Stora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: Baltic eyeStora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: Baltic eye
Stora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: Baltic eye
De röda områdena visar var i Östersjön det är som värst. Foto: BalticEyeDe röda områdena visar var i Östersjön det är som värst. Foto: BalticEye
De röda områdena visar var i Östersjön det är som värst. Foto: BalticEye
Växter och fiskars andning och beteende påverkas och även människor riskerar att få i sig läkemedelsrester. Foto: Fritz SchibliVäxter och fiskars andning och beteende påverkas och även människor riskerar att få i sig läkemedelsrester. Foto: Fritz Schibli
Växter och fiskars andning och beteende påverkas och även människor riskerar att få i sig läkemedelsrester. Foto: Fritz Schibli
Stora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVPStora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Stora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Här är Östersjön mest förorenad – unik karta

Publicerad

Stora mängder lugnande, smärtstillande och ångestdämpande mediciner läcker ut i Östersjön.

Växter och fiskars andning och beteende påverkas och även människor riskerar att få i sig läkemedelsrester.

– Det otäcka är att reningsverken bara rensar bort hälften av läkemedlen, säger Christina Thimrén Andrews som tar prover i Östersjön.

Abborrar blir oförsiktiga och glupska av ångestdämpare.

Alger växer annorlunda.

Storspiggen får mindre matlust och blir mindre stresskänslig av antidepressiva läkemedel. Vilket ökar risken för att bli uppäten av rovfiskar.

Flera undersökningar visar att de mediciner människor läcker ut i vattnet påverkar havets invånare.

I slutändan kanske även människor som, utan att veta om det, konsumerar andras läkemedelsrester när de äter fisk som fått i sig medicin genom vattnet.

Därför är det oroväckande att stora mängder läkemedel hittas i Östersjöns kustområden. Och förvånande nog även i öppet hav.

 

LÄS MER: Del 2 om Östersjön: Dolda rören under ytan – som pumpar ut svart rök i havet 

 

Christina Thimrén Andrews, projektledare på Briggen Tre Kronor.Foto: Pressbild

Vattenprover visar hur svenskar mår

En av de som tagit prover på Östersjöns vatten är Christina Thimrén Andrews, projektledare på Briggen Tre Kronor som seglar runt i Östersjön för att ta reda på hur havet mår och för att förmedla informationen till allmänheten och skolelever.

– Vi har tagit vattenprover på uppdrag av bland andra Stockholms universitet. Det är både oroväckande och intressant. Vi kan se direkt hur folk mår på olika håll i Sverige. Var man använder mest lugnande medel och hjärtmediciner, säger hon.

En av orsakerna till att mediciner nu hittas i Östersjön är människans dramatiskt ökade intag av läkemedel.

I höstas rapporterade SvD att antalet 5-9-åringar i Sverige som behandlas med antidepressiva preparat, så kallade lyckopiller, fyrdubblats.

Briggen Tre kronor.Foto: Pressbild

 

LÄS MER: Del 3 om Östersjön: Anna-Carin, 53, älskar sälar – och skjuter dem

 

Smärtstillande utanför Stockholm och Skåne

Det smärtstillande ämnet diklofenak, som orsakade en ekologisk katastrof och utrotade gampopulationen i Indien, har hittats på flera håll i Östersjön.

Exempelvis utanför Stockholm, Öland och inte minst i södra Sverige. Det visar en unik karta från Helcom, som består av representanter för Helsingforskommissionens länder där bland andra Sverige, Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland ingår.

– Just nu pågår arbete med att reningsverken ska få bort större andel av läkemedlen som vi spolar ner, säger Christina Thimrén Andrews.

Exakt vilka följder rester av enskilda mediciner som tas upp av fiskar och växter kan ha vet vi ännu inte.

"Innan vi gör något måste vi veta om det verkligen är ett problem"

Sture Hansson, professor med 40 års erfarenhet av forskning i Östersjön, manar därför till försiktighet.

– Det är inte belagt att läkemedel har stor påverkan på Östersjön. Kanske lokalt, jo. Och självklart måste företagen försöka designa läkemedel som bryts ner snabbt, säger han.

– Mycket om "döende Östersjön" är inget annat än skitsnack. Innan vi börjar satsa på att lösa det vi tror är ett problem måste vi veta om det verkligen är ett problem.

Kvällspostens reportage om Östersön har fått mycket uppmärksamhet. Fiskaren Mats Andersson är en av dem som varslat om det allvarliga tillståndet i havet.Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

Cocktail av mediciner och kemiska medel i Östersjön

Det som framför allt oroar många Östersjöforskare är vilka framtida effekter Östersjöns cocktail av olika läkemedelsrester kan ge.

Man vet helt enkelt för lite om hur vissa mediciner och kemiska medel kan påverka tillsammans i ett samhälle där produktionstakten av nya kemikalier är hög.

När effekterna av PCB och DDT upptäcktes och kemikalierna förbjöds, som bland annat gjorde sälar och havsörnar sterila, tog det ett halvt sekel innan de drabbade arterna kunde återhämta sig.

 

LÄS MER: Del 1 om Östersjön: Ålafiskarna som vill rädda havet – men anklagas för utrotning 

 

Fiskarnas fortplantning kan hämmas av hormonpreparat som släppts ut i havet.Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

Så kan vanliga människor hjälpa havet

Det vi vet är exempelvis att utsläpp av antibiotika kan leda till att motståndskraftiga bakterier utvecklas, vilket gör det svårare att bekämpa sjukdomar.

Att fortplantningen av fisk och musslor kan hämmas av hormonpreparat.

–  Det vore bra om fler lät bli att slänga läkemedel i toaletten eller via sopor. Lämna in dem till apoteken i stället, säger Christina Thimrén Andrews.

Det mesta som hamnar i Östersjön är sådant som vi har i våra hem.

 

LÄS MER: Federico Moreno: "Hatet engagerar mer än hotet mot vår existens"

 

Det vi använder när vi diskar, duschar, kläder vi köper och alltså läkemedel. Sådant som slängs ute i skogen hamnar förr eller senare också i havet.

– Det jag försöker säga till folk är att de ska välja miljövänliga produkter när de köper diskmedel, tvättmedel och kläder, säger Christina Thimrén Andrews.

I september invigdes i Linköping det första reningsverk i Sverige som kan rena avloppsvatten från läkemedel och andra farliga ämnen.

Reporter Federico Moreno och fotograf Åsa Sjöström.Foto: KVP

 

SE MER: Sälen var utrotningshotad – nu hotar den fiskebeståndet 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag