Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ranelid om priset: ”Jag är rörd. Jag har jobbat hårt”

I år firar Björn Ranelid 40 år som författare.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Han fyller 40 år som författare.

Till hösten kommer en ny roman där han för första gången skriver om kärleken till hustrun Margareta.

Samtidigt är han Sveriges största förkämpe för att behålla skillnaden mellan ”de och dem”.

Nu blir Björn Ranelid Årets skåning.

– Jag är faktiskt rörd, säger författaren.

Årets skåning hyllas varje sommar sedan 1967, men inte sedan 1981 har utmärkelsen gått till en författare (då var det Hans Alfredson).

Under sommaren har Stiftelsen Skåneländska Flaggans Dag och Kvällsposten haft en omröstning om vem som är mest värdig Årets skåning 2023. Det blev en jordskredsseger för Björn Ranelid. 

I kväll, 2 augusti, får han det vackra diplomet i samband med Musikkvällen på Stora torg i Kristianstad med Helene Wish Persson & Glenn Wish, strax före klockan 20. 

Senare i år kommer hans porträtt, enligt Årets skåning-traditionen, att hängas upp på Malmö Airport.

– Jag blir rörd. Jag har jobbat så hårt, säger han när han får nyheten.

– Och de här motiveringarna som folk skickar till mig! Otroligt.

”Pappa är rörd så han börjar lipa”, hojtar sonen August i bakgrunden.

– Nu ska Margareta krama mig, säger Björn Ranelid sedan och lägger ner luren.

Nu skriver Björn Ranelid om hustrun

Björn Ranelid 40-årsjubilerar som författare i år och 6 oktober kommer romanen ”Världens vackraste kärlekshistoria” där han skriver om kärlek.

Kärleken, bland annat om hustrun Margareta Ranelid (”solen i vår familj. När hon stiger över horisonten på morgonen behöver vi inga lampor”) och sonen August (”Han föddes sex veckor för tidigt. När jag såg gossen ligga vid Margaretas bröst och hon ammade honom så spände jag ut blicken som ett täcke över hela jordklotet och mänskligheten”).

Dagen till ära kan Kvällsposten presentera ett exklusivt utdrag ur boken.

Flera har skildrat vändningarna i Björn Ranelids författarskap och karriär. Från kreddig romanförfattare till kändis som varken bangar för Melodifestivalen eller Let's dance, och därifrån till invandringskritiker som kallar tillståndet i Sverige för ”krig” och underkänner migrationspolitiken.

Den senaste omsvängningen talade han ut om i Kvällsposten förra sommaren:

– Mina texter handlade om att laglydiga människor måste underkasta sig presumtiva brott och brottslingar. Att det skett en förskjutning i Sverige i dag till de kriminellas fördel. Jag har vänner och bekanta från forna Jugoslavien, skötsamma människor som lärt sig svenska och betalat skatt. Inte för en sekund att jag ser ner på dem. Svaret är nej, jag har inte radikaliserats, sa han då.

Vill ha kvar de och dem

Sedan dess har han kastat sig in i en ny, het debatt. När Språkrådet föreslog att ändra stavningen av både de och dem till dom – eftersom många ändå inte förstår skillnaden – kallade han det för en ”eftergift för de okunniga och obildade”.

Flera språkföreläsningar publicerades på hans Facebooksida med grammatiska råd och tankar.

”Jag gör min värntjänst för vårt rika och vackra modersmål, men min person är inte det minsta viktig i sammanhanget”, skriver han.

”Människor som saknar kunskaper och färdigheter i grammatik och som inte får eller kan lära sig hur ett språk är uppbyggt i skolan kommer att vara underlägsna alla som kan i fråga om att hantera ett språk i tal och skrift”, resonerar han senare. 

– Den striden tar jag inte för mig, den tar jag för svenska barn, som inte har någon handstil längre, säger han nu.

Han har fått en mängd priser men att utses till Årets skåning betyder mycket, menar han.

– Jag ser mig som en partikel. Jag har aldrig firat mig själv.

– Jag har aldrig strävat efter det. Men jag ser mig som en lärjunge. Och jag hade aldrig klarat det utan mitt förlag och Margareta.


Björn Ranelid

Björn Ranelid är född 1949 i Malmö.

Bor i Stockholm och Kivik på Österlen. 

1983 debuterade han med romanen ”Den överlevande trädgårdsmästaren” och har sedan dess släppt mer än fyrtio böcker som tillsammans sålt över en miljon exemplar.

Så tycker KvP-läsarna

Hans bidrag till att bevara och upplysa om det svenska språket till gemene man är mycket betydelsefullt. Hans generösa sätt att bjuda in allmänheten till sitt hem i Kivik visar på en av de bästa egenskaper en skåning kan ha. Han ger resten av Sverige en otroligt vacker bild av det egentliga Skåne.

Sanna Österberg


Pigg, glad och underfundig. Ingen skriver som Ranelid.

Ia Flodén


Han representerar Skåne på ett fantastiskt bra sätt. Han är dessutom en fantastisk författare och en beskyddare av vårt svenska språk.

Thor Stendahl

Läs ett utdrag ur Björn Ranelids nya bok

Jag somnar med den ena kinden mot min hustrus varma hals och den andra mot havet och äppellunden och jag är i para­diset. Margareta betyder pärla på persiska, men ingen kan äga eller köpa henne för pengar.

Nu drar jag eld på en sticka så att ni kan läsa denna be­ rättelse med små facklor i era ögon även när det är mörkt och kallt på jorden. Barnet springer tyngdlöst under solen på tändsticksasken.

Det är solstickan och alla barn föds med ett gudomligt ljus inom sig, men de vuxna människorna kupar handen över lågan eller ser till så att skenet långsamt avtar.

Kärleken är en spänd fjäder som slår ut lika plötsligt som en blomma. Margaretarosen är drottningen i vår trädgård på Kivik och den har färgen av bourgogne och ingen annan blomma i världen doftar som hon.

När min själ är trött vilar den på rosens kronblad. Jag blir yr utan rusdrycker när jag ligger bredvid henne och det har hänt att jag nästan svimmat av lust. Det är tunn luft på de höjderna.

Margareta och jag älskar under bar himmel på Haväng och lammen går finkänsligt undan. Fiskmåsarna försöker överrösta oss, men de blir stumma när andarna i oss sjunger för full hals. Vi ligger med kropparna som två flätade händer i en bön.

Ravlunda stora kyrkklocka har krympt under natten och förvandlats till små pinglor runt lammets hals. Nu klingar de för oss och vi följer dem i takten medan vi älskar.

Havet andas med sina minsta lungor. Den milda vinden penslar våra kroppar med solens strålar och allting är him­melskt och heligt. Vi tackar för nåden utan ord.

Vi har ingen brådska och vi upplöser flätan och gör en kupa av oss. Långsamt vaggar vi varandra, men inte till sömns. Vi sluter ögonen och njuter och havet omsluter oss som vårt fostervatten.

Margareta och jag är två tjänare i templet. Tiden betyder ingenting och den har gömt sig i de stendöda värnen från det andra världskriget på skjutfältet. Kriget är mänsklighetens största nederlag.

Jag är inte över och Margareta är inte under mig. Vi är bredvid varandra och rör oss i en milt behaglig eld av sol. Vi snurrar och ropar ut fröjden och glädjen, lusten och åtrån i en liten mässa för kvinnan och mannen.

Sedan stillnar vi. Solen värmer oss. Vi ligger på stranden. Inga andra människor syns till. Vi har bröd, frukt och dryck i en korg. När vi badar blir vi åter som små barn och vi busar och skojar i vattnet. Vi klättrar på stegar av skratt. Jag simmar mellan hennes ben när hon står på botten. Hon sitter grensle på mina axlar.

De har varit Årets skåning

1967 – Gunnar Rosendal, kyrkoherde

1968 – Östen Warnerbring, sångare, musiker

1969 – Ernst-Hugo Järegård, skådespelare

1970 – Ricky Bruch, friidrottare

1971 – Nils Ahlroth, komiker, revyartist

1972 – Siw Malmkvist, sångerska

1973 – Lasse Holmqvist, författare, programledare

1974 – Nils Poppe, teater- och filmskådespelare

1975 – Eva Rydberg, skådespelerska, revyartist

1976 – Lennart Kjellgren, författare, vissångare

1977 – Gabriel Jönsson, författare

1978 – Ronnie Hellström och Bosse Larsson, fotbollsspelare

1979 – Jan Möller, fotbollsspelare

1980 – Sten Broman, musikvetare, komponist

1981 – Hans Alfredson, författare, skådespelare

1982 – Östen Warnerbring, sångare, musiker

1983 – Hasse Andersson, sångare, musiker

1984 – Birgit Nilsson, operasångerska

1985 – Gustaf Håkansson, Stålfarfar sångare

1986 – Jan Malmsjö, sångare, skådespelare

1987 – Utnämningen inställd

1988 – Nils Poppe, teater- och filmskådespelare

1989 – Ingvar Andersson, revyskådespelare

1990 – Jan ”Tollarparn” Eriksson, pianist

1991 – Sven Melander, underhållare

1992 – Hasse Andersson, sångare, musiker

1993 – Christer Lundh, vissångare och -forskare

1994 – Tommy Juth, operasångare

1995 – Sixten Nordström, musikdirektör, programledare

1996 – Charlotte Weibull, dockmakare m.m.

1997 – Stellan Sundahl, komiker

1998 – Danne Stråhed, sångare, musiker

1999 – Jesper Aspegren, programledare

2000 – Mikael Wiehe, sångare, musiker

2001 – Marianne Mörck, sångerska, skådespelerska

2002 – Tina Nordström, tv-kock

2003 – Sanna Nielsen, sångerska

2004 – Anders Jansson och Johan Wester, komiker

2005 – Peps Persson, sångare, musiker

2006 – Henrik Larsson, fotbollsspelare

2007 – Johan Wissman, kortdistanslöpare

2008 – Percy Nilsson, byggmästare

2009 – Anne Lundberg, programledare

2010 – Olle Jönsson, dansbandsmusiker

2011 – Måns Zelmerlöw, sångare, musiker

2012 – Johan Glans, komiker

2013 – Tareq Taylor, tv-kock

2014 – Gunhild Carling, musiker

2015 – Markus Rosenberg, fotbollsspelare

2016 – Rickard Söderberg, operasångare

2017 – Karin Laserow, antikexpert

2018 – Andreas Granqvist, fotbollsspelare

2019 – Jesper Rönndahl, komiker

2020 – Nisse Hellberg, sångare, musiker

2021 – Peder Fredricson, ryttare

2022 – Farah Abadi, programledare