Hur ska vi prata om rasism mot oss med invandrarbakgrund när vi själva är rasistiska mot varandra? Det frågar sig författaren och retorikexperten Elaine Eksvärd. Foto: SAMUEL UNÉUS
Hur ska vi prata om rasism mot oss med invandrarbakgrund när vi själva är rasistiska mot varandra? Det frågar sig författaren och retorikexperten Elaine Eksvärd. Foto: SAMUEL UNÉUS

Larmar efter granskning: Polisen missar rasistdåd

Publicerad

Hatbrott missas ofta av polis och rättsväsendet, enligt forskare.

Många tror att brottet bara gäller när invandrare drabbas av rasism från majoritetsbefolkningen.

– Jag har sett en del ifrågasätta om det kan vara hatbrott när den misstänkte tillhör en minoritet, säger Görel Granström, docent i rättsvetenskap som forskar om hatbrott.

– Jag blev mobbad för att jag pratar svenska utan brytning och är mörkhyad, säger författaren Elaine Eksvärd.

Myter och okunskap om vilka som kan utföra rasistiska dåd gör att polis och rättsväsendet missar många hatbrott.

Det säger juristen Görel Granström, docent i rättsvetenskap i Umeå universitet som forskar om hatbrott, efter Kvällspostens granskning av rasism och hatbrott mellan minoriteter. 

– Vi vet att det förekommer att man ifrågasätter om det verkligen kan vara ett hatbrott när den misstänkte tillhör en viss minoritet. Det är lättare för polis och rättsväsendet att känna igen situationer som man är van vid att diskutera, säger hon.

Först 2008 blev rasistiska attacker mellan minoriteter definierade som hatbrott.

Fel tolkning av lagen

Det är fortfarande ett väldigt oskrivet och outforskat ämne och än i dag tror många att rasism är synonymt med svenskar som utsätter personer med invandrarbakgrund.

– I många fall har man tolkat det som att det är så lagen ska användas, säger Görel Granström. Sedan är problematiken att många utsatta överhuvudtaget inte vet vad hatbrott är.

Hatbrottslagen tolkas ofta fel, enligt Juristen Görel Granström som är docent i rättsvetenskap och forskar om hatbrott.Foto: Umeå universitet

En som själv har blivit utsatt är den kända retorikexperten, och författaren till tre bästsäljande böcker, Elaine Eksvärd.

Hon anser att samhället måste bli bättre på att informera om att rasism är brottsligt i Sverige och att det förekommer bland alla grupper.

– Jag blev mobbad i förorten där jag växte upp för att jag pratar svenska utan brytning och är mörkhyad. Alla svarta blev grymt mobbade, så såg ofta och så ser hierarkin ut. Vi kallades negerjävel och blev slagna och sparkade, säger hon.

Elaine Eksvärd: "Har bara blivit utsatt av invandrargrupper" 

Elaine Eksvärd säger att hon sällan blivit påmind om sin hudfärg av svenskar utan utlandsfödda föräldrar. Däremot ofta av andra invandrargrupper.

– Jag har vänner som bland annat är kurder, syrianer, iranier som själva säger att de aldrig hade kunnat komma hem med en svart partner. På grund av den rasism som finns i kulturen. Det måste vi kunna prata om utan att själva vara rädda för att associeras med den rasismen.

– I Brasilien ser du sällan mörkhyade på tv på grund av den strukturella rasismen mot svarta. Jag som halvbrasilianska måste kunna medge det. Idag är många rädda för att prata om rasismen bland invandrare för att de själva då kan kallas rasister. Men det är jätteviktigt att prata om.

Nu efterlyser hon en bredare diskussion om rasism.

– Jag tror invandrargrupper skäms för att det här förekommer. Hur ska vi prata om rasism mot oss när vi själva är rasistiska mot varandra?

Foto: SAMUEL UNéUS

Vänsterpartiet: "Majoritetsbefolkningen har fördelar"

Vänsterpartiets antirasistiska talesperson Christina Höj Larsen är också kritisk till rättsväsendets svårighet att identifiera hatbrott. Kritiken mot partiets antirasismarbete har ofta handlat om att de blundar för den här formen av rasism.

–  Men vi måste ändå se att vi lever i ett samhälle där majoritetsbefolkningen inte är rasifierad och har fördelar, säger hon.

– Vi måste säga, annars är man inte ärlig, att det finns en rasistisk hierarki mellan minoriteter.

En del kritik som framkommit mot den antirasistiska rörelsen är att man blundar för rasism mellan minoriteter.

– Är det så att vi mörkar eller inte snackar om att den också förekommer? Nej. Vi pratar konsekvent om hatbrott men jag är inte intresserad av vem som begår själva brotten, säger Christina Höj Larsen.

Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets antirasistiska talesperson.Foto: TOMMY PEDERSEN

Polis och lärare säger att rasism förekommer i hög grad i vissa miljonprogram. Kan du se att det finns grupper som är mindre vana vid att diskutera sin rasism?

– Jag kommer från Västernorrland. Om du åker till Ånge och frågar hur mycket de reflekterar kring rasismen så tror jag inte många gör det. På Stockholms universitet hade du fått ett helt annat svar. Jag tror att det finns en stark etnifiering av hur vi tolkar allt politiskt i dag.

Är inte vänstern och den antirasistiska rörelsen själva skyldiga till en del av den etnifieringen?

– Det ser jag inte alls. Vi försöker lyfta klass, kön och rasistiska hierarkier. Det handlar om att man måste vara utanför sin egen identitet för att det är vad solidaritet handlar om.

Många utsatta säger att förövarna tror att de kan uttrycka sig rasistiskt utan att vara rasister - för att de själva tillhör en minoritet.

– Det samma gäller när svenskar utsätter andra för rasism. De är inte rasister, för de ser sig själva som bättre. Det är rasismens stora gift.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag