"Vi är inga supermänniskor som ska behöva jobba vid sidan om studierna. Inför en studielön."
Det skriver Angelica Kauntz, 21, utbildningspolitisk krönikör på studenttidningen Lundagård, samt representant för Feministiskt initiativ i Lunds kommunstyrelse, i en nypublicerad krönika, och utvecklar vidare:
"Heltidsstudier är på heltid och ska vara på heltid. Samtidigt förväntas studenter också jobba vid sidan om för att få meriter till en arbetsmarknad som efterfrågar arbetslivserfarenhet och för att få en stabil ekonomi under studietiden. Vilken hade signalen varit ifall samhället säger att vi borde ha jobb vid sidan av jobbet för att ta vårt samhällsansvar? Sannerligen konstig."
Vill lyfta debatten
Krönikan har lästs över 18 000 gånger på två dagar.
Även om studielön sedan tidigare står med i Feministiskt initiativs partiprogram har Kauntz krönika engagerat och delat läsarna i två läger:
De som är för, och de som är emot.
– Det har varit ganska blandade reaktioner, skulle jag säga. Både positiva och folk som tycker att det är en galen idé, säger Kauntz till Kvällsposten, och fortsätter:
– Jag tror att det är precis som jag för fram i krönikan: Att synen på studier är att det är en period i livet där det ska vara lite knapert och osäkert, man likställer inte studier med arbete. Och det är helt verklighetsfrånvänt att kunna göra det. Jag själv tycker att man bör lyfta debatten och att studier ska likställas med arbete. Statusen för studenter, och studenters sjukförsäkring, är under all kritik om man jämför med arbetstagarnas. Samma sak med studenternas föräldraförsäkring, den är jättelåg. Tilläggsbidraget för föräldrar med barn är cirka 500 kronor i månaden.
"Ordet lön är provocerande"
Kauntz menar att hennes förslag främst grundar sig i flera problematiska aspekter rörande det nuvarande studiemedelssystemet.
– Det finns många problem med studiemedlet. Jag vill lyfta upp en tanke om studielön eftersom att vi har full sysselsättning och för att fler ska kunna ta del av högre utbildning. Det är inte bara individen som tjänar på det – utan hela samhället.
Kan du förstå kritik från vissa håll?
– Ja, absolut, med tanke på att det moderata studentförbundet driver frågor om studieavgifter för svenska studenter. Och det är klart att om man tycker man ska betala för studier vid högre utbildning är det inte så konstigt att man reagerar om tycker någon tycker tvärtemot, säger Kauntz, och fortsätter:
– Jag vill mest dra upp frågan, helt enkelt. Och med tanke på att lånedelen för studiemedlet idag ökar mer än bidragsdelen, det vill säga att studenter får mindre och mindre bidrag, så slutar det med att vi finansierar vår utbildning genom lånade medel. Bidragsdelen går ner. Tanken om studielön kulle kunna ses som en form av bidrag för att studera. Men det är nog ordet lön som är så provocerande.
Betald semester för studenter
I sin krönika skriver Kauntz bland annat att studenter bör erhålla samma typ av "sociala trygghetssystem" och förmåner som arbetstagare har.
Däribland fem veckors betald semester och en liknande sjukförsäkring som för arbetstagare.
Vilket har fått många att reagera.
– Det finns andra exempel där studenter har en form av garanterad inkomst under sommaren. I dag ska du söka jobb och konkurrerar med både andra studenter och ungdomar om de få jobb som finns. Du har ingen vila eller ledighet när du är student i dagsläget. Och studenter kan inte vara sjukskrivna på deltid, bara på heltid. Blir man sjukskriven blir man återrehabiliterad till arbete, inte studier, när man väl blir bättre. Och de som inte har CSN har ingen sjukförsäkring alls. Jag tror det är 28 000 studenter som är oförsäkrade senast jag kollade.
Premium
