Sofia Wikström, marinekolog på Stockholms universitet, ser ljust på Östersjöns framtid. Foto: Stockholms universitetSofia Wikström, marinekolog på Stockholms universitet, ser ljust på Östersjöns framtid. Foto: Stockholms universitet
Sofia Wikström, marinekolog på Stockholms universitet, ser ljust på Östersjöns framtid. Foto: Stockholms universitet
Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF, oroas över politikernas obeslutsamhet men tror att folkets engagemang kan rädda havet. Foto: / Saga Sandin / WWFAnders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF, oroas över politikernas obeslutsamhet men tror att folkets engagemang kan rädda havet. Foto: / Saga Sandin / WWF
Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF, oroas över politikernas obeslutsamhet men tror att folkets engagemang kan rädda havet. Foto: / Saga Sandin / WWF
Serien har varit jättebra och det folkliga engagemanget gör att jag tror Östersjön kan räddas, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF. Foto: ÅSA SJÖSTRÖMSerien har varit jättebra och det folkliga engagemanget gör att jag tror Östersjön kan räddas, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF. Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
Serien har varit jättebra och det folkliga engagemanget gör att jag tror Östersjön kan räddas, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF. Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
WWF:s Östersjöexpert är positiv inför framtiden. Delvis på grund av det stora folkliga engagemang som serien väck Foto: ÅSA SJÖSTRÖMWWF:s Östersjöexpert är positiv inför framtiden. Delvis på grund av det stora folkliga engagemang som serien väck Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
WWF:s Östersjöexpert är positiv inför framtiden. Delvis på grund av det stora folkliga engagemang som serien väck Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

Forskare: "Folket kan rädda Östersjön"

Publicerad

Kvällspostens reportageserie "Östersjöns förfall" har väckt ett stort engagemang.

Många läsare hör av sig med egna betraktelser, beröm och tips om mer som bör granskas.

Nu hyllas serien även av havsforskare.

– Serien har varit jättebra och det folkliga engagemanget gör att jag tror Östersjön kan räddas, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF.

Östersjöns döda bottnar breder ut sig.

Den ekologiska balansen har satts ur spel på grund av människans föroreningar.

Det finns fortfarande en chans att rädda havet och mycket positivt görs.

Men den granskande serien "Östersjöns förfall" visar att utsläppen fortsätter. Och att räddningsarbetet är långt ifrån så bra som det bör vara - om framtida generationer ska kunna ha ett friskt hav.

– Jag håller inte med om allt jag läst. Jag vet ju själv att vissa reagerat på att ni även skrev gott om ålfiskare, som många djur- och miljövänner är kritiska till, säger Anders Alm.

Forskare: "Jag har reagerat på uttalanden"

– Men det här är delikata frågor som måste diskuteras och belysas. Och jag känner mycket för småskaliga fiskare som blir lidande och får ta smällen. Men man måste tänka lite längre om man vill ha kvar fisket.

Sofia Wikström, marinekolog på Stockholms universitet, har också reagerat på reportageserien.

– Det har varit fina berättelser om ämnen som är viktiga att diskutera. Samtidigt som väldigt olika perspektiv kommit fram. Jag har själv reagerat på vissa forskares uttalanden, men det har visat hur polariserade frågorna är, säger hon.

Expert positiv - men oroas av politiken

Anders Alm är inte förvånad över det stora engagemang som serien väckt.

– Många svenskar och finnar lever antingen på kusten eller har sommarstugor och fritidsbåtar. Opinionsundersökningar visar att även i de ryska kusterna är många engagerade i havet.

WWF:s Östersjöexpert är positiv inför framtiden. Delvis på grund av det stora folkliga engagemang som serien väckt.

– Serien har verkligen varit jättebra och med det folkliga engagemanget tror jag att Östersjön kan räddas. Den teknikutveckling som finns idag är jättebra. Det som oroar mig är den politiska obeslutsamheten att göra något, säger han.

Forskare. "Ett hav där vi kan bada och få fisk även i framtiden"

Sofia Wikström ser också ljust på Östersjöns framtid.

– Olika politiska intressen gör att det finns svåra Östersjöfrågor kvar. Fisket, sälen och övergödningen, som serien belyst. Men jag tror att med det pågående arbetet så kan Östersjön bli ett hav som vi kan bada i och få fisk från även i framtiden.

 

Läsarnas reaktioner

Många läsare hör av sig med beröm och egna historier efter serien om Östersjön.

Här en del av mejlen som ni har skickat in.

 

Tack Federico och Åsa för miljöreportaget om ålen. Sällan man läser så bra texter :)

/Johan R

 

++

 

Federico,

Ytterst bra journalism du producerat i artiklar om Östersjön.

Speciellt bra är reflektionen om vad som händer i vårt inre när vi lägger mer energi på att hata andra än att förändra miljöförstöringen till det bättre. Det som verkligen är ett hot mot oss alla.

Mitt problem är inte om det stängs en fabrik med 550 anställda och aktieägarna förlorar sina pengar. Mitt problem är att se på när generationers miljö oemotsagt tillåts fortsätta.

Heder till journalismen.

Med vänlig hälsning,

Joakim

 

++

 

Jag gillar den här typen av riktigt journalististarbete som är hämtat utanför kändisvärlden på facebook.

Med vänlig hälsning

Bosse

 

++

 

Hej Federico

Läser dina artiklar om Östersjön och avfallen.

Har själv erfarenhet då jag var bosatt en bit från ett bruk och de som fiskade i Byggesviken fick ibland upp fisk som hade en svart massa i gälarna, detta hände på 1960 talet.

Jag lider med ålfiskarna det är inte deras fel och tjuvfiske har pågått i alla tider så detta ska inte de skrivbordssittande myndighetspersonerna skylla på. Dom vågar inte ta krafttag mot dem som förorenar p.g.a. att folk blir arbetslösa om dessa industrier får lägga ner sin verksamhet. Det kostar miljarder att rena och detta vill troligen inte aktieägare med flera gå med på.

Hälsningar

Gunbritt

 

++

 

Bra jobbat med artikeln om kusten.

 / Dana

 

+ +

 

 

Hej

Hoppas artiklarna får folk att reagera och att det blir en del inför valet i år.

Ingen tar ansvar för utsläppen.

Kjell

 

++

 

Hej!

Tack för fantastiskt fina och beskrivande artiklar gällande tillståndet i Östersjöns

havsvatten och i dess bottnar. Oroväckande men definitivt behövliga upplysningar som lämnas till allmänheten i era utomordentliga beskrivningar reportage, också innehållande fina miljöbilder.

(Jo jag känner igen mig - brukar befinna mig på de aktuella ständerna sommartid.)

Till de aktuella problem skall läggas sanddriften, kustremsorna blir allt samlare.

När man står och tittar mot Nymöllaverket slåss man inte direkt av den väldiga mängd syreätande avloppsvatten som släpps ut. En kubikmeter vatten per sekund är ju ansenliga mängder. Det borde ju finnas metoder för att oskadliggöra detta vatten - före det att vattnet släpps ut i Viken (86400 m3/ dygn - grotesk nivå).

Reportagen borde ha det goda med sig att politiker på skiftande nivåer tar detta till sig och initierar skarpare åtgärder för att minska tillflödet av skadliga ämnen till Östersjön från olika håll.

Östersjöns funktion som soptömningsplats har ju tyvärr inte upphört, sjunkna och dumpade fartyg och dessutom diverse gifter. Vilka skador ställer de dumpade senapsgastuberna och diverse granater till med? Historiskt såväl som framöver!

Bästa hälsningar

Nisse 

 

++

 

Bra artikel du skrivit om säljakt!

Jag har vistats i skärgården på västkusten hela mitt liv. Det var mycket säl vid milleniumskiftet. Då inträffade valpsjukeepinimin. Sälarna fick lunginflamation och dog plågsamt.

Nu är det väldigt mycket mer säl. I somras hörde vi söder om Marstrand hostan från sälkollonierna igen.....

Det har aldrig funnits så mycket säl på Västkusten som nu. 

Föreslår att du följer upp din artikel med att fråga naturvårdsverket om dom inte kan dubbla kvoten på Västkusten. Ställ samma fråga till miljöministern.

Intresset för jakten ökar. Köttet är välsmakande.

Det är stor skillnad på Östersjön o Västerhavet.

TACK för en bra artikel!

/ Lars

 

++

 

Hej!

Jag vill tacka för en mycket bra artikel om Stora Enso! Jag är chockad och lite förskräckt. Politikerna verkar värna pengar (anställning) högre en en livsbejakande miljö.

Tänk om alla kan ta action och reagera - då får vi en förändring.

Bra jobbat!

Henrik

 

++

 

Hej,

Mycket intressanta och avslöjande artiklar om Östersjön. Speciellt reagerade jag på direktutsläppet från pappersbruket i Bromölla. 

Mvh

C-J

 

++

 

Skönt att problemet äntligen tas upp! Kunde fokuserats ännu mer på miljöbovarna och våra kraftverk!

Bra artikel!

/ Catharina

 

++

 

Kanonbra artikel.

Mera sådant tack.

Må så gott,

Sven-Åke

 

++

 

Tack för intressant och något deprimerande artikel om miljöproblem i Östersjön. Det är ju "vårat" hav. Så vi behöver lära oss. 

Mvh. Johnny Pilblad

 

++

 

Usch och fyfan.

Snälla fortsätt granska detta. I er text skymtar jag många presumtiva skandaler. Helt åt helvete att vi med miljöpartiet i regeringen inte har någon statlig tillsynsmyndighet inom miljö....

Varför ska allt alltid handla om pengar...

Mvh/ BR

 

++

 

Hej!

Läste med stort intresse din artikel som inte förvånar mig.

Uppfödd o vistats vid och på vattnet kring Åhus under hela mitt 60-åriga liv, har jag följt förändringarna i och omkring vattnet.

Fisket har minskat radikalt. På 60-talet kunde man se stora abborrstim, ålar som solade sig i gräsområden, torsk fångade vi strax utanför öarna.

Numera är man glad om man får någon gädda. Torsk får man köra 8-10 sjömil ut för att få och då är det endast småfisk. Den stora utvecklingen av Skarv och Sälpopulationen och bidrar sannolikt till det minskade fisket.

Hammarsjön har kraftigt förändrats där vassen i stort försvunnet. Stora vassruggar där fisk, fågel och insekter fick mat och skydd är borta. Vassen medförde att vattnet renades och stoppade upp vattenflödet. Orsaken till vassens försvinnande var sannolikt att i samband med vassklippning i stor omfattning kom gåsexplosionen. Gässen äter numera upp all vass/säv.

Tack för att du gör dessa artiklar. Hoppas det för med sig att något blir gjort i praktiken.

/ Thomas

 

++

 

Hejsan

Angeläget att ta upp den skiten Sverige släpper ut, och inte bara skylla allt på polacker och ryssar.

Vi har ju stuga. De äldre har berättat hur mycket fisk som fanns här förr. Bl a ål som finns i Sölvesborgs stadsvapen.

Idag finns inte mycket fisk.

 

++

 

Hej Federico !

Har just läst din artikel om "Aulakriget" vid Åhus/Yngsjö och vill göra följande tillägg.

Jag fick föjla med far på slutet av 50-talet och hela 60-talet, och i egen regi många år till, och för vår del var det fiske med långrev, agnad med räkor, och fiske med småhommor som gällde.

Många tusen krok  och många ålar blev det. På den tiden räknade man antal kg/100 krok och på 80- och 90-talet var det st/100 krok, så visst har det minskat.

Men på den tiden fanns det inga skarvar, "aula kråkor" men det finns det nu sedan ett antal år tillbaka.

Mellan Sölvesborg och Yngsjö finns det säkert mellan 1500-2000 skarvar, och en skarv äter mellan 0,5 till 1 kg fisk/dag. Visserligen inte bara ål, men visst måste alla dessa skarvar inverka på beståndet, och dessutom finns det gott om säl i området.

Jag tog upp detta med "fågelfolk" för något år sedan, men det blev inte särskilt uppskattat.

Det konstiga i hela detta beslut om fisket är ju att Spaniens och Frankrikes glasålfiske vågar man inte röra, men "Hånsa" och de i Yngsjö , dom hoppar man gladeligen på.

Fick både "rögad aul" och ålaladåb på julafton, mycket gott. Min dotters svärfar är f.d "aulafiskare" och släkten har fisket kvar, ännu ett tag i alla fall.

Än en gång, tack för ett bra reportage.

MVH

P-E

 

++

 

Miljöförstöringen tog jag del av som barn redan på sextiotalet.

Gäddor flöt upp vid stränderna med stora cancersvulster. Stora äckliga sår på gäddkropparna.

Min far och jag som hade båten inte långt ifrån pappersfabriken upplevde denna miljöförstöring.

Grymma lukter över samhället där jag bor och många cancerfall.

En natt luktade det skarpt och det stack i andningsorganen, jag bestämde mig då för att fråga en bekant som hade arbetsledande roll vad det var som fanns i lukten.

Jag fick då svaret att tankarna blåstes på nätterna för rengöring, innehållet nämnde han aldrig. Men tankarna fick aldrig blåsas med tryckluft ut till luften, tankarna skulle rengöras på annat säkert sätt, men det var för kostsamt.

Vi är många som ringt till fabriken och påtalat lukter och obehag men har då fått elaka svar om att gå och lägga oss och inse att jobben är viktigare för orten.

/ T

 

++

 

Hej Federico !

Jag läste din artikel om nedskitningen av vårat Östersjön.

Din artikel är av stort värde och var mycket bra skriven!

Varför jag skriver till dig beror på att jag tycker att nu får det vara nog med dödandet av våra hav och jag är själv en naturvän och aktör som inser att vi " lånar" jorden av våra barn !

Naturen går inte i repris!

Jag blev bestört över vad du visade i artikeln och filmen från havet utanför Nymölla.

Detta elände är ju inga lätta saker och är tungrott att protestera emot som du vet!

Tackar ännu en gång för ditt engagemang och fortsätt skriva, det handlar ju om allas vår överlevnad ! 

M v h

Hans

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag