Foto: / SHUTTERSTOCK
 Foto: / SHUTTERSTOCK

Här är den nya fula Ikea-bluffen

Publicerad

Blufföretagen gör vad de kan för att lura och tjäna pengar på Ikeas kunder.

En annons i sociala medier tog bara 29 kronor betalt för ett presentkort värt 2 000 på Ikea Malmö.

Men givetvis dök aldrig något presentkort upp hos köparen.

– Vi tycker det är oerhört beklagligt att det här drabbar våra kunder, säger Jakob Holmström, pressansvarig på Ikea.

Blufföretag marknadsför sig som Ikea på olika sociala medier och lockar folk att köpa billiga presentkort inför julafton.

Men köparna får inga presentkort, och detta är bara det senaste i en rad bedrägerier i Ikeas namn. Under oktober, november och december har det ofta varit flera fall varje dag.

– Det har varit på Instagram, Facebook, you name it. Det har varit en ökning nu under senhösten och vintern, men det har pågått under hela året. Vi får samtal och mejl dagligen från kunder som vill göra oss uppmärksamma, och det är något vi så klart uppskattar, säger Jakob Holmström, pressansvarig på Ikea.

Exempel på hur det kan se ut när bluffarna försöker lura Ikeas kunder.

Vill hjälpa kunderna

Från Ikeas sida jobbar man nu intensivt med att släcka ned bluffkampanj efter bluffkampanj. De här bluffkampanjerna har flera gånger inneburit att  abonnemang startats och att en fast summa varje månad dragits från den lurades bankkonto.

 

LÄS MER: Här hånas Ikea över hela världen

 

Kampanjerna är bara ute en kort tid, så fort de uppmärksammats av Ikea eller polisen så släcks de ned.

– Vi ser mycket allvarligt på att människor luras på det här sättet och vill bidra så mycket vi kan till att våra kunder enklare ska kunna identifiera den här typen av bluffkampanjer, säger Holmström.

"Titta efter märkliga adresser och dålig svenska"

Det är en ökande trend. Fler blufförsök än någonsin tidigare upptäcktes förra året och siffran ser ut att stiga även för 2018.

Vad bör man tänka på för att undvika att luras?

– Man ska alltid ifrågasätta erbjudanden som kommer oförutsett till en. Man ska också vara uppmärksam på avsändare och titta noga på länkar och domäner. De som har utgett sig för att vara oss har ofta haft någon obskyr mejladress i domänen. De har svårt att komma åt vår domän även om de bygger skalet väldigt skickligt, säger Jakob Holmström och tillägger:

– Utöver det så är språkliga fel, stavfel, särskrivningar och konstiga formuleringar också indikationer på att något inte stämmer. Jag brukar också ofta avsluta med att säga "låter det för bra för att vara sant så är det ofta det".

 

LÄS MER: Ikea varnar för välskriven bluff 

 

"Bluffarnas kreativitet är slående"

Ikea uppmanar till att slänga mejl som skickats från märkliga mejladresser i papperskorgen. Man ska inte heller klicka på länkar eller lämna ut känslig information som person- eller banknummer.

– Bluffarnas kreativitet är slående. Det kan vara allt från att Ikea fyller 70 år till vad annat som helst. Det har varit alla möjliga olika varianter, säger Holmström och avslutar:

– Och vi tycker så klart att det är oerhört beklagligt att det här drabbar våra kunder.

 

HUR GÖR DU FÖR ATT UNDVIKA ATT BLI LURAD PÅ NÄTET?

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Jag tror att yngre personer är mer uppmärksamma och att äldre riskerar att råka illa ut i större omfattning, säger Ben Owitt, 23, från Bristol.

– Sunt förnuft! Om det låter för bra är det antagligen det, säger Louise Krasse, 26, student från Malmö.

 

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Jag tänker inte på det. Om det är en hemsida som jag känner igen är det inga problem. Jag handlar på större företag och går in direkt på företagens hemsidor. Vill jag till Ikea går jag in direkt på Ikea, säger Emma Erlandsson, 18, student från Malmö

– Jag tar det oftast på faktura. Det känns lite tryggare i alla fall, säger Hanna Seidlitz, 18, student, Malmö.

 

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Det är fräckt när de försöker luras. Företag som jag känner till tycker jag är okej att handla från. Så det beror på vilket vilket företag det är. Jag är extra försiktig när det gäller mina kortuppgifter, säger Britt-Marie Johansson, 79, pensionär, Malmö.

 

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Jag är inte orolig. Jag handlar nog inte så mycket på nätet och inte på sidor som jag inte litar på. Är det erbjudanden som är för bra för att vara sanna så hade jag nog reagerat. Jag är nog ganska kritisk till saker som verkar för bra, säger Nina Köster, 36, ingenjör från Malmö med dottern Vera 4,5 månader.

Relaterade ämnen
Martin Hardenberger
Martin Hardenberger

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag