Här är 8 spökplatser du inte visste fanns

I Höganäs Folkets park skulle folket roa sig och glömma arbetsbördan för en stund. Parken återuppstod i en modernare tappning 1966, men kanske hade tiden redan då sprungit ifrån folkrörelsens nöjespalats. Det regnade in och förfallet började i samma stund som byggnaden togs i bruk i samma takt som besökarna började sina. I dag har danspalatset fallit i glömska.
Foto: Calle Bergendorff
1968 invigdes en tunnel under Limhamn. Syftet var att transportera kalk från kalkbrottet till cementfabriken, eftersom Limhamnsborna plågades av de tunga och dammiga lastbilstransporterna ovan jord. Svaret blev en två kilometer lång underjordisk transporttunnel. Tio år senare upphörde cementtillverkningen och tunneln stängdes. Hösten 2012 plomberades tunnelmynningen.
Det började som ett kollektivt slakteri, bönder emellan. Under 1900-talet kom det att växa till ortens största industri. I dag är Scans slakteri i Kävlinge historia. 2008, när företaget slutligen lämnade slakteriet, sänkte sig tystnaden över hallarna där en gång kreatur och svin gick sin sista vandring. Vid ett besök i lokalerna är det tyst, näst intill spöklikt. Finns det kospöken, så finns de här...
I en öde skogsdunge i nordvästraSkåne har ett antal tågvagnsekipage lämnats åt sitt öde. Här regerar rost, röta och röra. Vagnarnas historia är höljd i historiens dunkel, men de har troligen trafikerat någon av alla rälsbanor i södra Sverige. En ledtråd kan stå att finna på en av vagnarna i dungen: Beteckningen "LBJ 36". Möjligen står det för Lund - Bjärred Järnväg, en bana i drift 1901-1939.
Även Sydsverige behövde skyddas under kalla kriget. Bland annat skulle järnvägsnätets elförsörjning upprätthållas i ett krisläge. Svaret blev mobila omformare och transformatorer på räls som först förvarades i hemliga, dolda bergrum, men senare i byggda anläggningar. En rad byggnader, med en eller flera skyddande tunnlar, byggdes. En av dem utanför Hässleholm. I dag är platsen övergiven.
Här från bunkern i Gåsebäck skulle landet styras i kris eller krig. Civilförsvarsbunkrarna skulle hysa kommunledningar eller räddningspersonal, och var ofta utrustade med slussar och duschar för att skydda invånarna från radioaktivitet, kemiska vapen och annat otyg om det kalla kriget eskalerade till ett förintelsekrig. Bunkrarna fanns över hela landet, men övergavs i slutet av 80-talet.
Foto: Calle Bergendorff
1969, mitt under brinnande kalla kriget, togs bunkern i drift. Under marken, fyra våningar ner, döljer sig än en av de Natobunkrar som skulle skydda Danmark från faran i öst. I anläggningen, som är 3 000 kvadratmeter stor, jobbade, sov och åt de danska försvarsanställda. Allt som skedde i bunkern var topphemligt och mycket lite läckte ut. Bunkern stängdes definitivt 2006.
I nära 150 år hade det bedrivits stålindustri i Landskrona hamn, när Landsverk 1992 flyttade den sista tillverkningen till Polen. Då hade stridsvagnar, tipptruckar, grävmaskiner och över 6 000 tågvagnar rullat ut från fabriken. Stora delar av lokalerna står in i dag kvar - orörda. Mycket av det som är kvar är saker som var moderna på 1930-talet. Att vandra i lokalerna är som att göra en tidsresa.
1 / 8

Spritfabriken i Eslöv, kanonen Brita utanför Helsingborg och bunkern i Gåsebäck.

I Kvällspostens succéserie ”Övergivna platser i Sydsverige” besöker fotografen Calle Bergendorff varje söndag en ny bortglömd pärla. Nostalgi, spänning och historia fick honom att fastna för de övergivna platserna.

– En del lägger 20 000 kronor på att åka på skidsemester. Jag åker hellre ner och kollar på gamla tjeckiska och polska kemiindustrier. Men man får ju kompromissa lite med familjen också, säger Calle Bergendorff.

Vissa är lämningar från kalla krigets dagar i andra fall handlar det om vanliga civila platser.

Fotografen Calle Bergendorff.

Varje söndag, både i tidningen och på webben, besöker fotografen Calle Bergendorff en ny övergiven plats i Sydsverige. Platser som en gång var fulla med liv, men som nu står övergivna.

För Calle själv började intresset i de tidiga tonåren.

– Jag är uppfödd i Malmö. Där köpcentrumet Entré nu ligger, på Värnhem, fanns förr gamla tegelhus. Det var en ödetomt och där klättrade vi omkring när jag var 13, 14 år gammal.

Det ledde till ett intresse för övergivna platser. Och när extraknäcket med att sälja Sydsvenskan på söndagar gav Calle Bergendorff möjlighet att köpa sin första systemkamera väcktes fotointresset.

Kombinationen av de två, att fota övergivna platser, är ett intresse han delar med allt fler människor.

”Blev mer rumsrent”

– När Jan Jörnmark gav ut boken "Övergivna platser" 2007 öppnade han Pandoras ask. Då blev det här mer rumsrent. Intresset är väldigt stort. Jag har kontakt med många som besöker övergivna platser, både här och utomlands. Vi delar tips och information så ska jag till Danmark kollar jag om det finns något spännande på gång i området.

Har du missat någon del i Kvällspostens succéserie om "Övergivna platser i Sydsverige"? Ingen fara, du kan läsa i kapp på KVP.se!

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!