Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Facket om SDR: En förändring är på väg

Jerker Nilsson, central ombudsman på Transportarbetareförbundet, säger att facket ”är till för den svaga människan”.
Foto: Jan Lindkvist
När kollektivavtalet följs så kan lönen för en arbetare på Svensk direktreklams lager ligga på under 50 kronor i timmen. Så har det sett ut i flera decennier.
Foto: JENS CHRISTIAN

När kollektivavtalet följs så kan lönen för en arbetare på Svensk direktreklams lager ligga på under 50 kronor i timmen. Så har det sett ut i flera decennier. 

Jerker Nilsson, central ombudsman vid det ansvariga fackförbundet Transport, är medveten om hur illa ställt det är för reklamarbetarna. Samtidigt tror han att en förändring kan vara på väg. 

– Vi har en tvist som ska upp i Arbetsdomstolen och om vi får som vi vill kommer det påverka alla reklamutdelare, säger han. 

Under Kvällspostens granskning av Svensk direktreklam har det framkommit både att kollektivavtalet inte följs, och att villkoren är dåliga också när avtalet följs. Både de som delar ut reklam via bil i glesbygden och de går eller cyklar med en blå kärra i tätorterna upplever att de blir systematiskt lurade på sin lön.

”Ali” berättar att han varje månad jobbar dubbelt så många timmar som han får betalt för, och ”Bertil” kommer efter 15 år på samma runda fortfarande inte upp i det tempo som Svensk direktreklam anser vara ”normalpresterande”. En genomgående upplevelse hos samtliga reklamutdelare som Kvällsposten kommit i kontakt med är att jobbet tar avsevärt mycket längre tid än vad Svensk direktreklam beräknar att det ska göra. 

Ett flertal anställda hävdar att de inte får mer än 50 kronor i timmen före skatt när de sorterar reklam. Kvällspostens reporter testade själv och kom upp i en hastighet som motsvarar just 50 kronor i timmen – förutsatt att kollektivavtalet följs. 

Kvällspostens granskning ledde till att flera svenska storföretag som anlitar Svensk direktreklam under förra veckan kallade till möte för att diskutera arbetsvillkoren och uppgifterna om missförhållanden.

”Döviktig tvist för oss”

Svensk direktreklam har funnits i närmare ett halvt sekel. Villkoren för reklamutdelarna har under den tiden inte genomgått några större förbättringar. Enligt Jerker Nilsson, central ombudsman på Transportarbetareförbundet, var det först för tre år sedan som facket fick en reell möjlighet att driva frågan.

Han pekar på en tvist som i skrivande stund är på väg upp i Arbetsdomstolen, och som Kvällsposten berättat om tidigare.  

– Tvisten handlar om att vi tycker att man ska få betalt för hela sitt arbete och det är en döviktig tvist för oss, säger Jerker Nilsson.

De med lägst löner och sämst villkor är de som sorterar på lagret och de som i stället för att dela ut reklamen via bil drar runt den på en blå kärra. Tillsammans utgör de majoriteten av alla som arbetar inom företaget.   

Men tvisten rör framför allt de reklamutdelare som kör bil. Det är de bilburna, fackanslutna reklamutdelarna som drivit frågan, och de tjänar redan mer än den gående och cyklande majoriteten.  

”Den lille mannen och kvinnan”

Jerker Nilsson menar att en facklig vinst i Arbetsdomstolen skulle gynna alla utdelare.

– Är det något en facklig organisation ska göra så är det att driva frågor för de svagaste. Den lille mannen och den lille kvinnan. Och här vill jag påstå att barn och ungdomar och folk från tredje land som går med den lille blå kärran är den lille mannen och den lille kvinnan. Och om vi vinner i domstolen så lovar jag dig att vi har ett helt batteri av nya tvister. Vi tar kampen fullt ut. Men vi värnar först och främst våra medlemmar.    

Att kämpa för de svagaste och prioritera sina medlemmar är i dagsläget en ekvation som inte går ihop. De reklamutdelare med sämst villkor är nämligen inte med i facket. Ofta pratar de inte ens svenska. 

Jerker Nilsson säger att han har tagit emot mängder av telefonsamtal genom åren från arga föräldrar som klagat på att deras barn bara tjänar 25 kronor i timmen. Ändå menar han att det under många år inte funnits något underlag för att ta strid mot Svensk direktreklam.

– Transportarbetarförbundet är alla de som är medlemmar i Transportarbetarförbundet. Och det är när nån av medlemmarna kommer och säger att de inte får rätt lön och visar fram ett papper på vad som är fel. Först då har vi incitament att förhandla.

Men ni har väl ansvar även för de sämst betalda arbetarna som inte är fackanslutna? 

– Ja, självklart! Och då är det så här, att eftersom de inte är medlemmar så ringer de inte oss, eller så har de en pappa som ringer oss. Eller så är det nån som inte kan ringa oss för de kan inte språket. Men det som är fördelen här i det pågående ärendet är att vi har en medlem som gör att vi kan driva tvisten. 

Läs mer: Reklamutdelare: ”Vi får inte betalt för vårt arbete” 

Läs mer: SDR-chef sa upp sig: ”Sanningen måste fram” 

Läs mer: Företag som anlitar SDR reagerar på granskningen 

Se när reportern sorterar reklam i en timme

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!