Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Härifrån kommer skräpet – färdas i havet till Sverige

Havsströmmarna tar med sig skräp från långt nere i Europa. I slutändan hamnar det längst Västkusten – både längs Bohuslän, men också Halland och Skåne.
Charlott Stenberg, marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne. Foto: Privat
Joakim Brodahl, verksamhetschef Hav & Land på Håll Sverige Rent. Foto: Håll Sverige Rent
Det samlas en hel del skräp vid stranden vid Järavallen. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Varje år hamnar cirka 10 miljoner ton skräp i haven.

I Sverige är främst Bohuskusten och stränder i södra Sverige drabbade av den marina nedskräpningen.

Men trots att mycket av skräpet kommer från utlandet, är det mesta från oss i Sverige.

– Vi slarvar med att inte ta med skräp hem från stranden, säger Joakim Brodahl, verksamhetschef Hav & Land på Håll Sverige Rent.

De senaste åren har nedskräpningen på stränderna i södra Sverige ökat. Kvällsposten, som just nu publicerar en artikelserie om nedskräpningen, under namnet "Rädda våra stränder", har tidigare rapporterat om bland annat Järavallen. 

Det skånska naturreservatet som införde nolltolerans mot nedskräpning – men där det i stället blev värre, de senaste tre åren. 

Vid världsekonomiskt forum i Davos 2016 presenterade välgörenhetsorganisationen Ellen Mac Arthur Foundation beräkningar som visar att det år 2050 finns mer plast än fisk i världen – om ingenting görs. 

Men mycket av skräpet som kommer hit är från det svenska fastlandet, både från stränderna och längre in i landet.

 

SKRIV PÅ KVÄLLSPOSTENS NAMNINSAMLING HÄR – PRIORITERA FRÅGAN 

 

Nedskräpningen får stora konsekvenser även för djuren. Foto: ANDERS GRONLUND / ANDERS GRÖNLUND, KVÄLLSPOSTEN. ANDERS GRÖNLUND

Skräp från land

Man räknar med att det varje år hamnar 10 miljoner ton plast varje år i havet och stränderna i världen.

I Sverige finns inga exakta siffror eller samlad statistik. En siffra man har är från Bohuskusten, där slängs mellan åtta- och tiotusen ton skräp.

Skräp som till en stor del kommer från våra egna stränder.

– Skräpet kommer från olika håll. Endel kommer från våra stränder, vi slarvar med att ta med engångsförpackningar hem från stranden, säger Joakim Brodahl, verksamhetschef Hav & Land på Håll Sverige Rent.

En del av skräpet som hamnar på stränderna och i vattnet kommer även från städerna.

– 80 procent av allt skräp kommer från land. Det kommer från staden och blåser in. Det mesta hamnar till slut i havet, som ett sista stopp och papperskorg, säger Joakim Brodahl. 

 

Ölburkar längs havet. Foto: ANDERS GRONLUND / ANDERS GRÖNLUND, KVÄLLSPOSTEN. ANDERS GRÖNLUND

Skräp från hav

Det är inte bara från fastlandet och stränderna som skräpet kommer från. 

Mycket kommer även från havet.

– Dels blåser det in från havet och dels för havsströmmar med sig skräp. En hel del skräp kommer från utrikes, både medveten-  och omedveten dumpning, säger Charlott Stenberg, marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne.

– Det är förbjudet att dumpa skräp, men det händer att man gör det ändå.

Skräpet som kommer in från havet kan ibland färdas längre sträckor innan det når stränderna i södra Sverige.

– Tittar man på stränderna är det mycket förpackningar. Man har tidigare tittat på förpackningarna under studier för att se varifrån de kommer, och ibland kan skräpet ha färdats väldigt långt. I och med att det är plast, bryts det inte ned och kan därför hålla långa resor, säger Charlott Stenberg.

– Man har sett exempel på stränder fulla med petflaskor som har dumpats från fartyg. 

 

LÄS MER: Kändisarna om nedskräpningen: "Hjärtlöst" 

 

Skräp från konsumenter och produkter

Mycket av skräpet som hamnar på stränderna kommer alltså från oss konsumenter.

En hel del av skräpet är förpackningar och annat, så kallat, konsumentskräp. 

– Det är främst konsumentskräp, alltså skräp som vi misslyckats att ta hand om. Det är mycket dryckesförpackningar, matförpackningar och engångsartiklar. Då är det främst konsumentskräp från våra städer och landsbygd, och en del från andra länder som har soptippar som inte är täckta ordentligt, säger Joakim Brodahl.

Förutom det synliga skräpet, så som förpackningar av mat och dryck, finns även mindre skräp.

Detta mindre skräp kommer främst i form av mikroplast.

– Det större skräpet är påtagligt vid städningar efter stormar, då tar man helt enkelt det man kan se. Men mikroplasten som är nedbruten är inte lika lätt att se och är ett svårare kapitel. Det är ett bekymmer då bland annat yngel kan missta det för plankton, säger Charlott Stenberg.

En markägare i Skåne säger att det är mycket problem med mindre engångsartiklar som spolas upp på stranden.

– Det kommer en hel del tops i plast. De ligger överallt och tar aldrig slut, det är helt meningslöst, säger Johan Larssen, markägare vid Järavallen. 

 

LÄS MER: Så drabbas djuren av människans nedskräpning

 

Historisk ökning

Enligt Joakim är det svårt att se om det har skett någon ökning när det kommer till konsumentskräp på stränderna, då det inte finns någon samlad siffra.

– Vi har sett en historisk ökning i och med att vi producerar mer och att skräpet blir mer synligt. Det är ett ständigt flöde och det är viktigt att vi stänger av kranen av skräp, säger Joakim Brodahl.

Förutom att det är farligt för miljön och djur är konsumentskräpet och nedskräpandet av stränderna även en ekonomisk och social fråga.

– Det är dåligt på många sätt. Förutom miljöaspekten kostar det även mycket. Man räknar med att kommunerna betalar cirka två miljarder kronor per år för att städa. Sen är det ett socialt problem. Platserna som är nedskräpade vill ingen vara på, det ser då ut som en övergiven plats och ger då en otrygghet och ökad kriminalitet, säger Joakim Brodahl och fortsätter.

– Det finns inget positivt och det är ingen bagatell heller utan ett allvarligt miljöproblem som många tog lätt på innan, allt ifrån individen till myndigheterna. 

 

PÅ SÖNDAG KAN DU HJÄLPA TILL – PLOCKA SKRÄP I ÄNGELHOLM MED KVÄLLSPOSTEN 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!