Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här dränks den skånska orten – kan försvinna från kartan

Havsnivån kan komma att stiga och Skanör och Falsterbo riskerar att översvämmas om inget görs. Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN
Det hotade området från ovan.

En flodvåg som dränker allt i sin väg.

Det visar bilderna av klimathotet mot Falsterbonäset.

Vissa invånare kallar det "en myt".

Miljöministern varnar att staten inte tänker rädda drabbade kommuner. 

– Om inget görs innebär det fara för liv, säger Per Juhlin, projektledare för "Skydd mot höga havsnivåer" i Vellinge.

Bakom en glasdörr i ett anonymt rum på kommunhuset i Vellinge döljer sig apokalypsen.

På en datorskärm ska Per Juhlin, som leder Sveriges största skyddsvallprojekt, strax visa oss bilderna över hur Falsterbonäset – Skanör, Falsterbo och Höllviken – drabbas av klimatförändringarna.

Han trycker på play.

Vi ser hur en enorm flodvåg tränger in och urskillningslöst svämmar över allt i sin väg och begraver en hel ort under vatten. 

Det går snabbt. Snabbare än vad forskningen tidigare visat.

Boven i dramat är det allt varmare klimatet som smälter glaciärer på Grönland och Antarktis så att havsnivåerna stiger i en accelererande takt.

I framtiden kan en livsfarlig cocktail av höga havsnivåer och extremväder göra delar av Sverige obeboeliga.

Södra Sverige ligger mest illa till. 

I sammanhanget kan Vellinge kommuns tvillingorter Skanör och Falsterbo beskrivas som särskilt utsatta områden.

Per Juhlin pekar på skärmen och berättar med lugn och saklig, närmast monoton röst.

– Här ser vi hur Skanör och norra delarna av Falsterbo påverkas. Om inget görs innebär det fara för liv. Barns liv, exempelvis.

Invånare kritiserar vetenskapen

En halvtimme innan står vi på bryggan intill Skanörs hamn.

Här kallar boende hotbilden för ”en myt”. Tillfälliga översvämningar har alltid skett och nutiden är bara en parentes i historien. Vetenskapsmän beskylls för att sprida ”domedagsprofetior”.

– De är för jävliga, säger en äldre man som tar ett snabbt dopp i det medelhavsklara vattnet.

– Vi har bott här så länge. Förra veckan gick det upp till husen. Det är lite högt ibland och ibland är där inget vatten. Ibland är stranden jättestor. Det är levande på något vis.

Bortom hamnen breder Skanörs mjuka sandstrand ut sig.

Global uppvärmning leder till att glaciärer och landisar smälter fortare så att havsnivån höjs. Hur mycket och hur snabbt havet stiger beror på hur mycket klimatet förändras och på hur koldioxidutsläppen utvecklas. Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Skanör-Falsterbo, med sin 40 kilometer långa sandstrand, är sedan 1800-talet en av Sveriges absolut främsta badorter.

Likt Båstad är detta en av näringslivstopparnas och societetens favoriter på somrarna.

Området rymmer bland annat Falsterbo Horse Show och landets tredje äldsta golfklubb, där en och annan golfare går klädd i Tweed.

Naturkatastrofen kan drabba i morgon

På 1100-talet var Skanör tidvis Danmarks näst största stad. Under höstmånaderna förvandlades området till ett centrum för handel och sillfiske.

I Falsterbo fanns 81 krogar på 1400-talet.

Men år 1872 drabbades området av en naturkatastrof som kom att kallas ”Backafloden”.

Det kraftiga högvattnet nådde som högst 2,40 meter över medelvattenståndet. 

271 människor dog i Tyskland och Danmark, 23 i Skåne. Omkring 15 000 fick sina hem förstörda.

Översvämmningar kan drabba Skanör och Falsterbo om inget görs. Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Att ingen dog i Falsterbonäset beror på att invånarna på den tiden byggde sina hus på höjdpunkterna. Numera är halvön tätbebyggd med hundratals hus på låg höjd nära havet.

Om Backafloden skulle slå till idag hade konsekvenserna därför blivit mycket större.

Liknande högvatten kommer att ske igen, säger forskningen. Kanske om 100 år.

Kanske imorgon.

Forskare har efterlyst evakueringsplaner

Därför har forskare efterlyst evakueringsplaner.

En sak är forskningen enig om: i framtiden kommer antalet översvämningar att öka, när vattnet stiger till följd av den globala uppvärmningen.

Den 4 januari 2017 höjdes vattennivån i Falsterbonäset med 1,53 meter efter en storm. En familj evakuerades, gator stängds och på kvällen drabbades området av strömavbrott.

Om 80 år kan vattennivån vara två meter över det normala.

”Det finns de som förnekar Förintelsen”

Per Juhlin reagerar knappt när vi berättar att badare i Skanör kallat mardrömsscenariot han bekämpar för ”en myt”.

”Det finns de som säger att vi aldrig varit på månen. Det finns de som förnekar Förintelsen”, säger Per Julhin. Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Han har hört det förr.

– Ja det finns ju de som förnekar det fullständigt, säger han och slänger en blick mot bilderna på flodvågen som hotar att radera hans hemkommun.

– Det finns de som säger att vi aldrig varit på månen. Det finns de som förnekar Förintelsen.

Boende ser stranden ätas upp av havet: ”Kulturvärde försvinner”

Flera gånger har Vellinge kommun bjudit invånarna på möte för att visa bilder över hur området kan drabbas, beroende på hur mycket vattennivån höjs.

Måns Weimarck ser hur bit efter bit av den plats där hans släkt bott i generationer, sjömän och sjökaptener, täcks av vatten. Huset han delar med fru och barn i den gamla fiskebyn Kämpinge likaså.

– Vi pratar om ett helt kulturvärde som försvinner, säger han. Nästan alla forskare i världen är överens vid att detta är vad som händer om den globala uppvärmningen fortsätter.

Måns Weimarcks släkt har bott i Skanör-Falsterbo i flera generationer. Foto: Privat

År efter år, meter för meter, ser han hur stranden äts upp av havet.

– Det handlar inte bara om tillfälliga strömmar. Det är ju inte så att stranden byggs på, säger Måns Weimarck.

Larm: Inga lån och inga försäkringar till utsatta områden

Trots farorna har Vellinge kommun fortsatt att bygga bostäder längs kusten.

2017 gick regeringen in och stoppade kommunens planer på nybygge, vilket staten kan göra om riksintressen hotas.

Framtida havsnivåhöjningar angavs som det viktigaste skälet.

Staffan Moberg, jurist vid branschorganisationen Svensk försäkring, varnar för byggen på platser som är särskilt utsatta för översvämningar.

Han är säker på att klimatförändringarna inte bara leder till dyrare försäkringspremier utan även att husägare får det svårt att teckna försäkring.

– Banker funderar också i de här banorna. Ska man låna ut pengar till produktioner, där ägarna kanske inte kan återbetala lånen på fastigheten när de återkommande gånger drabbas av dyra vattenskador?

Ser man att ett visst område översvämmas kontinuerligt, då finns risk att bolagen slutar att försäkra där. Länsförsäkringar har gått ut och sagt att när kommuner bygger på platser som bolaget anser olämpligt, då kommer de inte att erbjuda försäkringar där. Det är sunt faktiskt.

Miljöminister: ”Staten kommer inte att rädda kommuner”

När Kvällspostens chefredaktör i somras intervjuade miljöminister Karolina Skog (MP) varnade hon att staten inte kommer rädda kommuner när katastrofen inträffar.

– Ansvaret ligger på enskilda fastighetsägare och kommuner. Alla kommuner måste ta frågorna på allvar.

Miljöminister Karolina Skog (MP) har tidigare varnat för att staten inte kommer att rädda kommuner när katastrofen inträffar. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Om kommuner är passiva kan både fastighetsägare, offentliga byggnader och vägar ligga risigt till.

– Om kommunerna är passiva, så kommer fastighetsägarna att stå helt själva, sa Skog i augusti.

På Länsstyrelsen har tjänstemän flaggat för att kommunen måste göra "reträtt" från Skanör och delar av Falsterbo. Alltså att omkring 10 000 invånare måste flyttas.

Uttalandet upprör Måns Weimarck.

–  Det är helt fel.

”Landsdelar som riskerar att sjunka i havet bör få stöd”

Han talar om emotionella värden men också om höga priser på många av de drabbade husen.

– Vem har råd att ge bort 7 miljoner kronor? Om man ska retirera får staten gå in och köpa loss husen till marknadsvärde, säger han.

– Hade man resonerat så, då hade halva Nederländerna inte funnits idag. Med den tekniska nivå vi befinner oss i, i ett av världens rikaste länder, tycker jag det är självklart att vi ska skydda oss istället för att fly.

Han ser hellre att kommun, eller staten, hjälper med skydd.

– Folk som bor inne i tätorter betalar skatt för att underlätta för folk som bor på landsbygden. Det är rimligt att folk i trygga områden bidrar för att rädda vissa landsdelar från att sjunka i havet, säger Måns Weimarck.

Sveriges största skyddsvall har ännu inte godkänts av domstol

Räddningsaktionen pågår  innanför det anonyma kommunrummet där vi fått beskåda hur klimatförändringarna hotar området.

Per Juhlins planerade skyddsvall ska bli 23 kilometer lång och skydda 25 000 bostäder.

Havsnivån kan stiga. Foto: EXPRESSEN

Om projektet blir godkänt i mark- och miljödomstolen.

– De projekt jag känner till har godkänts. Lommas skyddsvall är det som liknar detta mest, säger Per Juhlin.

Men den skyddsvallen är bara en tjugondel så stor som den Vellinge kommun planerar att bygga.

Nu väntar en process där var och en kan lämna in synpunkter om projektet till domstolen.

"Kan Parisavtalet få genomslag, då kanske vi bara behöver hälften så stor vall"

– Kan Parisavtalet verkligen få genomslag, då kanske vi bara behöver en hälften så stor skyddsvall till 2065. Men det vet vi inte. Det är ju uppvärmningen som det bygger på, atmosfärens uppvärmning, säger Per Juhlin.

Måns Weimarck, vars släkt bott här i generationer och har en gata uppkallad efter sig, säger att det är svårt att tänka sig ett scenario där området inte får någon hjälp.

– Vi har känt en trygghet i att det finns någon som planerar och arbetar för att vi ska kunna fortsätta bo här. Men först om några år vet vi om projektet går igenom. Skulle det bli nej...då blir vi  oroliga.