Sture Johannesson blev 82 år. Foto: CHRISTER WAHLGRENSture Johannesson blev 82 år. Foto: CHRISTER WAHLGREN
Sture Johannesson blev 82 år. Foto: CHRISTER WAHLGREN
"Haschflickan""Haschflickan"
"Haschflickan"
Kalle Lind. Foto: ROOS & TEGNÉRKalle Lind. Foto: ROOS & TEGNÉR
Kalle Lind. Foto: ROOS & TEGNÉR

"Haschflickans" skapare retade upp i alla läger

Publicerad

Kalle Lind minns konstnären Sture Johannesson.

IN MEMORIAN | KONST. Konstnären Sture Johannesson är död. Må han vila i lagoma mängder kaos. Få blev så uppiggade av lite oordning och oreda som han.

Han slog igenom med en skandal: på sitt Cannabis workshop i Malmö framställde han affischen som i folkmun kallas "Haschflickan". "Frihet på barrikaderna II" eller "Revolution means revolutionary consciousness" heter den officiellt. I en skog av Che Guevaror står en flicka, barfota över hela kroppen, med en hampapipa.

Affischen skulle visas på Lunds konsthall, men innan det blev av hade kulturnämnden ingripit och konsthallschefen sparkats. Året var 1968. Johannesson bar därefter sin enfant terrible-stämpel med stolthet.

Men även om haschisch återkom i hans konstnärskap – 2004 ställde han ut 75 krukor med cannabisskott, 2006 gjorde han utställningen "Reclaim the pot" – så ville han nog främst minnas som datakonstpionjär.

Kände Peps Persson

På Peps Blodsbands självbetitlade debutplatta 1974 tittar Peps Persson fram i etiketten på en digitalt ritad lp-skiva. Det är Johannessons verk. Föga förvånande kände han och Peps varandra. Lite mer otippat var det de två som masspred ett av de första svenska datorframställda konstverken.

Tänker man ett varv till är det logiskt. Hippien och datanörden har samma hem: Kalifornien. Sture och hustrun/kollegan Charlotte Johannesson bunkrade datorer i Palo Alto redan på 1970-talet. Väl hemma bildade de 1981 Digitalteatern, en fri teatergrupp utan skådespelare men med bildskärmar, ljuspennor och synthesizers.

Sture Johannesson med hampaplantor som stoppades på Lunds konsthall 2004.Foto: BERTIL HASKEL

Subversiva haschflickan

Lika ifrågasatta blev de av datavärldens affärsmän som av de proggare som såg "äkta" som ett centralt ideal. Även om det nog störde honom att inte riktigt erkännas som den banbrytare han var, gladde det säkert Sture Johannesson att reta upp alla läger.

Nu har han lämnat oss. "Haschflickan" hänger än i dag på hundratals studentrum, utstrålande samma subversivitet nu som då. Ingen tycker längre att det är suspekt att göra konst av maskiner.

 

Kalle Lind är journalist, poddprofil och medarbetare på Expressens/Kvällspostens kultursida. Hans senaste bok är "88 böcker du inte behöver läsa".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag