Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Flyktingkrisen efter ett år: "Ingen var beredd"

Under flyktingkrisen fungerade Malmömässan som en "vänthall". Hit kom asylsökande som anlänt till Hyllie, Lernacken, Helsingborg och Trelleborg för att sedan bussas vidare. Foto: Jens Christian
På bilden från den 9 september 2015 delar den 7-årige volontären Ismail Gicvan med sig av sin födelsedagstårta till flyktingbarn på Malmö centralstation. Foto: Tomas Leprince
– Han ville inte själv äta, men delade med sig av det till de andra barnen, säger mamma Emel. Foto: Tomas Leprince
Ett år senare träffar vi Ismail Gicvan igen. Foto: Tomas Leprince
Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för socialtjänst, vård och omsorg. Foto: Helena Sjögren
Hon beskriver hösten 2015 som en krisartad. Trots detta är hon imponerad över stadens förmåga att mobilisera sig. Foto: Helena Sjögren
Morgan Johansson (S). Foto: Caroline Larsson
Johanna Nilsson är aktiv på Kontrapunkt. Hon minns tillbaka på hösten 2015 med både hopp och förtvivlan. Foto: Helena Sjögren
"Det var medborgarna som gjorde det möjligt att hantera situationen eftersom myndigheterna stod så oförberedda", säger hon. Foto: Helena Sjögren
1 / 10

För ett år sedan delade Ismail Gicvan, 8, sin födelsedagstårta med flyktingbarnen på Malmö C.

Ett år efter flyktingkrisen frågar sig många vad som hade hänt om inte civilsamhället hade ställt upp.

– Jag var väldigt oroad en period att vi skulle ha 15 000 till 20 000 människor sovande på gatorna under nyårsnatten mitt i en svensk vinter, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Måndag den 7 september 2015.

Bilder på flyktingar som går längs med motorvägar i Danmark sprids över världen. Från färjan i danska Rödby har ett hundratal person börjat gå till fots mot Köpenhamn och Sverige.

Vid 20-tiden på kvällen får den danska polisen stänga av E47 två mil norr om färjelägret för att flyktingarna ska kunna fortsätta genom mörkret.

Bara ett par dagar senare får flyktingarna i Rödby hamn och Padborg fri lejd genom Danmark.

Under sensommaren har Syrienkriget trappats upp och tvingar allt fler att fly. I södra Europa är krisen redan ett faktum. Bara dagar tidigare har den syriske flyktingpojken Aylan Kurdi, 3, drunknat i Medelhavet. Han är bara en av tusentals.

"Bara helgen innan satt vi och diskuterade flyktingkrisen"

När bilderna från motorvägsmarschen i Danmark når Kulturhuset Kontrapunkt i Malmö ser de det som ett tecken.

– Bara helgen innan satt vi och diskuterade flyktingkrisen i södra Europa. Vi visste att den skulle komma och när nyheten kom var det väldigt självklart för oss, säger Johanna Nilsson som är aktiv på Kontrapunkt.

När många andra frivilligorganisationer bildades i stunden fanns det redan en organisation på Kontrapunkten.

"Visst var det lite kaotiskt de första dygnen"

Den inre kretsen på runt tjugo personer samlade för ett möte. En kvart senare hade all annan verksamhet satts på paus. I stället förberedde de sig för att göra om Kontrapunkt till ett akutboende för människor på flykt.

– Det var verkligen: Okej! Nu kör vi. Hade vi inte gjort detta är jag helt säker på att Malmö C hade varit ett stort kaos redan den första kvällen. Och visst var det lite kaotiskt de första dygnen, men efter ett par dagar förbättrade vi det systematiskt, säger Johanna Nilsson

Johanna Nilsson är aktiv på Kontrapunkt. Hon minns tillbaka på hösten 2015 med både hopp och förtvivlan. Foto: Helena Sjögren

Samma kväll sov 75 flyktingar i lokalerna på Västanforsgatan. Klockan tre på natten kom de första privatpersonerna med madrasser och täcken.

Inom ett par dagar finns det runt 300 sängplatser. Varje dygn lagades runt 1000 mål mat av frivilliga. När Kontrapunkt hade fullt slussades människor vidare till Muslimska församlingen i Malmö.

Engagemanget var enormt.

– På kvällarna var det alltid fullt med människor i lokalen. Jag var överväldigad av alla som ville hjälpa till. Jag visste att det fanns en vilja att engagera sig, säger Johanna Nilsson.

"Det var medborgarna som gjorde det möjligt att hantera situationen"

Först 135 dygn senare – den 20 januari 2016 - avvecklas verksamheten. Då har över 17 000 personer övernattat i Kontrapunkts regi enligt deras egna beräkningar.

– Det var medborgarna som gjorde det möjligt att hantera situationen eftersom myndigheterna stod så oförberedda, säger Johanna Nilsson.

Eftersom många av flyktingarna till en början anlände till Malmö C blev det en naturlig utgångspunkt för många frivilliga.

Under flyktingkrisen fungerade Malmömässan som en "vänthall". Hit kom asylsökande som anlänt till Hyllie, Lernacken, Helsingborg och Trelleborg för att sedan bussas vidare. Foto: Jens Christian

På stengolvet trängdes blå Ikea-kassar, bananlådor med mat, förnödenheter och kläder. Volontärer i västar, flyktingar och pendlare samsades under glastaket.

Här och var fanns vita pilar på grön botten:

"Flykting? Välkommen till Malmö!" stod det på fyra olika språk.

På en bild tagen den 9 september 2015 delar den då 7-årige Ismail Gicvan iklädd Spiderman-tröja med sig av sin födelsedagstårta till två flyktingbarn.

Kvällen innan har hans mamma Emel berättat om flyktingkrisen.

– Jag brukar alltid prata om vad som händer i världen på hans nivå. Så jag berättade att det hade kommit jättemycket barn och vuxna från krig som behövde hjälp, säger hon.

"Han ville inte själv äta, men delade med sig av det till de andra barnen"

Sonen blir snabbt fast besluten om att han vill göra något. Dagen därpå samlar han ihop en säck med leksaker, gosedjur och ballonger och åker tillsammans med sin mamma till Centralen för att dela ut dem.

Eftersom det råkar vara Ismails födelsedag sjunger de andra volontärerna för hon och köper dessutom en tårta.

– Han ville inte själv äta, men delade med sig av det till de andra barnen, säger Emel.

På bilder från den 9 september 2015 delar den 7-årige volontären Ismail Gicvan med sig av sin födelsedagstårta till flyktingbarn på Malmö centralstation. Foto: Tomas Leprince

Hon berättar att hon till sist får tvinga med sig en trött 7-åring hem.

– Det kändes väldigt bra att ha fått hjälp till på plats. Ofta har han sett på tv, men den här gången fick han se verkligheten lite mer.

– Jag var själv här ibland på kvällarna och delade ut mat med kompisar, men då fick inte Ismail följa med eftersom det var för sent även om han ville.

När vi träffar Ismail och Emel på Malmö C ett år senare är minnet i högsta grad levande. I dag är spindelmannen civilt klädd.

Ett år senare träffar vi Ismail Gicvan igen. Foto: Tomas Leprince

– Han pratar fortfarande om det ibland. När vi sorterar ut lite då och då vill han gärna att det går till barnen som kommer från kriget, säger Emel.

Från september och fram till årsskiftet söker 114 101 personer asyl i Sverige. Det är fler än hela det föregående året. Som mest kommer runt 10 000 personer i veckan.

Mer än hälften uppskattas ha passerat Malmö.

Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö stad, minns tillbaka på hösten.

– Vi slog larm till Migrationsverket redan innan semestern. I vanliga fall kom det 40 ensamkommande barn i veckan, men nu kom det 40 barn om dagen. Ändå hade vi ju ingen aning om vad som väntade så småningom, säger hon.

Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för socialtjänst, vård och omsorg. Foto: Helena Sjögren

När flyktingvågen väl kom till Sverige blev Malmö och Trelleborg hårt ansatta.

– På så sätt blev det ju en orimlig belastning. Bara för att en stad ligger som den gör och blir helt i kris på grund av sitt geografiska läge. Det är orimligt, säger Carina Nilsson.

Samtidigt påpekar hon att situationen var och är helt unik.

– Normalt är en kris över på några dagar här tog det flera månader där man befann sig i det läget där man var tvungen att ta beslut hela tiden.

Mycket var bra. Men med facit i hand tror hon att samarbetena myndigheterna emellan hade kunnat fungera ännu bättre, i alla fall när det gällde samordningen.

Flyktingkrisen i siffror

År 2015 sökte 163 000 personer sökte asyl – 134 000 av dessa skedde under det andra halvår.
I oktober tog Migrationsverket emot 39 200 asylsö­kande. Det är en nivå som myndigheten aldrig varit i närheten av tidigare.
Under en vecka i november ansökte knappt 11 000 personer om asyl.
Antalet ensamkommande barn under 2015 var 35 369.
Genomsnittstiden för väntan på beslut i ett asylärende just nu är 237 dagar.

Flyktingkrisen i siffror

Hit kom flest asylsökande 2015:

Malmö 53 056
Göteborg 31 747
Stockholm 24 158
Gävle 6 869
Norrköping 5 256

 

Asylsökande totalt senaste tre åren:

Antal asylsökande 2014: 81 301
Antal asylsökande 2015: 162 877
Antal asylsökande 2016 (till och med augusti): 19 930

– Det klart vi hade kritik mot Migrationsverket. Köerna blev för långa. Men samtidigt får man ju också se att de var i ett krisläge. När man är mitt i det är det svårt att tänka längre än att man ska klara nästa timme.

Samtidigt upplevde hon att staden fick mycket gehör från regeringen.

– Många ministrar var här och det tror jag var viktigt. Ibland måste man se hela situationen med egna ögon. Det var viktigt för Malmö.

Vilken betydelse spelade volontärerna?

– Det var väldigt mycket i början. Jag tror det var jätteviktigt för enskilda familjer och personer. Bara att få ett vänligt bemötande, få mat och praktiskt hjälp. Det klart volontärerna fyllde en viktig funktion i början. Sedan kanske vi skulle ha varit bättre på att samordna det och få dem att göra rätt saker, säger Carina Nilsson.

– Malmöbornas engagemang har hela tiden varit fantastiskt och hur man kunde mobilisera. Men sedan när staden väl satte i gång, gick in i krisläge ett och två, då visade vi hur en stad kan mobiliseras.

Rebecca Bichis, sektionschef vid Migrationsverket i Malmö, tror ingen hade kunnat förutse exakt hur situationen skulle arta sig under hösten 2015. Foto: Helena Sjögren

Rebecca Bichis, sektionschef vid Migrationsverket i Malmö, beskriver ett förlopp ingen hade kunnat förutse.

– Det gick väldigt snabbt. Jag tror ingen var beredd på den stora andelen som kom. De signalerna fanns inte.

Till en början fick myndigheten rikta in sig helt på boende och registrering.

– I slutet klarade vi boendeplatser alla dagar. Och i när vi tittar tillbaka på det i dag tycker vi att vi klarade av det uppdraget, säger hon.

– Vi befann oss i en tjugofyratimmarsverksamhet. Det var verkligen en minutoperativ höst. Man ska också komma ihåg att vi inte hade någon horisont vilket gör det nästan ännu mer imponerande att vi klarade det. Att vi hade den uthålligheten.

"Jag tror vi hade två nätter när vi faktiskt inte klarade av att ge tak över huvudet"

Bara i Malmö fick Migrationsverket anställa 500 personer för att kunna ta hand om den ökade mängden arbete.

– Men det fanns väldigt mycket energi i personalen. Man ställde upp till hundra procent och mer därutöver. Många hade ett jätteansvar och hanterade det väl. Under väldigt lång period var det många som kände att det verkligen spelade roll att de jobbade.

Flyktingkrisen i siffror

Antal asylsökande per månad


2014 2015 2016 (fram till augusti)

 

Januari: 4 451 4 896 4 166

Februari: 4 109 4 040 2 732

Mars: 4 406 4 117 2 240

April: 4 855 3 917 2 049

Maj: 6 019 5 376 2 069

Juni: 8 073 6 619 2 110

Juli: 9 385 8 065 2 161

Augusti: 8 877 11 746 2 403

September: 9 976 24 307

Oktober: 8 184 39 196

November: 6 009 36 726

December: 6 957 13 872


Totalt: 81 301 162 877 19 930

Men i slutet av november var trycket på Migrationsverkets "vänthall" i Malmömässan extremt hårt. Trots att lokalen bara är avsedd för tusen personer övernattar uppemot 1400 personer.

– Jag tror vi hade två nätter när vi faktiskt inte klarade av att ge tak över huvudet och då hjälpte Johanneskyrkan här i Malmö faktiskt till, säger Rebecca Bichis.

Flyktinghotell, Jägersro i november 2015. Foto: Jens Christian

Hon lyfter också fram civilsamhället: hjälporganisationer, kyrkor, moskéer och andra frivillignätverk.

– Både vi och kommunen har mycket att tacka att vi klarade av det. Vi hade inte klarat uppdraget så bra om vi inte hade fått hjälp. Vi är djupt tacksamma för det.

Om samma situation skulle uppstå i dag tror hon myndigheten skulle stå ännu bättre rustade. Detta tack vare att de har byggt upp en beredskap.

Migrationsverket håller fortfarande på att hantera den höstens flyktingvåg. Men fokus har flyttats från det akuta som registrering och tak över huvudet till att ta beslut.

– Vi jobbar mycket med specialiseringar, förenklingar och mallar för att öka på taket, men med stor vikt på att det ska vara rättssäkert, säger Rebecca Bichis.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!