer upp sexuellt så försvinner hästarna, eller jobbet, säger Carina Qvarfort, ägare till ett försäljningsstall i Skåne, till Kvällsposten.

Flera vittnar om oskrivna regler inom branschen, där man som arbetstagare förväntas acceptera det mesta – i utbyte mot närheten till hästarna. 

Under den polerade ytan med vita ridbyxor och ridhjälmar sker olagliga aktiviteter, oåtkomliga för myndigheterna. Kvar står den hästälskande människan, som skulle kunna flytta berg för att få umgås med sina fyrbenta vänner. Oförsäkrad och med en icke befintlig pension.

 

Detta erbjöd arbetsgivarna Kvällsposten

För att undersöka hur marknaden i hästbranschen såg ut ringde Kvällsposten till arbetsgivare, som annonserade ut lediga jobb.

Ingen sade sig anställa svart, men både låga löner och otydliga villkor var kontinuerligt återkommande i samtalen.

 

Den första arbetsgivaren vi ringer till berättar att kontrakt först kan komma att skrivas efter sex månader.

– Jag vill att man provjobbar i sex månader innan avtal skrivs. Efter det första halvåret kommer vi fram till om den anställda kan vara kvar. Arbetet byggs på personkemi, det är viktigt att man vill tillföra någonting till arbetsplatsen, säger hon.

Därefter berättar kvinnan att det bland annat ingår träningar och stallplats i lönen.

– Förutom förmånerna får man ut 6000 kronor i pengar.

 

Ett ridläger i Sydsverige kan inte berätta hur mycket en ridlägerledare tjänar hos dem.

– Jag kan inte säga det rakt upp och ner. Det varierar, det är ingen exakt lön.

Kan du i så fall berätta vad den minsta lönen ligger på, som en ridlägerledare kan få hos er?

– Det är olika. Man både bor och äter här, det är en del av lönen också.

När är man ledig?

– Det kan jag inte heller svara på. Vissa vill vara lediga mer, andra mindre.

 

I en av jobbannonserna söker arbetsgivaren efter en praktikant.

– Eftersom det är en praktikplats så ingår det ingen lön från oss.

 

En lön på 3000 kronor betalas ut i ett annat skånskt stall.

– Vill man komma hit och jobba, bo och om man har med sig häst, då betalar vi 3000 kronor i lön. Det ingår en box, hovslagare och ett mål mat om dagen.

Relaterade ämnen
Elvira Lagerström Dyrssen
Elvira Lagerström Dyrssen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag