Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här offrar Sveriges asatroende till Freja

Ellinor Högstedt var huvudblotförättare och höll i cermonin. Foto: Björn Bamberg/NAS
Stenar Sonevang, talesperson för nordiska Asa-samfundet. Foto: NAS
Ett hundratal samlades vid Ale stenar på fredagen. Foto: Björn Bamberg/NAS
Vid ett stort blot bildar deltagarna en cirkel kring en huvudblotförättare. Foto: Björn Bamberg/NAS

På midsommarafton samlades asatroende vid Ale stenar för att offra till gudar och gudinnor vid ett sommarblot.

Evenemanget drog ett hundratal besökare och synligheten beskrivs som en viktig del för att få religionen att bli tagen på allvar.

– Vi vill att asatro ska vara ett naturligt val för människor precis som förr, säger Stenar Sonevang, talesperson för Nordiska Asa-samfundet.

Nordiska Asa-samfundet (NAS) har upplevt en snabb tillväxt sedan starten 2014. De är ett religiöst samfund som anammat den gamla nordiska asatron med gudar och gudinnor som Oden, Tor och Freja.

– Det är en riktig religion, vi blev godkända av Kammarkollegiet 2016 men vi jobbar på att bli accepterade i det offentliga rummet. Få rätt att synas och höras som alla andra religioner. Bli inbjuda att diskutera i radion och debattprogram till exempel.

Sommarblotet är ett storblot men det hålls även regelbundet mindre, lokala blot. Temat är fruktbarheten med Kärlekens gudinna Freja i fokus. Hon är en av de 147 gudamakter som Nordiska asa-samfundet erkänner.

Vid ett blot bildar deltagarna en cirkel kring en huvudblotförrättare, som vid det här tillfället var Ellinor Högstedt. 

– Det här är ett sommarblot där gudinnan Freja står i mittpunkten. Vi offrar för kärleken, vänner och familj. Hela blotcirkeln är till för oss att få kontakt med förfäder och gudamakter. 

Offrar till gudarna

Precis som för tusen år sedan offrar asatroende till gudarna i hopp om att få något tillbaka.

– Vissa hade med sig kött, andra grödor och hoppades på en bra skörd till hösten. Vi offrar även mjöd som vi brygger själva inom samfundet. Vi är ett moderniserat och reformerat asasamfund och offrar inga levande djur, säger Stenar Sonevang.

För samfundet var Ale stenar ett klockrent val och Stenar Sonevang berättar att det blev ett lyckat midsommarblot.

– Det har varit riktigt bra, fantastisk på alla sätt och vis så vi är väldigt nöjda. Vädret var fint och för att vara vid Ale stenar var det inte särskilt blåsigt. Ale stenar är en av de tio viktigaste platserna att besöka för en asatroende. Det kändes riktigt bra att vi var här, säger han.

Ale stenar är en fornlämning av typen skeppsättning, uppförd runt 600 e.Kr. vid Kåseberga på Österlen i Ystad kommun. Foto: TOMAS LEPRINCE

 

Kämpar mot politisk inblandning

Nordiska Asa-samfundet är numera uppe i över 1000 medlemmar och kämpar mot fördomar och för att hålla sig politiskt neutrala, vilket även Sydsvenskan skrivit om.

Ellinor Högstedt var huvudblotförrättare. Foto: Björn Bamberg/NAS

Trots att samfundet är icke-politiskt drar de till sig en del människor med högerextrema åsikter. 

Enligt Sydsvenskan och SVT uteslöts samfundets "riksblotsansvarige" i fjol efter rasistiska uttalanden på möten och sociala medier. Med honom valde en handfull medlemmar att gå ut ur NAS. I ett mejl till Kvällsposten skriver mannen att de uppgifterna inte stämmer. Han skriver att han valde att hoppa av självmant och att han "aldrig varit högerextrem".

 

LÄS MER: Vikingarnas mål var att dö med ära

Stenar Sonevang poängterar att samfundet inte lägger sig i vilka politiska åsikter medlemmarna har på sin fritid, men i Sydsvenskan säger han att man kommer göra bättre bakgrundkontroller av personer som ska få betydelsefulla uppdrag i framtiden.

– Det allmänna svaret är att vi inte har något intresse för vad människor har för privata politiska intressen. Vad de gör på sin fritid och deras åsikter lägger vi oss inte i. Vi är ett icke-politiskt, religiöst samfund. När människor kommer på våra tillställningar säger vi alltid att politiska hälsningar och symboler inte är tillåtna, säger Stenar Sonevang.

Ett femtiotal personer bildade en deltog i cirkeln kring blotet medan ytterligare ett femtiotal var åskådare. Foto: Björn Bamberg/NAS

Gille efter blotet

Samtidigt jobbar samfundet mot andra fördomar, som att folk inte tar deras religion på allvar. De upplever dock att det blir mindre ju mer samfundet växer.

– Folk är okunniga om asatro och vad det innebär. Det är en viktig del att vara ute och att folk ska få chans att prata och titta på ceremonier, prata med oss, se vilka vi är och vad vi gör. Vi vill att asatro ska vara ett naturligt val för människor precis som förr.

Efter blotet samlades deltagarna nere vid en rastplats för gille med hembrygd mjöd och grillning. 

Midsommarblotet är ett av de viktigaste i asatron tillsammans med midvinterblotet. Det här blir dock det sista för samfundet, nästa år kommer man i stället ha ett sommarblot när fullmånen infaller i slutet av juli.

– Svenskar är väldigt traditionsbundna och vi har insett att vi varken kan eller vill konkurrera med midsommar, sill och jordgubbar, säger Stenar Sonevang.

Fakta

Asatro är en polyteistisk religion, det vill säga att man erkänner flera gudar. De viktigaste är Oden, Freja, Tor och Frej.

Religionen utövades i Nordeuropa före Kristendomen fördes in, alltså fram till cirka 1000-talet.

 

Modern asatro används om grupper som på ideologiska och religiösa grunder försöker återskapa den forna religionen. Man baserar sig ofta på texter som till exempel de isländska Eddatexterna, en samling dikter om fornnordiska gudar och hjältar.

 

Centralt i asatron naturen, solen och förfäderna, vilka man dyrkar genom ett flertal religiösa handlingar, bland annat blot.

 

Blot är ett offer som syftar till att vinna gudars välvilja så att de som genomför blodet får igenom sina önskningar.

 

Förr offrande man bland annat djur till gudarna för att få god skörd och lyckas i krig. 

 

 

Källa: Nationalencyklopedin, SAOB

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!