I dag är det internationella barncancerdagen. Därför startar Kvällsposten artikelserien om barn och cancer. Den här familjens kamp inte över. Ellen, Anna, Emil och Mattias Holgersson hemma i Rydebäck. Sonen Gustav somnade in i slutet av januari efter en lång kamp mot cancern. Familjen är engagerade i att samla in pengar till forskningen. Bland annat genom Team Rynkeby Helsingborg. Foto: Tomas Leprince
I dag är det internationella barncancerdagen. Därför startar Kvällsposten artikelserien om barn och cancer. Den här familjens kamp inte över. Ellen, Anna, Emil och Mattias Holgersson hemma i Rydebäck. Sonen Gustav somnade in i slutet av januari efter en lång kamp mot cancern. Familjen är engagerade i att samla in pengar till forskningen. Bland annat genom Team Rynkeby Helsingborg.  Foto: Tomas Leprince

Gustav är alltid med
– kampen går vidare

Publicerad

Gustav Holgersson kämpade mot sjukdomen i elva år.

I slutet av januari somnade han in med sin familj omkring sig. De bär med sig minnet av Gustav i sitt engagemang för att samla in pengar till Barncancerfonden.

- Trots att Gustavs kamp är över så slutar inte vår kamp.

Under alla år har familjen Holgersson försökt komma i väg på utflykter och resor tillsammans.

I år blir är allting annorlunda. För första gången finns sonen Gustav inte med. Mattias och Annas pojke, Ellen och Emils storebror blev bara tolv år.

Gustav syns och känns i huset i Rydebäck.

På matsalsbordet finns en bild av honom med ett brinnande ljus bredvid och gosedjuret Kalle.

Kalle är inte sliten utan mer kärleksfullt nött efter att ha legat nära ett barn i tio år. Bredvid ligger en minnesbok där klasskamrater, vänner, släktingar och människor som blivit berörda av Gustav fått skriva en hälsning.

Pappa Mattias bläddrar fram en hälsning från Gustavs rektor.

- Han skriver här om hur han tittar upp från sitt skrivbord och ser en liten kille som står i dörren och säger: Jag vill bara tacka dig för en underbar skoldag.

Och det är så Mattias minns sin son. En kille som gick igenom jättemycket sjukdom och plågsamma strålbehandlingar men med en stor aptit på livet.

Gustav kunde inte springa, hoppa och busa som andra barn men kramade så mycket han kunde ur tillvaron ändå.

"En fantastisk inställning"

- Han hade en fantastisk inställning, var alltid glad och positiv. Tänk att vara så sjuk och ändå vara så tacksam.

Familjen Holgersson har haft tid att förbereda sig på ett liv utan Gustav länge. Anna och Mattias fick reda på att han var sjuk när han var två.

Beskedet kom samtidigt som Anna var höggravid med Emil. Sedan dess har Gustavs vård varit en ständig del av familjens tillvaro och något att förhålla sig till.

Vetskapen om Gustavs sjukdom har gjort att de har försökt ta tillvara på tiden. Familjen har åkt på många resor och försökt göra så mycket som möjligt.

- Vi har fått uppleva väldigt mycket. Saker som vi kanske inte hade fått uppleva annars, säger Mattias Holgersson.

Flera gånger har de fått veta att det inte fanns mer att göra. Den senaste gången var i somras.

Tog farväl av varandra

- I maj fick vi veta att det inte fanns något mer läkarna kunde göra. De gav honom två till tre månader så från juli var vi inställda på att det kunde hända när som helst, säger Mattias.

Gustav fick några månader till med familjen. De sista veckorna orkade han inte mycket men familjen hade tid att ta ett ordentligt farväl av varandra i hemmet.

De fick prata, kramas och pussas. Mattias och Anna läste Bröderna Lejonhjärta för sin son.

Syskonen tog in en snöboll till storebrorsan och Gustav tog Emil i handen.

- Han sa: det är lugnt Emil, ingen fara.

"En fin stund"

- Jag tycker att det var en fin stund vi fick tillsammans, säger Anna.

Att familjen var förberedda innebär inte att sorgen blir mindre. De vet att de har mörka stunder framför sig även om minnet av Gustav är ljust. Gustav skulle fyllt 13 år i nästa vecka och Ellen tycker att familjen ska sjunga för honom. Kanske kan de äta kladdkaka och chokladboll till Gustavs minne. Hennes storebror älskade att fika.

- Jag minns när vi var på Rhodos i somras. Hur han satt i solstolen vid poolen med en cola i handen och sa "det här är livet", berättar Anna.

Mattias menar att sorg har många faser och att familjen har gått igenom de flesta redan. En del i kampen för Gustav har varit att engagera sig i kampen mot barncancer.

Mattias har arbetat i Barncancerföreningen Södras styrelse och cyklat med Team Rynkeby Helsingborg till Paris för att samla in pengar till Barncancerfonden. I år är det Annas tur att hoppa på sadeln. Och hon säger själv att engagemanget och slitet på träningen har varit en nödvändig ventil för henne under hösten och vintern.

- Jag tror det har varit min räddning.

- Det är klart man hade kunnat lägga sig på soffan, ätit praliner och tyckt synd om sig själv men det tror jag inte på. Jag mår bra av aktivitet.

Skrev en hälsning

Gustav har skrivit en sista hälsning på hennes cykel.

- När det gör riktigt ont i baken och när orken håller på att ta slut kan jag titta ner på det och hämta kraft.

"Det går att leva vidare"

Arbetet med att samla in pengar i kampen mot barncancer är en stark drivkraft för båda två. Och de har märkt att deras son hann göra ett avtryck och ett intryck på många människor i sitt liv. Mariakyrkan i Helsingborg var full av människor som ville ta ett sista farväl när Gustav begravdes förra veckan.

- Men det går att leva vidare, det måste det göra. Vi kommer aldrig att glömma Gustav men man måste kunna ha roligt igen och inte ha dåligt samvete för att man har det, säger Anna.

Henrik Högström
Henrik Högström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag